7
Stephen Talk
(Start 12:1, 7; 13:15; 15:2, 13-14; 18; 17:8; 24:7; 41:37-44, 54; 42:5; 48:4; Outa Egypt 2:14-15, 21-22; 3:2-10, 12; 18:3-4; 32:1, 23; Rules Secon Time 2:5; 18:15; Songs 105:21; Isaiah 66:1-2; Jeremiah 7:18; 8:2; 19:13; Amos 5:25-27)
Da Main Pries Guy tell Stephen, “Dass true, o wat?”
Stephen tell, “My braddahs an my faddahs, try lissen me! Da awesome God wen come by oua ancesta Abraham wen he stay Mesopotamia side, befo he go Haran side. God tell him, ‘Go way from yoa place an yoa ohana, an go da place I goin show you.’ So Abraham go way from Kaldea an stay in Haran. Afta Abraham faddah mahke, God sen Abraham to dis place wea you guys stay now. God neva give Abraham dis place fo his home. He neva get even litto bit land ova hea. But God wen promise him dat his ohana goin own dis land bumbye; no matta Abraham neva have kids dat time. God tell him, ‘Yoa ohana goin stay one place far away, dat not hea. Da peopo ova dea goin make dem slaves, an dey goin suffa four hundred year. I goin punish da peopo dat make dem slaves. An laytas, yoa ohana guys goin go way from ova dea, an dey goin pray an show me respeck in dis place.’ Dass wat God tell. Den God make one deal wit Abraham dat dey goin cut skin dea guys fo show dat dey God peopo. Den Abraham get Isaac his boy, an cut skin him eight days afta he born. Laytas, Isaac get Jacob fo his boy, an den Jacob get twelve boys. Dem twelve guys come da main faddahs an leadas fo da twelve ohanas fo da Israel peopo.
“Da braddahs come jealous cuz a dea braddah Joseph, an dey sell him fo come one slave Egypt side. But God stay wit him. 10  God take him outa all da trouble he stay in. He make him know wat fo do erytime, an help him. Da king fo Egypt, da Pharaoh guy, he figga Joseph one good guy. So Pharaoh make him da leada fo da Egypt land an all his palace. 11  Den one real hard time come all ova Egypt an Canaan, an erybody suffa plenny. Az why oua ancesta guys no can find food fo eat. 12 Wen oua ancesta Jacob hear dat get wheat Egypt side, he sen his boys ova dea firs time. 13  Da nex time dey go Egypt side, da guy Joseph tell his braddahs who him, an den Pharaoh hear bout Joseph ohana. 14  Afta dat, Joseph sen guys fo bring his faddah Jacob an all his ohana Egypt side. Had seventy-five peopo come. 15  Dass how Jacob go Egypt side. Bumbye he mahke, an oua ancesta guys, dey mahke too. 16  Oua peopo bring back dea bodies to Shekem, an put um inside da tomb dat Abraham wen buy from Hamor boys befo time.
17  “Wen da time stay nea fo God fo do all da stuff he wen promise oua ancesta Abraham fo do, oua ohana Egypt side come mo big. 18 Den anodda king come da Pharaoh guy in Egypt dat neva know who Joseph. 19  He bulai oua peopo an make oua ancesta guys suffa plenny. He make dem throw out dea bebes dat jus born fo dem mahke. 20  Dat time Moses born. Erybody tink he look real nice. Fo three month dey hide Moses an take kea him inside his faddah house. 21  Wen dey no can hide him no moa, dey put him outside, an Pharaoh girl find him an take kea him jalike him her boy. 22 Dey teach Moses plenny, so he know all da stuff da smart guys in Egypt know. An he talk an make jalike one guy dat get powa.
