5
Ananías yo Safira jnanꞌtjahan
Majoꞌ ncüiichen tsansꞌa na jndyu Ananías, mantyi jndëë jon ncüii tyuaa, ndoꞌ scuuꞌ jon, tsan na jndyu Safira, tꞌoon tsanꞌñeen na cüejon jñꞌoon na tui na nndaꞌ. Majoꞌ xoquituꞌ na tijntꞌuahanꞌ, tatëyꞌoonñꞌen Ananías juuhanꞌ ndëë nque nanꞌñeen na totsayꞌon yo jñꞌoon na toninncyaa Jesús. Ndoꞌ mantyi scuuꞌ tsanꞌñeen ntyjii juu na nndaꞌ vaa na sꞌaa jon. Ndoꞌ itso Pedro nnon jon:
—ꞌUꞌ ntyjë Ananías, ꞌuꞌ jndë tyincyaꞌ na tua Satanás quiiꞌ ñuan ꞌnanꞌ ee juu xoquituꞌ na tyonꞌ na jndëꞌ tyuaa ꞌnanꞌ, tajndyoyonꞌ quindëꞌhanꞌ, ndoꞌ na nndaꞌ saꞌ, siviꞌnnꞌanꞌ nquii Espíritu Santo. Xjen na tacojndëꞌhanꞌ, maꞌnanꞌhanꞌ. Ndoꞌ mantyi vi na jndë tijntꞌuahanꞌ, vanaan na quitsaꞌ ꞌnan na ntꞌue tsonꞌ yo joo xoquituꞌñeen. ¿Ndu na tyjeeꞌ tsonꞌ na saꞌ na nndaꞌ? Cüaaꞌ tsonꞌ, xiaꞌntyi siviꞌnnꞌanꞌ nnꞌan, chito nquii Tyoꞌtsꞌon.
Ndoꞌ juu Ananías, xjen na jndyii jon jñꞌoonvaꞌhin, veꞌ tyiootohin, mana tueꞌ jon. Ndoꞌ nnꞌan na jndyehan na nndaꞌ vaa na tjon tsanꞌñeen, tsoñꞌenhan tyue jndyihan. Ndoꞌ nque nannon ndyua na mꞌanhan joꞌ, jnanꞌquintyjahan, jnanꞌcüetyjohan ndiaa siꞌtsꞌo ꞌnaanꞌ tsanꞌñeen, saquityꞌiuhan jon.
Ndoꞌ vi na jndë tenon chjo, chaꞌ vi ndye hora, ndoꞌ mantyi tyjeeꞌnon scuuꞌ Ananías joꞌ, min tyiꞌquintjii juu na aa vaa ꞌnan tui. Ndoꞌ mantyi taxeeꞌ Pedro nnon juu:
—Quitsuꞌ nnön, ¿Aa mayuuꞌ na veꞌ ndöꞌntyi xjen na ndëëhoꞌ tyuaa ꞌnaanhoꞌ?
Ndoꞌ joꞌ tꞌa tsanꞌñeen ꞌndyo jon, itso juu:
—Mayuuꞌ ntyjë, nndaꞌntyi ro xjen na tijntꞌuahanꞌ.
Yajoꞌ taxeeꞌntyichen Pedro nnon juu:
—¿Ndu na nchaꞌ vehoꞌ na jnanꞌjonhoꞌ na ninꞌquitquenhoꞌ xjen Espíritu na conduihin nquii Tyoꞌtsꞌon? Ndö jndë concyo nnꞌan na saquityꞌiu saꞌ. Mantyi ꞌuꞌ nein cje ro ncüꞌioꞌ, ndoꞌ mantyi ngoquityꞌiuhan ꞌuꞌ.
