7
Esteban candusian'cho
Tsomba tse'i Chigama afa'su na'suja Estebama iñajampaña:
—¿Ñoe'metsse ti tise'pa su'choja?
Estebanjan su:
—Ña antiandeccu, ña coenzandeccu, ñama paña'faja: Ingi tayopi'su ccashe'ye Abrahamnga toya Mesopotamia andeni can'jeinte toya Harán andeni jambite ingi ñonccatssia Chiga tsu Tisuma Abrahamnga attian. Tsa'caen attiamba tsu qquen su: “Que andema catipa que antiandeccuma'qque catipa ña quenga canjaeña'cho andenga jaja.”
Qquen susi Abrahamjan Mesopotamia –tsa Caldea aindeccu andema– catipa Harán andeni ja. Tseni japa can'jensi tise yayaja pa. Tsa'caen pasi Chigaja Abrahamma i va andeni –ingi ja'ño can'jen'cho andeni. Tsa'ma Chiga Quitsaja ni minga'vieyi'qque Abrahamnga andema afembi. Tsa'cansi Abraham: “Va andeja ñambe” qquen suye oshambi. Tsa'ma tsa'caen Abrahamnga afembipa Chiga Quitsaja jai'ngae afeya'chone conda. Nane Abraham toya du'shu mechoite Chigaja tsa andema tisenga, tise dutssiyendeccunga'qque afeye su. Toya'caen tsu Chiga Quitsaja qquen afa: “Que dutssiyendeccu tsu can'jen'faya faesumbe andeni. Tseni can'jen'fasi tsu tseni'su aindeccuja quia'me tsendeccuma semoen'faya. Nane ma'ppipa tsu semoen'faya cuatrociento canqque'fave.” Toya'caen tsu su: “Ñajan ccane'qque tsa semoensundeccumbe injama'choma somboeña. Tsomba tse'i gi que dutssiyendeccuma somboemba ccase vani iya. Isi tsu tsendeccuja Ñame in'jamba iñajan'faya.” Qquen supa Chigaja fae'ngae injancco'faya'chone Abrahamnga afa. Qquen afapa ttonoma chhiyitevaemba canjaeña'chove conda. Tsa'caen paña'chopa Abrahamjan tise dutssi'ye Isaacma isusi ocho a'tangae ttonoma chhiyitevaen. Toya'caen Isaac'qque coemba tise dutssi'ye Jacobma isusi tsa'caeñi tson. Jacob'qque coemba tsa'caeñi tson tise doce dutssiyendeccuma. Tsa doce tsu ingi tayopi'su israe'su ccasheyendeccu.
Tsendeccu tsu tisupa injama'choi'ccu se'pipa tise'pa quinshin Joséma iyicca'ye'fa. Iyicca'yepa Joséma indipa chavaen'fa faesunga cuintsu Egipto andeni angapa semoeñe. Tsa'ma Chiga Quitsa Joséma fuitepa 10 tise vana'jen'choma pasaen. Tsa'caen fuitepa Chiga in'jaensi José osha'choma atesuchosi Egipto'su na'su, Faraónjan tisema in'jan. Nane Faraónjan Joséma in'jamba na'su quini'cco'pave tson. Nane Egipto ande'su governarorve, Faraón tsa'o na'suve'qque tson.
11 Tsa'caen dasi qquipoesuiteve da. Pa'cco Egipto andeni vani Canaán andeni'qque vui'o a'imbipa vana'jen'fa. Nane ingi tayopi'su ccasheyendeccu'qque tsa'caen me'i'anda jongoesuma tsu an'faya. 12 Tsa'ma Jacobja “Egipto andeni trigo jin” qquen pañamba me'ttia'ye aisheve Egiptoni ingi tayopi'su coenzandeccuma mandamoen. 13 O'tie chavanga'choma sefaemba ccase ja'fasi tsu Joséja tise'panga tisuma conda. Tsomba Faraónga'qque condasesi tise'qque atesu José antiandeccuma. 14 Tsa'caen condasepa Joséja manda tise quindyandeccuma cuintsu tise yaya Jacobma poiyi'cco tise antiandeccuma'qque i'faye. Nane tsendeccuja pa'cco tsu setenta y cinco a'i. 15 Tsa'caen ttu'sesi Jacobja Egipto andeni can'jemba pa. Ingi tayopi'su coenzandeccu'qque tseni pa'fa. 16 Tsa'caen pa'fasi Siquem canqqueni tise'pa tsu'ttama angapa a'tu'fa. Nane tayopi tsu Abraham tsa fattocco chango atu'ttima chava. Tise corifin'dima Siquemni'su Hamor dutssiyendeccunga afepoemba tsa atu'tti changoma chava.
