19
Tɨ́ꞌɨj nuꞌu Pablo aꞌuun
Tɨ́ꞌɨj aꞌɨ́ɨn Apolos aꞌuun aꞌutéveecaꞌa aꞌujna Corinto, Pablo pu aꞌánna ɨmuá aꞌutéene muꞌutzitá japua. Tɨ́ꞌɨjtáꞌi aꞌuun aꞌaráꞌa aꞌujna Éfeso. U pu huajáꞌuteu seica ɨ́ mej téꞌatzaahuateꞌe. Ayee pu tihuaꞌutaꞌíhuaꞌuriꞌi tɨjɨ́n:
―¿Ni caí huateájturaa múꞌejmi tzajtaꞌa ɨ́ xɨéjniuꞌucareꞌaraꞌan ɨ́ Dios setɨ́ꞌɨj ráꞌantzaahua?
Matɨ́ꞌɨj mi miyen tiraataꞌixaa tɨjɨ́n:
―Catu xaa teen méꞌe yéꞌenamuajracaꞌa ɨ́ xɨéjniuꞌucareꞌaraꞌan ɨ́ Dios.
Aj pu i Pablo ayén tihuaꞌutaꞌíhuaꞌuriꞌi tɨjɨ́n:
―¿Aꞌataani niuucajtzeꞌen jɨ́n xáamuaɨꞌɨvijhuacaꞌa?
Matɨ́ꞌɨj mi miyen tiraataꞌixaa tɨjɨ́n:
―Aꞌɨ́j tu niuucajtzeꞌen jɨ́n huatámuaɨꞌɨhuacaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ Juan teecan.
Pablo pu ayén tihuaꞌutáꞌixaa tɨjɨ́n:
―Juan pu hui huáꞌumuaɨꞌɨhuacaꞌa ɨ́ teɨte aꞌɨ́jna jɨmeꞌe mej mi seɨcɨé tiúꞌumuaꞌati ɨ́ ru tzajtaꞌa. Mɨ ajta, aꞌɨ́ɨ pu huáꞌaꞌixaateꞌecaꞌa mej nuꞌu téꞌantzaahuateꞌen jemin ɨ́ tɨ auj uvéꞌenejsin méjcaꞌi huáyee. Aꞌɨ́ɨ pu hui aꞌɨ́ɨn púꞌeeneꞌe aꞌame ɨ́ Jesús, ɨ́ tɨ Dios án yáꞌujra ɨ́ ɨpuari japua.
Matɨ́ꞌɨj ráanamuajriꞌi, aj mú mi huámuaɨꞌɨvijhuacaꞌa niuucajtzeꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús. Ajta, jɨ́meꞌen puꞌu aꞌɨ́ɨn Pablo huaꞌavéꞌemuarɨꞌexɨ án huáꞌamuꞌuutzeꞌe, aj pu i aꞌɨ́ɨn xɨéjniuꞌucareꞌaraꞌan ɨ́ Dios huataseíjre huáꞌa tzajtaꞌa. Matɨ́ꞌɨj mi autéjhuii mej tiuꞌuxáj niuucari jɨmeꞌe mej caí xɨ raayɨ́ꞌɨtɨhuaꞌa, majta mej tiuꞌutaxá ɨ́ Dios jetze meꞌecan. Ayee mú aráꞌaxcaa cumu tamuáamuataꞌa japuan huaꞌapua ɨ́ teteca.
Aꞌateeviꞌi aꞌachú cumu huaíca máxcɨraꞌi tɨ aꞌɨ́ɨn Pablo áꞌucheꞌecaneꞌe huaꞌatéyujtaꞌa. Aꞌuu pu tihuáꞌaꞌixaateꞌecaꞌa aꞌujcaꞌanéecan jɨmeꞌe. Ajta huaꞌatémuaꞌitɨjmeꞌe ɨ́ teɨte aꞌɨ́jna jɨmeꞌe ɨ́ tɨ Dios tíꞌaijta íiyen chaanaca japua, ajta u ta japua.
