18
¿Majan tsu ti'tsse joccapitssia?
(Mr 9.33-37; Lc 9.46-48)
Tse'i Jesúsma shondosundeccu tisenga catsepa su'fa:
—Chigama na'sian'cho a'ive dapa can'jemba ¿majan tsu ti'tsse'tssia've daya?
Tsonsi Jesús du'shu re'richo'ccoama ttu'sepa ccutsian tise'pa enttingenga. Tisema ccutsiamba shondosundeccuma su:
—Ñoa'me gi que'ima su: Va du'shua'caen da'ta qui Chigama na'sian'cho a'ive da'faya. Tsambi'ta joccapitssia've daye in'jan'da ni ca'ni'faya'bi qui. Tsa'cansi majan tisuja ti'tsse'tssimbi qquen in'jamba va du'shua'caen da'ta tsaja Chigama na'sian'cho a'ima joccapitssia tsu. Toya'caen majan ña a'ive dapa va du'shuma ñoa'me in'jan'da ñama'qque tsu ñoa'me in'jan.
Egae tsincon'chone condase'cho
(Mr 9.42-48; Lc 17.1-2)
Tsa'ma majan va ñame in'jan'cho du'shuma egae tsoñe in'jaen'ninda bove ñotssi tsu tisema toya tsa'caen in'jaembite rande sunda'cho patuma tise tsifonga tandamba marnga andeccoemoeñe tsosini. Va andeni osha'cho tsu jin a'ima qqueñañe cuintsu egae tsincon'faye. ¡Va'cha tsu va ande'su aindeccu! Tsaveqque'su egae tsincoñe qqueñasi tsu egae tsincon'faya. Tsa'ma ti'tsse va'cha tsu tsa a'ija majan cca'ima egae tsoñe injaen'su.
Tisu tive, tisu tsu'tteyi quema in'jangae tsoñe in'jaen'ninda chattupa catija. Chafuru tsangae canseya'chonga ca'niñe tsu ti'tsse ñotssi, poifa'su tive, poifa'su tsu'ttepa si'nge anchanda'je'chonga catiye'chonga in'jaen'ninda. Tisu tso'fe'qque quema in'jangae tsoñe in'jaen'ninda tsefama tssan'jaña'cho. Nane faefa'su tso'fei'ccu tsangae canseya'chonga ca'niñe tsu ti'tsse ñotssi, poifa'su tso'fei'ccu si'nge anchanda'je'chonga catiye'chonga in'jaen'ninda.
Oveja qque'chone condase'cho
(Lc 15.3-7)
10 Injama'tse majan va du'shua'can'ma chi'gasa'ne. Nane ñoa'me gi su: Tise'pama coira'su Chigama sefacconi'su shondosundeccu ña sefacconi'su Quitsai'ccu fae'ngae can'jemba cambajunaccunga conda'fa. 11 Ñoa'me Sefaccone Ji'cho A'i gi qque'chondeccuma ccushaeñe ji.
12 Ñotsse in'jan'faja: A'ija cien ovejama an'biamba fae'ccoma qqueña'da ¿mingae tsu tsoña? Ñoa'me fae'ccoma qqueña'da tsu noventa y nuevema toe'ttinga catipa ccotta'cconga jaya qque'choma tta'ttaye. 13 Ñoa'me gi que'ima su, tta'ttapa qque'choma atte'ta ñoa'me tsu avujatssiya. Nane qquembi'choa noventa y nuevei'ccu tiseja tsa'caen avujatssimbi. 14 Tsa'cañi tsu que'i sefacconi'su Quitsa'qque chi'ga, fa'e va du'shuacama'qque queñasa'ne.
Faenga'suma ñoquiaña'cho
(Lc 17.3)
15 Faenga'su Chigave in'jan'cho quema egae tsincon'ninda tisuyi tisenga japa tise egae tsincon'choma condaja. Quema paña'ninda qui tsa'caen tisema fuitesi tsu quema ti'tsse in'jaña. 16 Tsa'ma quema pañañe in'jambian'da ccase japa faesuma, tsambi'ta faesu dosma, fae'ngae tisenga angaja. Nane tsa'caen dos, tsambi'ta tres tsu tise egae tsincon'choma pañamba atesu'faya. 17 Tsendeccuma'qque toya pañañe in'jambian'da poi Chigave in'jamba bo'fa'chondeccunga condaja. Tsa'ma tsendeccuma'qque pañañe in'jambian'da bo'je'cho'ye tisema joqquitssian'faja. Nane Chigave in'jambi'choama'caen tisema in'jan'faja. Nane impuestoma isu'suma'caen tisema in'jamba chi'ga'faja.
