10
Hashtomi kahr: Madag
1 Hodáwandá gón Mussáyá gwasht: “Perawnay kerrá beraw. Man Perawnay del o áiay hezmatkáráni del paméshká seng kortagant ke wati é neshánián áyáni démá záher bekanán o
2 shomá gón wati chokk o nomásagán kessah bekanét ke man chón Mesri layb dáshtant o áyáni nyámá wati nesháni záher kortant, tánke shomá bezánét ke man Hodáwand án.”
3 Mussá o Hárun Perawnay kerrá shotant o gwashtesh: “Hodáwand, Ebrániáni Hodá chosha gwashit: ‘Tán kadén gorunáka bay o mani démá óshtay o watá békebra nakanay? Mani mahluká bell ke rawt o maná parastesha kant.
4 Agan mani mahluká rawagá maylay, bechár, man bándá tai molká madagé mána réchán.
5 Madag sajjahén molká anchosha póshit ke kass zeminá dista nakant. Harché ke cha tróngalá pasht kaptag, madagesha wárt. Tai hamok drachk o dár ke zeminá rodit, áiá ham warant.
6 Madag tai o tai hezmatkár o sajjahén Mesriáni lógán anchó mána rechant ke shomay pet o pirokán nadistag, cha hamá wahdá beger ke á é zeminá butagant, tán é wahdá.’ ” Mussáyá posht mán dát o cha Perawnay kerrá shot.
7 Hezmatkárán gón Perawná gwasht: “Tán kadi é mard may gotthá lóp ent? Belli mardoma rawant o wati Hodáwandén Hodáay parasteshá kanant. Mesr tabáh ent, taw angat sarpada nabay?”
8 Mussá o Hárunesh padá Perawnay kerrá áwortant o Perawná gón áyán gwasht: “Berawét o wati Hodáwandén Hodáyá parastesh bekanét. Cha shomá kay kay rawt?”
9 Mussáyá gwasht: “Má gón wati warná o pirénána rawén. Gón wati mardénchokk o janénchokkán, gón wati pas o gókána rawén. Chéá ke márá pa Hodáwandá jashné geragi ent.”
10 Perawná gwasht: “Hodáwand allamá shomay posht o panáh butagat, agan man shomárá gón chokkán rawagá beshtén. Bechár, shomárá pakkáyá radén káré delá ent.
11 Enna, tahná shomá mardén berawét o Hodáwandá parastesh bekanét. Shomay lóth hamé butag.” Mussá o Hárunesh cha Perawnay kerrá galléntant.
12 Hodáwandá gón Mussáyá gwasht: “Wati dastá Mesray molkay sará shahár day ke madag Mesray sará orosh bekanant o molkay sajjahén drachk o dárán bwarant, harché ke cha tróngalá rakketag.”
13 Mussáyá wati asá Mesray molkay sará shahár dát. Cha Hodáwanday hokmá á sajjahén róchá o sajjahén shapá molká ródarátki gwátéá sar kort. Tán sohbá gwátá molk cha madagá porr kortagat.
14 Sajjahén Mesray molká madag kapt o sarjamén Mesrá mán retk. Madagay choshén sehr na pésará butag o na démterá bit.
15 Sarjamén zeminesh póshet o syáh syáh kort. Zeminay hamá sajjahén drachk o dár o drachkáni hamá sajjahén nibag ke cha tróngalá rakketagatant, madagán wártant. Sarjamén Mesrá hecch sabzén chizzé pasht nakapt, na drachké, na káhé.
16 Perawná damáná Mussá o Hárun gwánk jat o gwashtant: “Man shomay Hodáwandén Hodáay o shomay gonahkár án.
17 É yakkén randá mani gonáhá bebakshét o cha wati Hodáwandén Hodáyá dwá belóthét ke é malkamutá cha mani sará bethagalénit.”
18 Mussá cha Perawnay kerrá shot o cha Hodáwandá dwái lóthet.
19 Hodáwandá gwátay dém tarrént o sakkén trondén rónendi gwáté kort. Gwátá madag bort o Sohrzerá dawr dátant. Sajjahén Mesrá yakk dánagé madag ham pasht nakapt.
20 Bale Hodáwandá Perawnay del seng kort o áiá Esráili rawagá naeshtant.
Nohomi kahr: Tahári
21 Hodáwandá gón Mussáyá gwasht: “Wati dastá ásmánay némagá shahár day ke Mesray molká tahárié mán beshánit, anchén bazén tahárié ke chamm pa chammá gendag mabit.”
22 Mussáyá wati dast ásmánay némagá shahár dát o bazén taháriéá sajjahén Mesr tán say róchá mán póshet.
23 Tán say róchá kassá kass nadist o kass cha wati jágahá pád nayátk. Bale Esráiliáni sajjahén hankén rozhná atant.
24 Perawná Mussá lótháént o gwashti: “Berawét o Hodáwanday parasteshá bekanét. Bass shomay ramag o górom hamedá dáraga bant. Wati chokkán ham barét gón.”
25 Mussáyá gwasht: “Taw báyad ent márá helárig o sóchagi korbánigáni baragá ham bellay ke má pa wati Hodáwandén Hodáyá korbánigesh bekanén.
26 Báyad ent má wati mál o dalwatán ham bebarén gón. Yakk srombé ham pasht makapit, chéá ke má cha eshán lahtén pa wati Hodáwandén Hodáyá gechéna kanén o tánke má ódá sar mabén, nazánén kojámiá pa Hodáwandá korbánig bekanén.”
27 Hodáwandá Perawnay del seng kort o Perawn áyáni rawagá rázig nabut.
28 Perawná gón Mussáyá gwasht: “Thagal cha mani démá! Habardár. Dega baré mani démá nakapay. Mani démá kaptay, tai mark ent.”
29 Mussáyá gwasht: “Harché taw gwashay. Man dega baré tai démá nakapán.”