Mɨ majta seica, camu jɨ́meꞌen tiuꞌutáꞌa ɨ́ ruxɨ́ejniuꞌuca mej ráanamua ɨ́ niuucari tɨ jɨ́meꞌen tihuáꞌaꞌixaateꞌecaꞌa. Camu chéꞌe ráꞌantzaahuateꞌecucaꞌa sino ayée muꞌu aꞌij puaꞌa tíꞌixajtacaꞌa ɨ́ teɨte tzajtaꞌa. Tɨꞌɨquí aꞌɨ́ɨn Pablo avéꞌeraa huáꞌa tzajtaꞌa.
Tɨꞌɨquí seica ɨ́ mej téꞌatzaahuateꞌe, aꞌɨ́mej pu aꞌuvíꞌitɨ aꞌu mej tihuáꞌumuaꞌaten, aꞌujna jáꞌahuaꞌa chiꞌiraꞌan jetze aꞌɨ́jna tɨ ayén ántehuaa tɨjɨ́n Tiranno. Aꞌuu pu tihuáꞌaꞌixaateꞌecaꞌa nain xɨcájraꞌa tzajtaꞌa. 10 Ayee pu teuuméꞌeca aꞌachú cumu huaꞌapua nineꞌiraꞌa tɨ aꞌɨ́ɨn Pablo ayén tihuáꞌamuaꞌatejcaꞌa. Aꞌɨ́j pu jɨ́n naímiꞌi ɨ́ mej meꞌuun aꞌuchéjmeꞌecaa aꞌujna Asia, naímiꞌi mú ráanamuajriꞌi ɨ́ niuucari tɨ jetzen ráꞌaxa ɨ́ tavástaraꞌa, aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús, naímiꞌi ɨ́ mej Israél jetze ajtémeꞌecan, majta ɨ́ mej seɨj chuéjraꞌa japua éꞌemeꞌecan.
11 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Dios, veꞌecán pu jɨ́n rɨ́ꞌɨ huáꞌuruu ɨ́ teɨte aꞌɨ́jna jetze ɨ́ Pablo mej mi naímiꞌi naa rɨ́ꞌɨ teꞌutaseíjra ɨ́ Dios jemi. 12 Tɨ́j ajta aꞌɨ́jna ɨ́ pañuuraꞌan aꞌɨ́jna ɨ́ Pablo, ajta aꞌɨ́jna ɨ́ cɨ́ɨxuri tɨ jɨ́n avéꞌujjɨꞌɨcɨꞌe, tɨ puaꞌa nuꞌu jaꞌatɨ huáꞌa japua án tejaꞌupíitɨraꞌani aꞌɨ́mej japua ɨ́ mej tíꞌicucuiꞌi, aj mú nuꞌu mi huarúj naímiꞌi, ajta nuꞌu huaꞌutamuári ɨ́ tiyaaruꞌu ɨ́ mej huáꞌa tzajtaꞌa seijreꞌecaꞌa aꞌɨ́mej ɨ́ teɨte.
13-14 Majta seica ɨ́ mej Israél jetze ajtémeꞌecantacaꞌa ɨ́ mej áꞌujujhuaꞌaneꞌe aꞌu tɨ naꞌa mej aꞌuchéjmeꞌecaa, aꞌɨ́ɨ mú huáꞌamuariteꞌecaꞌa ɨ́ tiyáaruꞌuse ɨ́ mej huáꞌa tzajtaꞌa seijreꞌecaꞌa ɨ́ teɨte. Méjxeꞌeveꞌecaꞌa mej miyen huárɨni niúucareꞌaraꞌan jɨmeꞌe ɨ́ Jesús.