18 Tansintsse gi que'ima su: Osha'cho jongoesuve qui va andenga se'pi'ninda tsa'caen tsu Chiga sefacconi'qque se'piya'cho. Osha'cho jongoesuma qui va andenga in'jamba manda'ninda tsa'caen tsu Chiga sefacconi'qque in'jaña'cho.
19 Toya'caen gi que'inga su: Dos que'i va andenga can'jemba fae'ngae in'jamba Chigama iñajan'ninda que'i in'janqquia'caen tsu Chiga ña sefacconi'su Quitsaja tsa'caen tsoña. 20 Nane tres, tsambi'ta dosyi ñame in'jamba bo'fa'nijan ñajan tise'pai'ccu fae'ngae can'jen.
21 Tsonsi Pedro japa Jesúsma iñajampaña:
—Na'su, faenga'su Cristove in'jan'cho ñama panshaen egae tsincon'ninda ¿mañi se gi tise egae tsincon'chone ñoquiya? ¿Siete seta ti ñotssi naniña?
22 Jesús tisema su:
—Quema gi su: Aqquia siete seyi tise egae tsincon'chone japa ñoqui'nijan naniñeña'bi. Nane setenta por siete se ja'ni'qque toya tsu naniñeña'bi. Agattombe'yi tsu tisema ñoquiya'cho.
Ñoquiye in'jambi'choa sema'su
23 Ande na'su tise'be semasundeccu shacama fi'ttiqquia'caen tsu Chigama na'sian'cho aindeccuve dapa ñoquiya'cho. Nane ande na'su in'jamba mandasi tisema shacaensundeccuma i'fa cuintsu shacama afepoen'faye. 24 Fae a'i tsu cien mil rande corifin'dive shacaen'cho. Tisema isi 25 afepoeñe oshambisi na'suja manda tisema chavaeñe. Nane tisema chavaemba toya'caen tsambe pushe, dushundeccuma, pa'cco tise an'bian'choma'qque chavaemba tsai'ccu corifin'dima isupa tise shacama fi'ttiya. 26 Na'su qquen mandasi shacaen'choja na'su tsutteccofanga andenga amppi ccuipa iñajan: “Na'su, ñama mende'yepa ronda'jeja. Ñajan pa'ccoma afepoeña.” 27 Qquen iñajansi na'suja tisema mende'yepa pa'cco tise'be shacama injanga fi'tti. Shacama fi'ttipa tisema fetta maña.
28 Fettasi tiseja sombopa tisei'ccu fae'ngae sema'suma cachui. Tsa fae'ngae sema'suja tisema tsu cien chipiri corifin'dive shacaen'cho. Tisema cachuipa tise tsifoma mandyi indipa su: “Ñanga afeja que shacama.” 29 Tsa'caen susi fae'ngae sema'suja tise tsutteccofanga amppi ccuipa iñajan: “Ñama mende'yepa ronda'jeja. Ñajan pa'ccoma afepoeña.” 30 Qquen iñajansi shacama iñajan'suja pañambipa anttembi. Tisei'ccu fae'ngae sema'suma indipa piccoye afe cuintsu pa'cco shacama afepoemba somboye.
31 Tsa'caen egae tson'jensi cca'i fae'ngae semasundeccu attepa ñoa'me ñombi'yepa na'sunga japa pa'ccoma conda'fa. 32 Na'su pañamba tsa a'ima ttu'sepa su: “Queja ñoa'me ega sema'su qui. Queja ñama iñajansi mende'yepa gi pa'cco que shacama fi'tti. 33 Que'qque ñotsse tsoña'choecan'da qui faenga'suma'qque tsa'caen mende'yepa tise shacama fi'ttiye'can.” 34 Na'su tsa'caen supa iyicca'yepa manda cuintsu tsa ega sema'suma indipa iñaccaensundeccunga afesi tisema noñangiamba iñaccaen'faye pa'cco tise rande shacama afepoeña'gae.
35 Condase'choma qquen condasepa Jesúsja su:
—Que'i'qque injama'chone faenga'suma ñotsse ñoqui'fambian'da ña Sefacconi'su Quitsa'qque tsa'caen que'ima vanaeña.