17 Tse'i Chiga Quitsa tayoyi Abrahamnga andema afeye su'cho a'ta tsu tsé napiji. Tsa'caen napiji'ni israendeccuja Egipto andeni can'jemba tsain'bitssi a'ive atapa'fa. 18 Tsa'caen atapasi faesu a'i Egipto ande'su na'su Faraónme da. Tsaja Joséma atesumbi'choa. 19 Tsa'camba ingi tayopi'su coenzandeccuma'qque chi'gapa patsuye in'jamba tise'pama afopoemba vanae. Nane tsa'caen vanaemba manda tsandie du'shuve isu'ta cuintsu cati'faye a'i panshaen atapasa'ne.
20 Tsa'caen manda'je'ni Moisésma isu. Tsave tsu Chiga in'jan'cho. Tsa'cansi tise yaya tsaoni a'tutsse coirapa an'bian'fa tres ccovuve. 21 Tsa'ma tisema ti'tsse a'tuye oshambipa catisi Faraón onque'nge tisema attepa mende'yepa isupa coeña. Nane tisu du'shuma'caen tsu in'jamba coeña. 22 Tsa'caen coeñansi tsu Moisés pa'cco Egiptosundeccu atesuqque'suma atesucho. Nane tsa'caen atesuchopa pa'ccoma afapa tson.
23 Tsomba can'jemba cuarenta canqque'fave an'biamba Moisésja israe'supa tisu israe aindeccuma can'su jaye in'jan. 24 Tseni japa israe'suma egipto'su egae tson'jen'choma atte. Attepa israe'suma ccushaemba egipto'suma ccane'qque egae tsoñe in'jamba tisema fi'tti. 25 Nane Moisésja qquen in'jamba tsa'caen tson: “Ñai'ccu tsu Chigaja israendeccuma ccushaeña. Ña ccushaensi tsu ñajan ccushaen'su qquen in'jan'faya.” Tsa'ma israendeccuja tsa'caen in'jan'fambi. 26 Tsomba ccaqui a'ta Moisés atte dos israendeccu iyicco'je'fa'choma. Attepa ñoquiañe in'jamba su: “Que'ija antianaccu'fa qui. ¿Jongoese qui tisupaporaja egae tson'jen'fa?” 27 Tsonsi faenga'suma iyiccaye'je'cho Moisésma ccofettamoemba su: “¿Majan tsu quemajan ingi injama'choma somboen'su na'suve tson? 28 ¿Ñama'qque ti qui fi'ttiye in'jan cani Egipto'suma fi'ttiqquia'caen?” 29 Qquen susi pañamba Moisésja dyopa ccuyapa ja Madián andeni. Tseni japa tseni'su a'ia'caen can'jen. Can'jemba pushepa dos tsandie du'shuve an'bian.
30 Tseni'qque cuarenta canqque'fave Sinaí ccotta'cco pporotsse a'i menia can'jensi Chigama sefacconi'su shondo'suja tisenga attian. Nane si'ngeveyi quini'si anchandasi attian. 31 Tsa'caen attiansi Moisésja tsama attepa dyopa can'boen. Ti'tsse ñotsse atteye in'jamba catsepa paña Na'su Chiga 32 qquen su'choma: “Ña gi que coenzandeccu'yembe Chiga. Nane Abraham, Isaac, Jacobmbe Chiga gi.” Qquen susi Moisésja ttun'dundu'je'e dyopa cañe oshambi. 33 Toya'caen tsu Na'su Chigaja su: “Shichhaja que sapatoma. Va'tti que ccutsu'ttija Chiga ande tsu. 34 Atte gi ña a'i Egiptoni vana'jen'choma. Paña gi tise'pa attuse'je'fa'choma. Tsa'camba gi ji tsendeccuma tise'pa vana'jen'cho'ye somboemba ño'faeñe. Ja'ñojan que jija, ña quema mandamoeñe Egiptoni.”