Ayee mú cheꞌatá menaꞌa tíꞌijxeꞌeveꞌecaꞌa jaꞌatɨ tíꞌiyaujmuaꞌa tɨ Israél jetze ajtémeꞌecantacaꞌa mej raatamuáriteꞌen ɨ́ tiyaaruꞌu tɨ tevi tzajtaꞌa seijreꞌecaꞌa. Ayee mú aráꞌaxcaa aráhuaꞌapua aꞌɨ́me ɨ́ yaújmuaꞌameꞌen aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ tɨ tihuáꞌaijteꞌe ɨ́ mej tíꞌivaɨreꞌe u teyujtaꞌa. Ayee pu ántehuaacaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ jaꞌatɨ tɨjɨ́n Esceva. Matɨ́ꞌɨj mi meꞌɨ́n yaújmuaꞌameꞌen miyen tiraatajé ɨ́ tiyaaruꞌu tɨjɨ́n:
―Ayee nu hui tejáꞌamuaꞌijteꞌe neꞌɨ́jna jetze meꞌecan aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús ɨ́ tɨ jetzen meꞌecan tiꞌixa ɨ́ Pablo.
15 Aj pu i ayén tiuꞌutaniú aꞌɨ́jna ɨ́ tiyaaruꞌu tɨjɨ́n:
―Néjmuaꞌate hui neꞌɨ́jna ɨ́ Jesús, neajta neꞌɨ́jna ɨ́ Pablo. Ari múꞌeen, ¿aꞌatéenni sej pɨ́rɨcɨ?
16 Jɨ́meꞌen puꞌu ayén tiuꞌutaxájtacaꞌa, aj pu ꞌi aꞌɨ́ɨn tiyaaruꞌu caꞌanacan huáꞌa jetze rájve. Aꞌɨ́j pu jɨ́n huaꞌutéemuaꞌitɨ. Jéꞌecan pu huaꞌutéevajxɨ. Majta meꞌɨ́n, caꞌanacan mú huiráacɨ, memuámuaꞌavijméꞌe, metiꞌipuaíjtiꞌihuajméꞌe. Matɨ́ꞌɨj mi huataúruu. 17 Majta ɨ́ mej meꞌuun éꞌechejcaꞌa meꞌújna Éfeso, naímiꞌi mú ráamuaꞌareeriꞌi tɨ tiꞌitɨ́j huáꞌuruu aꞌɨ́me ɨ́ mej Israél jetze ajtémeꞌecan, majta ɨ́ mej seɨj chuéjraꞌa japua éꞌemeꞌecan. Aꞌɨ́j mú jɨ́n tiuꞌutátziɨn naímiꞌi. Matɨ́ꞌɨj mi rɨ́ꞌɨ tiraatáꞌa ɨ́ tavástaraꞌa, aꞌɨ́jna ɨ́ Jesús.
18 Majta muꞌiitɨ́ ɨ́ mej téꞌatzaahuateꞌe, aꞌɨ́ɨ mú u aꞌuvéꞌejuꞌun mej tiraataxáj mé jéjreꞌe tiꞌitɨ jɨmeꞌe tɨ aꞌij puaꞌa een ɨ́ mej jɨ́n meri auteájturaa, tiꞌitɨ́j tɨ naꞌa ɨ́ mej aꞌij puaꞌa huarɨ́j. 19 Majta ɨ́ mej tíꞌichahuaara, u mú tejaꞌaráꞌɨꞌɨpɨ ɨ́ tiúꞌujyuꞌuxari. Aj mú mi tiuꞌutaíj, metiꞌiseíiracaꞌa ɨ́ teɨte. Matɨ́ꞌɨj raatéꞌitɨee aꞌachú tɨ́j naꞌa caj tíꞌijnajchecaꞌa aꞌɨ́jna ɨ́ yuꞌuxari, ayée pu aráꞌa aꞌachú cumu muáacua jetze viꞌiraꞌa ɨ́ plata. 20 Ayee pu caꞌanín jɨ́n tíꞌijnamuajreꞌecaꞌa ɨ́ niuucari tɨ jetzen ráꞌaxa ɨ́ tavástaraꞌa, ajta méyee, ajta nainjapua mú ráamuaꞌareeriꞌi.