10 Ndoꞌ majuuntyi xjen na sinin Pedro na nndaꞌ, juu Safiraꞌñeen, majoꞌntyi veꞌ tyiootohin tonnon jon, mana tueꞌ juu. Ndoꞌ nannonꞌñeen, juu xjen na tequeꞌhan joꞌ, jndiohanhin na tsꞌoohin. Joꞌ tjiꞌhanhin, saquityꞌiuhanhin ngiaaꞌ saaꞌ juu. 11 Ndoꞌ nque nnꞌan na conduihan tmaanꞌ nnꞌan na itsinꞌman Tyoꞌtsꞌon ñuaanhan, tsoñꞌenhan sityꞌue jndyihanꞌhin na tui na nndaꞌ, nquehan ndoꞌ mantyi tsochen nnꞌan na jndyehan ntyja ꞌnaanꞌhanꞌ.
Tsꞌian tꞌman na tontꞌa nnꞌan na totsayꞌonhan yo jñꞌoon na toninncyaa Jesucristo
12 Ndoꞌ tyiꞌncüii xeeyu, jndye jnꞌaan tꞌman na tondui quiiꞌ ntꞌan nnꞌan yo ntyja ꞌnaan nque nnꞌan na totsayꞌonhan yo jñꞌoon na toninncyaa Jesucristo. Mantyi tontꞌahan jndye nnon tsꞌian na tyiꞌjeꞌquindëë nduihanꞌ ntyja ꞌnaanꞌ najndë nquehan. Ndoꞌ tsoñꞌen nnꞌan na vantyja nꞌon Jesús, tovancüiihan juu corredor cüentaaꞌ vatsꞌon tꞌman na nquii Salomón tꞌua jon tsꞌian na jndëhanꞌ. 13 Majoꞌ nque nnꞌan na tyiꞌconanꞌjonhan yo juu tmaanꞌ nanꞌñeen, ncyaahan na nnanꞌtjonꞌhan yo nnꞌan na vantyja nꞌon Jesús. Majoꞌ min na nndaꞌ vaa, njon nanꞌñeen ngiohan. 14 Ndoꞌ tëvijndyentyichen nnꞌan na tovantyja nꞌonhan ta Jesús, nannon ndoꞌ mantyi nanntcu. 15 Ata nanvꞌi na ntyjohan cjo jndu yo cjo ndue, totquen nnꞌanhin jndyue nata, chaꞌ juu xjen na ngüenon Pedro, min na veꞌ ncüaanꞌ jon ngüenonhanꞌ nacjo vendye nanꞌñeen chaꞌ nꞌmanhan ntycu na coquenonhan. 16 Ndoꞌ mantyi nnꞌan na mꞌanhan njoon na ndyo mꞌaanhanꞌ Jerusalén, tondyochohan nnꞌan vꞌi yo ninꞌntyjehan na nayꞌoon jndyetyia. Ndoꞌ tsoñꞌen nanꞌñeen jnꞌmanhan.
Nanmꞌannꞌian contꞌa viꞌhan Pedro yo Juan
17 Juu xjenꞌñeen nquii tyee na conintque ndëë ntyee ꞌnaan nnꞌan judíos yo ninꞌntyjehin tmaanꞌ na jndyuhanꞌ saduceos, jnanꞌncꞌuaaꞌhin. Tiquindyaꞌ ngiohan ndoꞌ na tëëꞌ nꞌonhan nnꞌan na totsayꞌonhan yo jñꞌoon na toninncya Jesús. 18 Joꞌ tjahin nanꞌñeen, ndoꞌ tjueꞌhanhin vancjo. 19 Majoꞌ vi na jndë tijaan juu tsjonꞌñeen, tyjeeꞌ ncüii ángel cüentaaꞌ ta Tyoꞌtsꞌon na mꞌanhan. Ndoꞌ siquinaan jon ꞌndyo vancjoꞌñeen, ndoꞌ tjiꞌ jon joohan tochꞌen. 20 Ndë joꞌ tso jon ndëëhan: “Quitsacüentyjeeꞌhoꞌ quityquiiꞌ vatsꞌon tꞌman. Quinanꞌneinhoꞌ jñꞌoonvahin ndëë tsoñꞌen nnꞌan, na minꞌcya ro tsꞌan na ngantyja tsꞌon juu Jesús, ngüandoꞌ ñuaanꞌ juu.”