35 Qquen tsu Chigaja Moisésma manda Tisema sefacconi'su shondo'suma afaemba. Nane quini'sie anchanda'choye attiamba ya'caen tsu manda. Israendeccu tayoe Moisésma chi'gapa “¿Majan tsu quemajan ingi injama'choma somboen'su na'suve tson?” qquen su'fasi tsu Chigaja tsaveyi na'su ccushaen'suve tsomba moen. 36 Moisésja Egipto andeni sefani'su agattoen'choma, sefani'su canjaen'choma'qque canjan'jen. Cu'a Marni'qque tsa'caen tsomba ingi tayopi'su coenzandeccuma Egipto'ye somboemba ccushaen. Toya'caen tsendeccu cuarenta canqque'fave a'i menia can'jensi Moisésja tsa'caen sefani'su canjaen'choma canjaen.
37 Tsa Moisésyi tsu israendeccunga su: “Chiga Quitsaja ñama'caeñi faesu Chiga Aya'fa afa'suma que'inga moeñe tson'jen que'i antian'suveyi. Tsama paña'faja.” 38 Toya'caen ingi tayopi'su coenzandeccu a'i menia can'jensi tsa Moisés tsu Sinaí ccotta'cconga ansundepa Chigama sefacconi'su shondo'sui'ccu condase. Tsa'caen condasepa tise paña'choma ingi tayopi'su coenzandeccunga condase.
39 Toya'caen tsu Chiga Aya'fama paña'ma ingi tayopi'su coenzandeccuja Moisésma chi'gapa toe Egiptoni jaye in'jan'fa. 40 Moisés toya Sinaí ccotta'cconi can'jen'ni tise'paja Moisés quindya Aarónma su'fa: “Ingimbe ñoñajan chigave cuintsu ingima o'tie angacañe. Nane atesu'fambi gi mingae dapa tsu uta jimbi Moisés, ingima Egipto'ye somboen'suja.” 41 Qquen manda'fasi vaura du'shua'ca'me ñoñamba ccutsian tise'pa chigave. Tsa'caen ccutsiansi ovejama fi'ttipa oque oraen'fa tise'pa in'jansi ñoña'cho chiganga. Nane avuja'fa tise'pa tivei'ccu ñoña'cho chigama. 42 Tsonsi Chiga Quitsaja tsendeccuma catiqquia'caen tson cuintsu osha'cho sefacconi'su jincho'choma chigama'caen iñajan'faye. Tsa'cansi tsu tayopi'su Chiga Aya'fama afasundeccuja qquen tevaen'fa:
Israendeccu, que'ija cuarenta canqque'fave a'i menia can'jemba ¿ñoa'me ñanga ti qui afe'fa que'i osha'choma fi'ttipa afe'choma?
43 Me'i, ñanga afe'fambi qui. Tsa'ma tisupa qui chiga'ca'me ñoña'fa tsanga iñajañe.
Fa'e Moloc qquen inisecho'cho. Tsambe chipiri tsa'oaca'ma qui opipa angapa iñajan'fa.
Faesuja o'fea'ca'on, Renfán qquen inisecho'cho.
Tsa'caen que'i tisu ñoña'choma iñajan'ninda gi que'ima somboeña que'i ande'ye.
Nane somboemba gi Babilonia ande joccani que'ima moeña.
