19
Yesus ysya Zakheus
Yesus ⌞ysya kuber wAit mamo kri-kri mam iso ro Yerusalem.⌟ Tna mam iso maka to, ana snok mam kota ro Yerikho. Tna bobot sait yasom Zakheus yhau mam beto. Ait fi raa ro yamo pegawaipemerintah ro Roma tna ait aban mana pegawai taro sor ro moo namabyoh (pajak).* Ait fi raa ro yabuf.
Raa mawat mama mmat Yesus. Tna bi Zakheus tomer yawe ymat Yesus ye. Menohe raa msis-sas mburut wa ait tibyo ymat Ait fee. Tibyo ait yhoh yatim mam iso ro Yesus yamo reto, tna yaut mam ara sau tna hre abyõ mam uu. Ait hre abyõ mam uu tna ymat Yesus yamo mam te. Yesus snok mam ara mair refo tna heyut ymat mam ara refo abyõ tna ymat Zakheus, tna yawe, “Zakheus, nroh fooh! Ayõ refo Jõ tawe tama hre iti mam amah anyõ.” Zakheus yroh fooh tna ymen Yesus yamoʼt amah rait. Ymen Yesus feto, Zakheus simaut mase. Menohe raa msis-sas weto mmat feto tibyo mmai kinya mawe, “Ait yhau mam amah raa ro ja yno iro rait!” Ana mbewok hre mkyas bo tna Zakheus yawe yisoh bo mkair ro tii yno. Tibyo yasen yawe, “Tuhan; kta wojõ to, kbe jõ saim hariyah jaro tee kʼraa kinyah. Tna pitis namabyoh ro raa moo mee kʼpemerintah to, tiwya jõ too pitis hair to, jõ too mabyoh mnan si fee. Tawe kbe jõ tisya pitis reto kʼraa. Tisya tna too taro tur ye kʼraa weto muhrin jiit naut.” Tna Yesus yawe kʼait yawe, “Ayõ refo raa ro mhau mam amah anyõ refo mkai riof ro mase. Nyõ fi nbam raa mana ro Abraham wait ye. 10 Jõ fi 'Ait ro Yroh Yama Yfi Raa Sai'. Tna Jõ tama saso raa ro mamo marak amo, tna tno re ana mkai riof ye.”
Raja sait yawe sryan baro misoh bo wait wea
11 Tna Yesus hre iti mam amah ro Zakheus mam Yerikho fares. Yerikho to kene mam kota Yerusalem. Tna raa mnaut mawe oon ro Allah yamo Raja ybo raa mana rAit to, kbe mama fooh. Ana mnaut mawe ati ro Yesus yamoʼt Yerusalem to, kbe mabo rauk. Tibyo Yesus ykyas bofret sau afo re misoh bonaut wana ro sre meto. 12 Yawe, “Bobot sait ksoh yawe yamo gubernur ro ybo rabin rait. Feto to, ysaim yawe kbe yamoʼt oo ro fari yo kʼraja ro ybo rabin weto beta. Yamo yayoh kʼraja retait yawe afo re ybis ait yamo gubernur mam rabin rait ro ja yhau. Tna fo kbe hah ye yama ybo raa ro mhau mam rabin rait ro ja yhau. 13 Bobot retait yasen yamo fefares to, ait ytu sryan wait mabo trion nsaa mama mo kʼait. Tna yawe kʼana yawe, ‘Kbe jõ tamoʼt oo ro fari. Tamo tna thau kait baro mam teto. Wore wo jõ tarak fares to, tawe anu nhau nisoh bo wojõ kaket wea. Jõ too pitis trion nsaa refo tna saim sau kʼanu aro sait-sait. Tawe tfyah pitis wefo makit renti.’ Tna bobot retait yasen yamo. 14 Menohe raa ro rabin rait ro ja yhau to, knait bobot retait. Tibyo ana mbis raa baro mamo mo kʼraja retait mam oo ro fari reto ye. Mbis raa weto mamo mawe soo kʼraja retait mawe, ‘Amu hawe bobot retait yamo gubernur!’ 