Nndaꞌ vaa jñꞌoon na tso juu ángelꞌñeen. 21 Ndoꞌ joo nanꞌñeen, vi na jndë jndyehan jñꞌoonꞌñeen, tyꞌehan. Ndoꞌ xjen na tonco ncüiichen xuee, tyequeꞌ nndaꞌhan vatsꞌon tꞌman. Taꞌhan jnanꞌmanhan ndëë nnꞌan na sque joꞌ.
Ndoꞌ nquii tyeeꞌñeen na conditque yo nnꞌan na conanꞌjonhan yo jon, squenonhan vatsꞌonꞌñeen. Jnanꞌtjonhan ntyjehan nnꞌan na condui nanmꞌannꞌian yohan yo ninꞌtsoñꞌen nnꞌan na conintque ndëë nnꞌan Israel. Ndë joꞌ, joo ntyeeꞌñeen tꞌua tsꞌian ndëë nanntꞌei na quitsaquichohan nnꞌan na totsayꞌonhan yo jñꞌoon na toninncyaa Jesús na tooꞌhan vancjo. 22 Majoꞌ xjen na sque nanntꞌeiꞌñeen vancjoꞌñeen, matavijndiohan juu Pedro yo Juan na mꞌanhin naviꞌ joꞌ. Yajoꞌ majuuntyi xjenꞌñeen tyꞌe ntcüeꞌ nanntꞌeiꞌñeen, tyenanꞌquindyiihan na taviquitooꞌ nanꞌñeen vancjo. 23 Jnduehan ndëë ntyeeꞌñeen:
—Tyen tëꞌ ꞌndyo vancjöhöꞌ xjen na squë́. Ndoꞌ mꞌan sondaro na cotaꞌntyjeeꞌhanꞌ. Majoꞌ xjen na jnanꞌquinán ꞌndyohanꞌ, minꞌncüii tsꞌan taquindyiiꞌhanꞌ.
24 Yajoꞌ nquii tyee na conintqueꞌñeen yo tsan na coxen nnꞌan na cotantyjeeꞌ vatsꞌon tꞌmanꞌñeen yo ninꞌnnꞌan na conintque ndëë tsoñꞌen ntyee, xjen na jndyehan jñꞌoon na jndue nanntꞌeiꞌñeen, yajoꞌ jnduehan ndëë ntyjehan nchu ya ntꞌaha chaꞌ ngacüentyjeeꞌ jñꞌoonvahin. 25 Ndoꞌ maninjuu xjenꞌñeen, tyjeeꞌnon ncüii tsꞌan na mꞌanhan. Juu tsanꞌñeen siquindyi juu joohan, itso juu:
—Joo nnꞌan na tjueꞌhoꞌ vancjo, ntjoꞌ mꞌanhan vatsꞌon tꞌman na conanꞌmanhan ndëë nnꞌan.