44 Ingi tayopi'su coenzandeccuja a'i menia can'jemba Chiga a'ima cachuicco'je'cho carpa tsa'ove an'bian'fa. Tsamajan Chiga Moisésma manda cuintsu tise canjaenqquia'caen ñoñañe. Tsa'caen mandasi tsu Moisés tsa'caen ñoña. 45 Tayopi'su coenzandeccu pa'fasi tise'pa dushundeccu Josuéi'ccu va andeni jiji'fa. Tsa'caen ji'fasi Chiga Quitsaja va andeni can'jensundeccuma joqquitssian cuintsu ingi coenzandeccu tise'pa andema itsapa can'jen'faye. Toya'caen tsa'caen jipa Chiga a'ima cachuicco'je'cho carpa tsa'oma'qque i'fa. Tsa'caen ipa tsu toya David can'jeinte an'bian'fa. 46 Chiga Quitsa Davidma in'jansi Davidja ccane'qque tise Chiga, tayopi'su coenza Jacobmbe Chigave in'jamba jo'su tsayi can'jeña'cho tsa'ove tsao'ñañe in'jan. Tsa'caen in'jamba Chigama iñajan cuintsu tise ñoñañe antteye. 47 Tsa'caen iñajansi Chiga se'pisi David dutssi'ye Salomónjan omboe Chiga tsa'ove tsao'ña.
48 Tsa'ma sefani'su Chigaja a'i tsao'ña'cho tsaoni can'jembi. Nane Chiga Aya'fama afa'suja qquen tsu su:
49 Sefacconi tsu ña dyaipa'cho. Andeta tsu ña tsuicho'cho.
¿Mingatssia tsa'ove qui ñambeja tsao'ña'faya? qquen tsu Na'suja su.
Toya'caen tsu su: In'jambi gi mani ño'faye.
50 ¿Ña tivei'ccu pa'cco osha'choma agattoembi'a ti gi?
51 Tsa'ma que'ija toyayi qui injama'choi'ccu in'jan'fambi. Tsonsinai'ccu'qque pañambipa qui injama'cho'qque atesumbindeqquia injama'choa'cañi'fa. Toyayi qui Chiga Qquendya'pama pañambiqquia'caen in'jan'fambi. Ñoa'me qui tayopi'su a'ia'cañi'fa. 52 Chiga Aya'fama afa'sumajan ¿majameñi'qque tsu tayopi'su coenzandeccuja egae tsombe can'fambi? Tayoe Chigambe Ño'a jiya'chone condasesi coenzandeccuja tsa condasesundeccuma fi'tti'fa. Ja'ño tsa Ño'a jisi que'i'qque tisema chi'gapa nasundeccunga afepa fi'tti'fa. 53 Que'ija Chigama sefacconi'su shondosundeccu afasi Chiga manda'choma isu'a'qque toya qui paña'fambi.
Estebanma fi'tti'fa'cho
54 Esteban tsa'caen susi pañamba ti'tsse ttun'dundu'jeve iyicca'ye ccutsu'fa. 55 Tsa'ma Estebanjan Chiga Qquendya'pa tisema ñotsse in'jaensi sefacconima camba ñoa'me Chiga osha'cho ñotssiama atte. Jesúsma'qque atte Chiga tansinfani ccutsu'choma. 56 Tsa'caen attepa su:
—¡Can'faja! Atte gi sefacco fettaye'choma. Sefaccone Ji'cho A'i'qque Chiga tansinfani ccutsu'choma gi atte.
57 Tsa'ma Esteban qquen susi aindeccuja pañañe in'jambipa tsonsinama piccopa quia'me fundopa butto catse'fa Estevanga. 58 Tsa'caen catsepa qquitssa panshan anga'fa canqque joccani. Tseni angapa patui'ccu tisema ttovaccoen'fa. Tsa'caen ttovaccoen'jemba afopa'cho camba afasundeccuja tise'pa omba'su ondiccu'jema oshichha afe'fa fae tsandie chu'anga cuintsu coira'jeye. Tsa tsandie iniseja Saulo. 59 Toya patui'ccu tsa'caen ttovaccoen'jen'fani Estebanjan Chigama iñajamba su:
—Na'su, Jesús, isuja ña qquendya'pama.
60 Qquen supa ccaru dyaipa quia'me fundopa afa:
—¡Na'su va fi'ttisundeccunga shacama anttejama!
Qquen supa tsu pa.