9
God afa Israel wa nai el
Kaba Kraisna el eso kana mo inim feg afa ka mas mwakwale afa Godna Sungwag gaba kana onigigim sihinag ka mas mwakwale. Afa ka kikeafgel nai elim hugna kusgunigim afa kana olug gwese hugna kinig gofuf. Afa koka kikeafna nilitem Israel wa nai elni kug wa guhunam so kwagan. Eso God ka kikefum amtakwalig wa nai wahiag afa ka mas Krais nai yi go mo. Afa enag mas pugui. Afa ehengel eba Israel wa nai el afa God ehengelim enaig onigig fenig kana luwalig eso heafna nalig unehlag ehengelim faig. Afa God mo sihi kike wahiag ehengelim faigim afa nihe mo ehengelni ninga wa wahiag. Afa ehengel ati anwanafig Godum fingi fig minam afa Godna sihi wahiagim fig. Afa ehengelni simbianigagna unehlagba nalig feg afa Krais eba ena simbianigag wa nai afa ehe God fegim eso mungwali gawigim sisyi fenig. Eso el ehem higeg fingi hufum. Eba inim.
Afa ka mas enaig esoi Godna mo sihi wahiag tigefu peg. Amo, eba mungwali Israel wa nai el mas enanai saho Godna el agfohie mo. Afa mungwali Abrahamna simbiangag mas Godna luwalig fig mo. Amo, God enaig Abrahamim esona og, “Nana inim simbiangag Aisak nai yi puguiagef.” Eso enaig moba wagfug Abrahamna mungwali simbiangag mas Godna luwalig fig mo eba amangel el Godna mo sihi wahiagna luwalig fig eba naho Abrahamna inim simbiangag fig. Afa Godna mo sihi wahiag eba enaig esog God og, “Ming yia ka piske boiba afa Sara luwal ati wanigaf.”
10 Afa mang ena mungo mo Rebekana sambaga luwal ahgof eba mungo Awagna feg eso eba bigelni simbianga Aisak. 11-12 Afa afag mahimsi fukwawagig hwainig fiahfenaba afa ehenigi mas lahlag nihe afa amtakwalig nihe ahfe hwainig. God ati kwefihiage wahiana eso ehe ogna mungom kanog wahia eso ehe Rebekam esona, “Eba eteg suminigim ahnai skaugfenafe.” Afa ehe enaig esog eso heafna sawieg kifutig gofi afa ehe elni gafugagim mas oniginam enaig ese amo, ehe heafna onigigim mungo pahlukuna. 13 Afa ming ginof enaig esog, “Ka Isoim mo wahiagim afa Jekopim mo ka membenag.”
14 Ahnaig so big esogof? Ateaho God mas lahlag kwefihiag el feg mo? Amo, eba awai. 15 Eso ehe Mosesim enaig esog;
Afa amanim so koka afafena eba ka ehem afafenaf afa amanim koka lahlafena eba ka ehem lahlafenag. Kis 33:19
16 Eso enaig mas elni onigig mi afa gafugag mi pahlukui. Afa Godna kwefihiage wahiag eba heafna afafegim pahlukug. 17 Afa Godna mo enaig goheg God autunam Isip nai misog elim enaig esona, “Afa ka nem misog el wahiagba eso mungwali el kana kigmogim nangui afa so mungwali bite nai el kana unehlagim anwanafi.” 18 Eso eba enaig eseg amanim God ogna afafena eba ehem afafenag afa God amanim ogna angug nihlinage eba ehe esenaf.
19 Afa ka enaig onigig feg ne kam ogna enaig sahna fena, “Afa ateamba enag inim fegba ahnaig esegba God elim esog ne amtakwalig nihena feg? Afa aman mas Godna sawiegim fingi fati?” 20 Ne mangig el mahim? Ne ateaho enaig eseg eso ne Godum piske esonag? Afa el sob efigba eso mas enag sob elim esonag og, “Ahnaig esegba ne kam ohonai efeg?” 21 Afa el sob efugum so ma heafna membugum pahlukui. Afa ehe mungo liginai sambaga sob efugigim eso ming eba lahlag gafugagna maunum afa mingba nahasna maunum.
22 Afa mang God eseg eba gwenaig. Afa ehe ogna tutonbusug elim olug kakagim eso heafna kigmog wagfun. Afa enag elim ehe so olug kakagenigim afa ehe ehengelim ati numwehenuge wahiag amtakwale aitiag figim eso God ogma enag elim olug wahigifenam eso ehe mahimsi eso mas ikagna eseg mo. 23 Afa ehe enaig eseg eso ehe ogna heafna lahlag gawigim wagfun eba lahlag nemug feg afa elim so ehe afafenig afa enag elim ati numwehenuge wahiag heafna lahlag gawig wa saho agfohiegim. 24 Eso God bigim gaba awamonig afa mingnag el Ju nai fig afa mingnag el afwambanai fig enam bigim awamonig eso mungwali el ehem fingi fig. 25 Afa Godna mo fa sihiaule el Hoseana buk wa God gwenaig esog og;
Afa el kana fig hwanigba,
eba ka ehengelim esonif kana el fig.
Afa ahanaig el so goka so ka mas membenig mo
ka ehengelim enaig esonif eba kikeafna nemug fig. Hos 2:23
26 Afa ahnanai yi so ka esona ne mas kana el fig mo,
afa gwenanai yi ka nengelim esonif ne God nofkikenagna luwal fig. Hos 1:10
27 Afa Aisaia Israel elim oniginim afa enaig esog;
Ateaba Israel wa nai el enaig pugu ofefiba ofenaiba bu wa nai angig so mas big suwigi eba mingnagim mungo Godba wambf.
28 Eso Ainiyag ikagna bitenai mungwali elim hugna kwefihiagefe. Ais 10:22,23
29 Afa ming mo autunam Aisaia so sihina eba gwenaig feg afa ehe og;
Afa ateamba hugna kifutig Ainiyag bigelni mingnag simbianigam hwati hwanigba eba mas big agfoheite. Afa ehe hwatieg hwanigba eba ehe bigim mungwali amtakwale aitif eso mungwalofug Sodom mi afa Gomora kimbig mi so eseni. Ais 1:9
Afa Israel el mas Godna lahlag mo numwehe fini mo
30 Ahnaig so big esogof? Afa afwambanai el mas enaig onigig fi so ka Godna nof wa afsug el agfo. Eba ehengel olug onigigbi eso God ehengelim esenigbi eso ehengel Godna nof wa afsug fif. 31 Afa Israel el enaig onigig fini og ka so Godna nof wa afsug el agfo eso ehengel hugna kifutigni nihe mo pahlukuiagim eba mas enaig el fini mo. 32 Ahnaig esegba eso enaig esini? Enaba enaig eseg Israel el mas olug onigini mo afa ehengelni onigig enaig eseg kawo kifutig gafugafinim eso ka afsug el fi. Afa mahim el enaig sihififni og Sisas mungo elim piske wambug eso ehengel enam moanagig afa enag ofenaiba hun ehengelim moelig fetifeg. 33 Afa Godna ginof enam enaig esog;
Sa nangu, ka Saion kimbig wa hun faka wahiag
eso enag elim moelig fetife gofufiba eso ehengel apaigo fif.
Afa amangel ehem olug oniginibi eba mas ahwanifi. Ais 8:14, 28:16