15 Menohe mam oo ro fari reto raja retait yari ana fee. Ait ybis yawe bobot retait yamo gubernur mam rabin rait reto. Bobot retait yhau kait mam teto tna yasen hah ye yamaʼt rabin rait ro ja yhau. Snok mam amah rait to, tna ytu sryan wait mabo trion nsaa weto mama mo kʼait. Tna ait ytu pitis ro tiwya ait fyah kʼana weto, yawe, ‘Anu tru amot mafer renti aro fe mfe a?’ 16 Sryan ro tinyi yama tna yawe, ‘Bobot, jõ fyah pitis anyõ reto, tna taru amot rau trion nsaa.’ 17 Bobot retait yawe, ‘Nyõ nno bo ro moof oh! Taa nyõ mur-mur nno bo wojõ ro maku to, nisoh nno moof. Feto to jõ teta nyõ namo raa ro nase nasen nbo kota trion nsaa.’ 18 Sryan ro ewok yama tna yawe, ‘Bobot, jõ fyah pitis anyõ reto tna tru amot rau trion maat.’ 19 Bobot retait yawe, ‘Moof. Feto to, jõ teta nyõ namo raa ro nase nasen nbo kota trion maat ye.’ 20 Tna sryan ro tuuf yama yawe, ‘Taja, pitis anyõ mefo. Tii jõ too hawee sau tna sro pitis anyõ, tse mam amah sai. Jõ te tamo tno mafer renti aro fee. 21 Jõ twaa kʼnyõ. Tnaut tawe nyõ fi raa ro ja safo triar. Nyõ safo triar tna noo baah raa tna naru amot mawat. Nno mkah bo manhai anyõ fee. Ja nyõ nryoh kake mam armato ro nyõ nyum fee.’ 22 Tna bobot retait kmo. Tna yawe kʼait yawe, ‘Bokyas anyõ reto mnan si. Mkah bawya nyõ hawe nisoh bo wojõ mamyot bo ro tawe! Nyõ nno mkair meto! Nyõ fi sryan ro nkair. Riwai nyõ nawe jõ saso amot mkah bo manhai ajõ fee. Tna nawe jõ tryoh ara make ro jõ tyum fee ye. 23 Menohe nyõ noo pitis ajõ nisoh re noo mafer mawat fee! Rau ro moof to, nyõ noo pitis ajõ reto nee kʼraa re ana misoh tna mafer mawat! Nno feto re kbe jõ tama tru pitis reto mkah amot rau!’ 24 Tna bobot retait yawe kʼraa ro mros mam weto yawe, ‘Ntak pitis ajõ mbam sryan retait yatem. Tna noo nee kʼsrian ro ybo pitis nsaa retait!’ 25 Menohe ana ro mros mam weto mawe, ‘Bobot; raa retait ybo pitis nsaa oh!’ 26 Tna bobot retait ykyas kʼana yawe, ‘Tawe: Awya ro yisoh bo wait kaket moof, kbe raa moo bo taro naut miryõ kʼait ye. Menohe awya ro hawe yisoh bo rait kaket to, kbe raa mrof moo bo rait ro yse weto beta mkak. 27 Tna tawe nmo nfot raa ro mamo byoh, ro mawe ana hawe bo jõ tamo raja tbo ana to. Nmo nfot ana beta, nbo nma, tna nme ana mam befo re jõ tmat mkah tasu ajõ ye.’ ”
Yesus twok mam Yerusalem tna raa smar-smar mtar-tar Ait mamo
28 Yesus ykyas bo weto mkak, tna fo yasen yamo. Ait ysya kuber wAit mamo mam iso ro Yerusalem fares. 29 Tna ana snok remo ro Betfage msya remo ro Betania. Remo weto mhau mam Faut ro Zaitun. Tna Yesus ybis kuber wAit mabo ewok matim wia. Ait yawe, 30 “Ntim wia, nmoʼt remo reto. Tna twok nmo to, kbe nkai keledai maku sau raa make mros wea mam weto. Keledai maku reto raa maut hre mam uu fefares. Nmo skur keledai reto tna nkuk nma. 31 Soh raa mtu bo kʼanu mawe, ‘Anu skur keledai reto mkah bawya?’ Anu nwe kʼana nwe, ‘Tuhan ybis.’ ” 32 Tibyo ana mbewok mamo tna mmat mnan si bo bawya ro Yesus riwai ykyas kʼana. 33 Ana skur kri-kri fares, tna raa ro keledai rana mama mtu kʼana mawe, “Anu skur keledai ramu reto mkah bawya?” 34 Ana mawe, “Tuhan ybis.” 35 Ana mkuk keledai reto mamo mee kʼYesus. Tna mrus jubah wana mnin keledai kbor. Tna mse Yesus hre abyõ. 36 Ana mamo renti. Mamo mam iso tna raa tom jubah wana ntar-tar anya mam iso iti. Tna Yesus ykah keledai yber iti yamo yamo.
