13
Att̃o Juanpaʼ entan berrmaʼt̃ ñeñt̃ atarr am̃chaʼnoc̈hen ñeñt̃ c̈haʼnets oñot̃
Allempoña napaʼ nat̃omos saʼpatop̃ño, allñapaʼ nenterrerr berrmaʼt̃ atarr am̃chaʼnoc̈hen ñeñt̃ c̈haʼnmats oñot̃. Poñpaʼ canc̈herrm̃aga, poʼucorpaʼ c̈harraʼ. Pat̃eʼtets poʼucorpaʼ eʼñe echoyoʼmet̃ocheʼ. Puem̃agaʼttso all aquellcaret̃ sochatseʼteñets ñeñt̃ paʼnamen sosyaʼtsañ allo achm̃areʼteñet Yompor. Ñeñt̃ña berrmaʼt̃ pueʼmoquër eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarr t̃arraña paʼtacñapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ orranatec. Puenampaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼm maʼñorenam. Añyaññapaʼ ñeñt̃ apueʼ poʼhuamenc, ap̃ ñam̃a llesens att̃och am̃chaʼnoc̈htaprecha all poʼconaño. Puem̃agarr poñpaʼ all orrtena c̈ha atserrpena nanac huomenc c̈ha mettaguën ñeñt̃chaʼ muetsayeñ t̃arraña ama rromo alla correrra. Ñeñt̃oʼmarña allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñetpaʼ att̃a cohuanrrorteñet c̈ha otapuetañ ñatoʼ c̈hach rroma, t̃arraña ama rromo. Ñeñt̃ att̃o ama rromopaʼ acheñeneshaʼña arr patsro ñeñt̃ña ameʼñatenahuet. Ñetpaʼ otenapuetañ ñatoʼ ñeñt̃t̃eʼña Parets. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ maʼyocheñet maʼyarrmaʼt̃. Ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
—Ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ nanac ahuamencat̃ atet̃ ñerraʼm añ maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ yenten. Amaʼt eʼñe eseshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ aʼmchechachetoña añ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃.
Amaʼt añyañpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ maʼyochena acheñeneshaʼ t̃arroʼmar añyañpaʼ ña ahuamencat̃ peʼ maʼyarrmaʼt̃.
Añyañpaʼ muenatenan maʼyarrmaʼt̃ oʼch ommoʼchatseʼtyesa. Pommoʼchatseʼteñot̃paʼ oʼch achm̃areʼtenan Yompor. Ñam̃a muenatan maʼyarrmaʼt̃ oʼch am̃chaʼtaret̃ta paʼtatsoch c̈harram̃a ñam̃a puechena epm̃a arrorr. Atet̃ p̃a maʼyarrmaʼt̃ achm̃areʼtenan Yompor, sochatseʼteññañ paʼsoʼcheñ. Ñam̃a Yompor paʼpaquëll ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyen pueʼntaño eʼñe achm̃areʼtueñ. Ñam̃a muenateñ oʼch quellaran ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Ñam̃a muenateñ oʼch ganana Yompor pueyochreshaʼ. Ñam̃a muenateñ oʼch am̃chaʼtaret̃ta allohuenacop ñeñt̃ paʼnamen acheñeneshaʼ, allpon ñeñt̃ paʼnamen mereñtsor ñeñt̃ eʼñe eñosyets poʼpoñeʼttsocma ñoñtso ñeñt̃ ora allpon allemeñ anetsoʼmar. Ora allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen añach maʼyochenet maʼyarrmaʼt̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ ama aquellcaret̃eyayeto paʼsoʼcheñ Cristo poʼlibro all aquellcaret̃tena allohuen ñeñt̃ corretsetach ñeñt̃ ameʼñenaya Cristo ñeñt̃ amtsaret̃tatsa ochñartsocop atet̃ ñerraʼm carrnero. Ahuat̃ allempo errteʼ ayec̈hcataret̃ta pats, Cristoña poʼlibropaʼ all aquellcaret̃ soʼchñetsoc̈hno att̃ochña ñetpaʼ corretsetach.
Ñerraʼm eseshaʼ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets, c̈hapoñepaʼch pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney añ ñoñets. Ñeñt̃ ñoñetspaʼ atet̃ oten: 10 Ñerraʼm eseshaʼ rromanateneʼ poʼpotantañ att̃och yottam̃p̃satanet, ñetpaʼc̈hoʼña ayottam̃p̃saret̃terretchaʼ. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ muetsanateneʼ poʼpotantañ espado, ñetpaʼc̈hoʼña amtsaret̃terretchaʼ espado. Ñeñt̃oʼmar añ ñeñt̃ poctetsa yocop eʼñe yeyemteñot̃ Yompor oʼch yaʼhuanten acop̃ot̃eñ ñerraʼm es yehuapoya, allohueney ñeñt̃ey oʼ pueyochreshaʼ perrey Parets.