26 Ndoꞌ juu tsꞌan na conintque ndëë nnꞌan na cotaꞌntyjeeꞌ vatsꞌon tꞌman, tja jon yo nanntꞌei ꞌnaanꞌ jon. Tëcyꞌonhan Pedro yo ninꞌJuan, majoꞌ tachito yo naijndeiꞌhanꞌ, ngꞌe ncyaahan na nque nnꞌan tsjoonꞌñeen, ntueinꞌ nanꞌñeen ntjöꞌ joohan. 27 Majoꞌ ya sque ntcüeꞌhan naijon na tëncüi nanmꞌannꞌianꞌñeen, tyincyahan cüenta nanꞌñeen ndueehan. Ndoꞌ nquii tyeeꞌñeen na conintque, singꞌe nndaꞌ jon juu jñꞌoonꞌñeen. Itso jon ndëë nanꞌñeen:
28 —ꞌOꞌ mangio jndaꞌhoꞌ na jndë jnduë́ ndëëhoꞌ na yo naijndeiꞌhanꞌ na tavinanꞌmanntyichenhoꞌ jñꞌoon ntyja ꞌnaanꞌ Jesúsvaꞌ. Majoꞌ jnan ꞌoꞌ, ninvaa quiiꞌ tsjöön Jerusalén, mangio nnꞌan jñꞌoon na jndë jnanꞌmanhoꞌ ndëëhan. Ndoꞌ conduehoꞌ ndëë nnꞌan na jnán já, joꞌ na tueꞌ Jesús.
29 Yajoꞌ Pedro yo ntyje jon na totsayꞌonhan yo jñꞌoon na toninncyaa Jesús, jnduehan:
—Chuhanꞌ na quitaꞌncꞌuë́ jndyë́ jñꞌoon na itso nquii Tyoꞌtsꞌon, chichen jñꞌoon na condue nnꞌan. 30 Nquii Tyoꞌtsꞌon na tonanꞌtꞌmaanꞌ nque ndochi ndotyëëhë na tomꞌan ndyu na toxenꞌchen, jndë tyincyaa jon na vandoꞌ xco Jesús, tsan na jnanꞌcueeꞌhoꞌ na tꞌionhoꞌhin tsonjnꞌaan. 31 Ndoꞌ na nndaꞌ, jndë sitꞌmaanꞌ jon nquii Jesús na jndë tacjo jon ngiaaꞌ Tyoꞌtsꞌon tontyjaya. Ndoꞌ jndë tquen jon na condui Jesús nquii jon na vja tonnon ndëë tsoñꞌen, ndoꞌ mantyi na conduihin na itsinꞌman jon ñuaan nnꞌan. Sꞌaa Tyoꞌtsꞌon na nndaꞌ chaꞌ nque nnꞌan Israel vanaan na ntcüeꞌ nꞌonhan jnanhan ndoꞌ na ntsitꞌman tsꞌon jonhan. 32 Ndoꞌ cotjíꞌ jndyoyú ntyja ꞌnaanꞌ juu jñꞌoonvaꞌ, ndoꞌ nquii Espíritu Santo, manincüajon itsꞌaa jon na incyaa Tyoꞌtsꞌonhin quiiꞌ nꞌon nnꞌan na cotaꞌngueeꞌhan tonnon jon.
Ndöꞌ jñꞌoon na sintcüeꞌ Pedro ndëë ntyeeꞌñeen. 33 Ndoꞌ nque nanmꞌannꞌianꞌñeen, vi na jndë jndyehan jñꞌoonminꞌ, quindyaꞌ jndyi ngiohan, ata ninꞌquinanꞌcüjehan nanꞌñeen. 34 Majoꞌ ncüii nque nanmꞌannꞌianꞌñeen, tsan na jndyu Gamaliel, jnanquintyja jon. Tsanꞌñeen ñꞌenhin yo tmaanꞌ nnꞌan fariseos. Conduihin tsꞌan na itsiꞌman nchu vaa itsiquindyi jñꞌoon na tquen Moisés, ndoꞌ tsochen nnꞌan judíos njon jndyi ngiohanhin. Ndë joꞌ, nque nanꞌñeen na totsayꞌonhan yo jñꞌoon na toninncyaa Jesús, tꞌua Gamaliel tsꞌian na quinduiꞌ nanꞌñeen tochꞌen vitanꞌ xjen. 35 Ndë joꞌ tso jon ndëë ntyje nanmꞌannꞌian jon:
—ꞌOꞌ ntyjë nnꞌan Israel, quintꞌahoꞌ cüenta yo ꞌnan na conanꞌtiuhoꞌ na ninꞌquintꞌahoꞌ nanminꞌ. 36 Cañjoonꞌ nꞌonhoꞌ juu jñꞌoon ntyja ꞌnaanꞌ Teudas. Jndë sꞌaahanꞌ xuee na totsisꞌahin na totso juu na tꞌman conduihin. Ndoꞌ juu xjenꞌñeen chaꞌna nenque ciento nannon na totsayꞌonhan jñꞌoon yohin. Majoꞌ juu tsanꞌñeen, jnanꞌcueeꞌ nnꞌanhin ndoꞌ tsoñꞌen nnꞌan na tonanꞌjonhan yohin, tycyahan, tyuiiꞌ ntyja ꞌnaanhan. 37 Ndoꞌ juu xjen na nquii tsanmꞌaantsꞌian tꞌman tsjoon Roma tꞌua jon tsꞌian na tixco nguee nnꞌan, juu xjenꞌñeen tsan na jndyu Judas, na jnan ndyuaa Galilea, totsisꞌa nquiihin. Ndoꞌ jndye nnꞌan jnanꞌjon jñꞌoon yohin. Majoꞌntyi, jnanꞌcueeꞌ nnꞌanhin ndoꞌ tsoñꞌen nnꞌan na tonanꞌjon jñꞌoon yo tsanꞌñeen, tycyahan. 38 Mangꞌe na nndaꞌ, joo nanminꞌ, juu Pedro yo ninꞌJuan, tavindyiiꞌ nꞌonhoꞌ joohin, quiꞌndyehoꞌ ntyja na contꞌahan. Ee juu jñꞌoon na conincyahan yo tsꞌian na contꞌahan, xe na aa veꞌ ntyja ꞌnaan nnꞌan conanꞌxuanhanꞌ, ngantycüii nquiihanꞌ. 39 Majoꞌ juu tsꞌianminꞌ na contꞌahan, xe na aa ntyja ꞌnaanꞌ nquii Tyoꞌtsꞌon conduihanꞌ, yajoꞌ tyiꞌjon quindëë na nnanꞌtyuiiꞌhoꞌ joohanꞌ. Ata nnintyincyooꞌ na nquii jon conanꞌvehoꞌ cjooꞌ jon.
40 Ndoꞌ joo nanꞌñeen na conduihan nanmꞌannꞌian yo Gamalielꞌñeen, jnanꞌjonhan yo jñꞌoon na siquiꞌmaanꞌ jonhan. Ndoꞌ ndë joꞌ tqueenꞌ nndaꞌhan ve nanꞌñeen na totsayꞌonhan yo jñꞌoon na toninncyaa Jesús. Tjaꞌhan nanꞌñeen. Ndoꞌ jndue nndaꞌhan na yo naijndeiꞌhanꞌ na quitsacüentyjeeꞌhan na conanꞌmanhan ntyja ꞌnaanꞌ xueeꞌ Jesús. Ndë joꞌ jnanꞌquindyaa ntcüeꞌhan nanꞌñeen. 41 Ndoꞌ joo nanꞌñeen jnduiꞌhan quiiꞌ ntꞌan nanmꞌannꞌianꞌñeen. Nein jndyihan na tyincyaa Tyoꞌtsꞌon na conduihin nnꞌan na scüejnaanꞌhanꞌhin ntyja ꞌnaanꞌ xueeꞌ nquii Jesús. 42 Ndoꞌ ꞌio ꞌio tonanꞌmanntyichenhan ndëë nnꞌan quiiꞌ vatsꞌon tꞌman, ndoꞌ mantyi xenꞌ ntꞌaa xenꞌ ntꞌaa tonanꞌmanhan ndëë nnꞌan. Tasacüentyjeeꞌhan na tonanꞌmanhan ndoꞌ na toninncyahan jñꞌoon ntyja ꞌnaanꞌ Jesús na manquii jon conduihin Cristo.