37 Kene wo frok mam Yerusalem to, iso ro ana mamo reto mroh mbam faut ro Zaitun. Tna raa mawat ro ja kro Ait mamo mtar Ait. Raa weto tii mmat bo msai sor ro Yesus yno. Tibyo ana bibi Allah mkah mai ro mase. Tna ana smar-smar mtar-tar Ait mamo ye. 38 Ana mawe kʼYesus mawe,
“Nyõ nase toni! Nyõ fi Raja ro nama mkah Tuhan yatak rAit! Nyõ nama mam Tuhan yasom! Kbe Nyõ nisoh iranya raa msya Ait! Nbaut Allah ro yhau mam sawro rAit!”
Mazmur 118:26
39 Raa ro Farisi baro ro mmat feto mawe, “Guru; nbis raa ro kro Nyõ weto shait!” 40 Menohe Yesus yawe, “Soh tbis ana wefo shait to, kbe fraa wofo masen mmai. Mtu mawe, ‘Ait retait Raa ro yase! Nbaut Ait oh!’ ”
Yesus sraujin raa ro Yahudi
41 Yesus snok mam Yerusalem makit rau to, Ait sraujin tna yawia. 42 Tna yawe, “Jõ ksoh tawe anu ro nhau mam Yerusalem to nhar nwe Jõ tama afo re tisoh iranya wanu nsya Allah. Menohe anu hawe nri bo ro Jõ tawe. Tibyo kbe anu aro srau fee. Kbe anu nhar bo ro Jõ tno reto fee ye. 43 Raa ro mamo byoh kʼanu to meen mama. Mama mros mur mbusyit anu. Tna kbe masen frok sker mam jaro-jaro. 44 Kbe raa sbe mame anu msya kukek wanu. Tna ana misasi amah wanu. Tibyo bofir (tembok) ro amah wanu to, smut frut-frat beta; sau mhau mros fee. Allah yama yawe sotak iro wanu, menohe anu wase Ait. Tibyo bo ro mkair weto kbe mama mai kʼanu.”
Yesus twok mam Samu ro Allah
45 Yesus yamoʼt Samu ro Allah. Ait twok Samu reto bohra rau, tna ymat he raa hre masim bo wana. Tna Ait yhaf aya yasen yikyak ana. 46 Yawe,
“Bokom ro Allah mawe, ‘Samu aJõ fo mkah bo raa skabuk. Menohe anu nma sikowah Samu refo sai!’ ”
Yesaya 56:7; Yeremia 7:11
47 Rabu wawa Yesus ykyas bo mam Samu ro Allah. Tna imam manes ro agama Yahudi, msya guruagama, msya raa mabi taro sor to, saim mawe mame Ait yajat. 48 Menohe raa taro sor beta mari bokyas rAit tna kbo matak. Tibyo raa manes weto mkai iso ro mame Ait aro fee. Ana mnaut mawe kbe raa weto hafrah. Ana hawe bo mno raa kmo.
* 19:2 Ana weto to kah rana to, moo pitis mbam raa tna mee kʼpemerintah ro Roma. 19:11 Raa ro Yahudi minaut mawe fooh re Allah yamo Raja ybo raa mana rAit to. Menohe ana mnaut mawe ati ro Mesias yama to, kbe Ait yamo Raja mam tabam refo. He mfe. Yesus ykyas bofret refo afo re ana srau bo ro Allah saim.