Att̃o Juanpaʼ entan poʼpoñ berrmaʼt̃ ñeñt̃ c̈haʼnets oʼponot̃ patsot̃
11 Allempoña na allpaʼ nenterrerr poʼpoñ ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa. Ñeñt̃paʼ arrot̃ c̈haʼnom oʼponot̃ patsot̃. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe epa poʼucor atet̃ ñerraʼm carrnero poʼucor, t̃arraña ñeñt̃paʼ atarr am̃chaʼnoc̈hen eñen eʼñe atet̃ eñen ñerraʼmrrat̃eʼ añyañ eñoretsa. 12-13 Ñapaʼc̈hoʼña atarr am̃chaʼtaret̃ta eʼñe atet̃ am̃chaʼtaret̃tena maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ ñanom nent ñeñt̃ c̈haʼnmats oñot̃. Allñapaʼ am̃chaʼtaret̃tapretenana ñeñt̃ maʼyarrmaʼt̃tetsa all. Ñeñt̃ c̈haʼnmats oʼponot̃ patsot̃ ñeñt̃ñapaʼ muenatenan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen oʼch maʼyochyet ñeñt̃ maʼyarrmaʼt̃. Ñeñt̃ara maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ correrrtsa eʼñe mamecma allempo mettaguën. Ñeñt̃ att̃o mettaguën ñeñt̃chaʼ muetsayeñ t̃arraña ñapaʼ ama rromo. Añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ c̈haʼnmats oʼponot̃ patsot̃paʼ ñerraʼm esempo alloʼtsen parro epuet maʼyarrmaʼt̃ ñañapaʼ eñall att̃och orrtatenan acheñeneshacop paʼnamen ñeñt̃ ama puentareto amaʼt ahuat̃a. Att̃oña aʼshoran entot̃ huorteʼ tsoʼ ñeñt̃ña tsoʼ huorteʼpaʼ oʼ eʼñe c̈hap patso allñapaʼ cohuanrrortatan shonteʼ acheñeneshaʼ. 14 Ñeñt̃ñapaʼ allo shequënan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsen. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm allempo otenan acheñeneshaʼ, oʼch seyec̈hcat maʼyarrmaʼt̃, ñetñapaʼ eʼñech pocteʼ enteñet. Añ ñeñt̃ara maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ mettoʼten espada t̃arraña ñapaʼ eʼñe mamecma oʼ alla correrra. 15 Añña berrmaʼt̃ ñeñt̃ c̈haʼnmats oʼponot̃ patsot̃ ñeñt̃ñapaʼ muenateñet oʼch oʼrrerratan ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntatenet maʼyarrmaʼt̃. Allochñapaʼ att̃och eñoranaʼtanet pueyec̈hcatar. Ñam̃a maʼyarrmaʼt̃paʼ atet̃ nanet poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñerraʼm eseshaʼ ama maʼyochenaye ayec̈hcataret̃ muetsanachetepaʼch. 16-17 Elloñapaʼ oterranerr acheñeneshaʼ:
—T̃eʼpaʼ oʼch seyacoʼm̃taʼtyesa sotot̃ secohuenrot̃ amapaʼ arr setoʼmoʼmar. Allchaʼ senaʼyeson nesoʼcheñ amapaʼ senaʼyeson ñeñt̃ nenúmero nepen. Atet̃ p̃atan allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama esosheʼmayaye acheñ, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atarr sherbets, amaʼt ñam̃a acheñ ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atarr huocchañetets, amaʼt ñam̃a acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenoʼtsen, amaʼt añ acheñer ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a. Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ayacoʼm̃taʼtaret̃e all neññañet maʼyarrmaʼt̃ paʼsoʼcheñ amapaʼ ñeñt̃ poʼnúmero pen maʼyarrmaʼt̃, ñetñapaʼ amach errot̃enot̃ es pomueneto ñam̃a amach errot̃enot̃ es rañt̃eneto ñeñt̃ muenenet ñet. 18 Ñehua, ñeñt̃ allpon poʼnúmero pen maʼyarrmaʼt̃paʼ ñeñt̃paʼ alloʼtsen seiscientos sesenta seis. Ñeñt̃ número añ tomaʼntena puesheñarr acheñ paʼsoʼcheñ ñeñt̃chaʼ ñanom orrterrtsa tsapat̃onet̃. Ñerraʼm eseshaʼch atarr es eñoterrets eñoterrñañetepaʼch paʼsoʼcheñ ñeñt̃ atmaʼntataret̃ añ número.