21 Tɨ́ꞌɨj ayén tiuꞌurɨ́j. Tɨꞌɨquí Pablo raaxɨ́ꞌepɨꞌɨntare tɨ i u huajaꞌuvéꞌemuaare aꞌujna Macedonia, ajta aꞌujna Acaya, ajta tɨ́ꞌij aꞌájna áꞌumeꞌen u Jerusalén. Ajta tɨ nuꞌu, aꞌánna huajáꞌumuaaren aꞌánna Jerusalén, ruxeꞌeveꞌe pu nuꞌu aꞌame tɨ aꞌuun áꞌumeꞌen aꞌujna Roma. 22 Aꞌɨ́j pu jɨ́n huaꞌapuaca huataꞌítecaꞌa ɨ́ mej ravaɨreꞌe, aꞌɨ́jna ɨ́ Timoteo, ajta aꞌɨ́jna ɨ́ Erasto mej mi áꞌucɨɨne aꞌujna Macedonia. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Pablo, aꞌúu pu aúcheꞌe aꞌuteájturaa aꞌujna u Asia.
Matɨ́ꞌɨj nuꞌu mi autéjhuii mej tiúꞌurɨtziiteꞌen meꞌújna u Éfeso meꞌɨ́jna ɨ́ teɨte
23 Aꞌɨ́jna xɨcájraꞌa jetze, jeíhua mú huataníniuꞌucacucaꞌa ɨ́ teɨte meꞌɨ́jna jɨmeꞌe tɨ huataseíjre ɨ́ huaꞌayeꞌira ɨ́ mej téꞌatzaahuateꞌe. 24 Seɨj pu aꞌɨ́ɨn púꞌeeneꞌe tɨ ayén ántehuaa tɨjɨ́n Demetrio. Aꞌɨ́ɨ pu chiꞌij taꞌahuaca tɨ cɨ́lieen tɨ plata rumuaꞌatɨ́. Ayee pu éeneꞌen taꞌahuaca pu tɨ́j dioosi tɨ huáꞌachiꞌi. Ayee pu ántehuaa aꞌɨ́jna ɨ́ huaꞌadioj tɨjɨ́n Artemisa. Jéihua pu huáꞌamuaꞌitɨcɨ ɨ́ mej jamuan tíꞌimuarɨꞌecaꞌa. 25 Huáꞌajseɨj aꞌɨ́mej ɨ́ mej jamuan tíꞌimuarɨꞌecaꞌa, ajta seica ɨ́ mej miyen cheꞌatá menaꞌa tíꞌimuarɨꞌecaꞌa tiꞌitɨj jɨmeꞌe. Ayee pu tihuaꞌutáꞌixaa tɨjɨ́n:
―Teteca, múꞌeen xu ramuaꞌaree tej temuaꞌa naa tíꞌijmuaꞌitɨcɨ ɨ́ tumin teꞌɨ́jna jɨmeꞌe tej tíꞌimɨjhuaca. 26 Temuaꞌa xu tíꞌijmuaꞌaree, seajta ranamua seꞌɨ́jna ɨ́ Pablo, aꞌɨ́ɨ pu tejáꞌuxajtan tɨ aꞌɨ́mej ɨ́ dioosi aꞌúu mé éꞌeseijreꞌe u teyujtaꞌa, teteca mú huáꞌataꞌahuaca. Camu nuꞌu dioosi pɨ́rɨcɨ. Aꞌɨ́j pu hui jɨ́n ari jeíhua huaꞌutéemuaꞌitɨ ɨ́ teɨte ɨ́ mej miyun meꞌecan Éfeso, ajta nainjapua aꞌuun tɨ huatacáꞌa tɨ́j naꞌa u Asia.
27 ’Jéꞌecan pu aꞌij puaꞌa tíꞌiruure, aꞌiné ayée pu hui tiuꞌutárɨꞌɨriistari tej jeíhua tejáꞌurɨeeni ɨ́ tej jɨ́n tíꞌimɨjhuaca. Ajta aꞌɨ́jna jɨmeꞌe ɨ́ tatéyuu tɨ tzajtaꞌan huiirájvee ɨ́ tadioj tɨ veꞌée, aꞌɨ́jna ɨ́ Artemisa, ayée pu tiuꞌutárɨꞌɨriistari mej hui caí chéꞌe miyen tíꞌijnaꞌamicheꞌen. Majta, camu chéꞌe raataxɨ́ꞌeveꞌesin ɨ́ tɨ veꞌée aꞌɨ́jna i dios ɨ́ mej ranáꞌamicheꞌe nainjapua aꞌuun tɨ huatacáꞌa tɨ́j naꞌa u Asia, ajta tɨ́j naꞌa íiyen chaanaca japua. ―Ayee pu tihuaꞌutáꞌixaa.
28 Matɨ́ꞌɨj ráanamuajriꞌi meꞌɨ́jna, jéꞌecan mú huataníniuꞌucacucaꞌa. Maꞌutéjhuii mej téjijhuajméꞌe. Miyen tɨjɨ́n:
―Huápɨꞌɨ pu hui veꞌée aꞌɨ́jna ɨ́ Artemisa, Éfeso tɨ éꞌemeꞌecan.
29 Caꞌanacan mú aꞌuvaɨ́jtzimeꞌe. Matɨ́ꞌɨj mi huaruáachijméꞌe naímiꞌi. Meꞌuun aꞌuteájrupi u teyujtaꞌa. Matɨ́ꞌɨj mi teɨte huavíviꞌi aꞌɨ́mej ɨ́ mej huaꞌapua, aꞌɨ́jna ɨ́ Gayo, ajta aꞌɨ́jna ɨ́ Aristarco, ɨ́ mej Macedonia éꞌemeꞌecan. Aꞌɨ́ɨ mú áꞌujujhuaꞌaneꞌe jamuan aꞌɨ́jna ɨ́ Pablo. Matɨ́ꞌɨj mi huajaꞌujájpuacaꞌa aꞌujna chiꞌita aꞌu mej eꞌetiújseꞌɨrihuaꞌa ɨ́ teɨte.
30 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Pablo, aꞌɨ́ɨ pu ayén tíꞌijxeꞌeveꞌecaꞌa tɨ ajta aꞌɨ́ɨn aꞌuun aꞌuteárute. Majta meꞌɨ́n ɨ́ mej téꞌatzaahuateꞌe camu tiuꞌutáꞌa tɨ uteárute. 31 Majta seica ɨ́ mej tíꞌaijta aꞌujna Asia, ɨ́ Pablo tɨ huáꞌihuaaraꞌa, aꞌɨ́ɨ mú miyen tiuꞌutaxájtacaꞌa tɨjɨ́n:
―Chéꞌe nuꞌu caí aꞌuteáruꞌipicheꞌen aꞌujna chiꞌita.
32 Majta aꞌɨ́mej ɨ́ teɨte, ayée mú mauj títetéjijhuajméꞌe. Seica mú seɨcɨé tíꞌitejijhuacaꞌa. Majta seica seɨcɨé. Majta jáꞌitaꞌa mú aráꞌaxcaa ɨ́ mej caí ramuaꞌareerecaꞌa aꞌij mej ꞌeen jɨ́n téjijhuajméꞌe, majta camu ramuaꞌareerecaꞌa aꞌij mej ꞌeen jɨ́n tiújseɨj. 33 Majta meꞌɨ́n ɨ́ mej Israél jetze ajtémeꞌecan, seica mú miyen caꞌaníjraꞌa tiraatáꞌa tɨ aꞌɨ́jna ɨ́ Alejandro tihuaꞌutáꞌixaateꞌen ɨ́ teɨte. Matɨ́ꞌɨj mi seica ayeuutáxɨ aꞌu mej eꞌevéꞌenejneꞌe ɨ́ teɨte. Majta seica miyen tiraꞌaráajee aꞌij tɨ yeꞌí huárɨni. Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ Alejandro, aꞌɨ́ɨ pu rumuájcaꞌa jɨ́n huaꞌutáꞌijmɨijriꞌi mej caí chéꞌe tíꞌixajta. Aꞌɨ́ɨ pu ayén tíꞌijxeꞌeveꞌecaꞌa tɨ huáꞌa japua huatáaniuni aꞌɨ́mej ɨ́ mej Israél jetze ajtémeꞌecan.
34 Mɨ majta ɨ́ teɨte, matɨ́ꞌɨj ráamuaꞌareeriꞌi tɨ aꞌɨ́ɨn Israél jetze ajtémeꞌecan, naímiꞌi mú jíjhuacaꞌa aꞌachú cumu huaꞌapua hora. Miyen tɨjɨ́n:
―Huápɨꞌɨ pu veꞌée, aꞌɨ́jna ɨ́ Artemisa tɨ Éfeso éꞌemeꞌecan.
35 Ajta aꞌɨ́ɨn ɨ́ tíꞌiyuꞌuxaca, aꞌɨ́ɨ pu xaa huaꞌutáꞌijmɨijriꞌi mej nuꞌu caí chéꞌe tíꞌixajta. Aj pu i ayén tihuaꞌutáꞌixaa ɨ́ teɨte tɨjɨ́n:
―Múꞌeen teteca, Éfeso sej éꞌemeꞌecan, naímiꞌi ɨ́ teɨte ɨ́ mej íiyen chaanaca japua seijreꞌe, naímiꞌi mú hui ramuaꞌaree tej iteen antítamuaꞌaree teꞌɨ́jna jɨmeꞌe tej ráachaꞌɨɨn ɨ́ teyuu tɨ tzajtaꞌan urájca ɨ́ dios tɨ veꞌée, aꞌɨ́jna ɨ́ Artemisa, ajta aꞌɨ́jna ɨ́ tetej tɨ u eꞌicájve u ta japua. 36 Capu aꞌij tíꞌirɨꞌɨri tɨ jaꞌatɨ ráꞌaxɨeehuariꞌira aꞌɨ́jna. Xaatapuáꞌajta mɨ sej téjijhua. Caxu hui tiꞌitɨ́j muaꞌaree aꞌij sej tiꞌitɨj ruure.
37 ’Múꞌeen xu yé huavéꞌeviꞌitɨ seꞌɨ́mej ɨ́ teteca íiyu chiꞌita, seꞌɨ́jna ɨ́ Gayo, seajta seꞌɨ́jna ɨ́ Aristarco. Majta meꞌɨ́n, camu hui jaꞌanáj tiuꞌunáhua u teyujtaꞌa, camu majta aꞌij puaꞌa tiꞌixa ɨ́ tadioj jemi.
38 ’Tɨ́ puaꞌa hui aꞌɨ́ɨn Demetrio, majta ɨ́ mej jamuan tíꞌimuarɨꞌe, tɨ puaꞌa jaꞌatɨ huáꞌajaaxɨejviꞌira, teꞌentácuuniꞌi aꞌujna ɨ́ jueesi mej eꞌiráati. Michéꞌe meꞌɨ́n meꞌuun eꞌehuaújniuusteꞌen. 39 Ajta tɨ puaꞌa múꞌeen tiꞌitɨ́j jɨ́n setiúꞌujchaꞌɨɨreꞌe, rujɨ́ɨmuaꞌa xu raaxɨ́ꞌepɨꞌɨntareꞌen aꞌij tɨ tiꞌitɨj jɨ́n tiꞌitáꞌaca ɨ́ yuꞌuxari jetze. 40 Ayájna tetɨ́j een, ayée pu hui tiuꞌutácɨꞌɨpe mej téjmi jetze teꞌujpuáꞌajteꞌen meꞌɨ́jna jɨmeꞌe, aꞌij tej tiꞌitɨ́j huáruu íiye chajtaꞌa tej tiyen tíꞌitaꞌɨtziiteꞌe. Tɨ puaꞌa miyen meꞌɨ́jna jɨ́n téjmi jetze teꞌujpuáꞌajteꞌen, capu tiꞌitɨ́j méꞌe jáꞌahuaꞌa tej tiyen tiuꞌutáꞌan ɨ́ mej jɨ́n taatátuaani. ―Ayee pu tihuaꞌutáꞌixaa aꞌɨ́jna tɨ tíꞌiyuꞌuxaca.
41 Tɨ́ꞌɨj antipuáꞌarecaꞌa tɨ tiꞌixa, aꞌɨ́ɨ pu huaꞌiráꞌitecaꞌa ɨ́ teɨte.