23  “Wen Moses come forty year ol, he like go by his braddahs an sistahs, da Israel peopo, fo visit dem. 24 He spock one Egypt guy dat stay bus up one Israel guy, so he go help da Israel guy. He kill da Egypt guy fo pay um back. 25 He tink his peopo goin know dat God goin use him fo bring dem outa da bad kine stuff dey stay in cuz dey slaves. But dey neva know dat. 26 Da nex day Moses come by two Israel guys dat stay beefing. He try fo cool um down. He tell, ‘Eh, you guys braddahs. How come you stay hurt each odda?’ 27 But da guy dat stay bus up da odda guy push Moses away an tell, ‘Eh, who you tink you? Who make you da leada guy an da judge fo us? 28 You like kill me jalike you wen kill da Egypt guy yestaday, o wat?’ 29  Wen Moses hear dat, he bag outa dea an go Midian side. He stay ova dea long time, but he not from dea. An den he marry an get two boys.
30  “Afta forty year, one angel guy come by Moses inside one bush dat stay burn in da boonies nea Mount Sinai. 31 Wen Moses see dat, dat blow his mind. He go nea ova dea fo check um out, an he hear Da One In Charge tell, 32 ‘Me da God yoa ancesta guys wen pray to. Me da God Abraham pray to, an Isaac, an Jacob.’ Eh, da guy Moses come real sked an he shake all ova, an he neva like look up. 33 Da One In Charge tell, ‘Take off yoa slippas, cuz da place wea you stan, dass one place dat stay spesho fo me. 34 Fo shua I see how da Egypt peopo make my peopo suffa plenny. I hear dem moaning, an I come fo let dem go. Try come, I goin sen you back Egypt side.’ ”
35  Den Stephen tell dem, “Moses, he da guy dat da Israel peopo wen throw out. Dey tell, ‘Eh, who make you da leada guy an judge ova us guys?’ But Moses, he da one God wen sen fo come dea leada. He da one dat free um up from da bad kine stuff dey stay in cuz dey slaves. Moses da one dat see one angel messenja guy inside da bush dat burn but no burn up. Dat angel help him fo know dat he da one God wen pick. 36  Moses bring da peopo outa Egypt an show dem awesome stuff wit powa Egypt side, an by da Red Sea, an in da boonies fo forty year. 37  Moses, he da same guy dat tell da Israel peopo layta, ‘God goin sen one Guy fo you dat goin talk fo him, jalike he wen sen me. An dat one goin come from you guys ohana.’ 38  Moses stay wit all da peopo togedda inside da boonies, wit all oua ancesta guys, an wit da angel guy dat talk to him on top Mount Sinai. God tell him good stuffs fo tell us guys how fo live fo real kine.
39 “But oua ancesta guys neva like do wat Moses tell um fo do. Inside dey like kick um out an go back Egypt side. 40  Dey tell Aaron, ‘Make odda gods fo us dat show us da way fo go. Moses bring us outa Egypt, but we donno wea he stay now!’
41  “Dat time dey make one idol kine god dat look jalike one bebe cow. Dey make sacrifice fo um, an den make one big party fo da ting dey make wit dea hands. 42  So God make jalike he donno dem, an let dem go down an pray to da sun an da moon an da stars. Dat happen jalike da guy Amos, dat talk fo God long time befo time, write down. He tell,
“ ‘You Israel peopo,
Dat no was fo me you make sacrifice fo,
Forty year inside da boonies! Nah!
43 You guys wen carry one tent fo da idol kine god Molek,
An fo da idol kine star god Refan.
Dey da gods you guys wen make
Fo you go down an pray to dem.
Cuz a dat, I goin sen you guys away
Fo stay long time one far place
Da odda side Babylon.’ ”
44  An den Stephen tell, “Oua ancesta guys ova dea inside da boonies get da big tent dat show God stay wit dem. Dey make da tent jalike God tell Moses fo make um. 45  Dey make da tent an carry um wit dem. Den bumbye Joshua bring dem inside dis land. God kick out da diffren peopos dat stay hea. An oua ancesta guys take away da land from dem. Dat tent stay hea long time till King David come. 46  God do plenny good tings fo David. So David aks God fo let him make one mo betta house fo God, da same God dat David ancesta Jacob wen pray to. 47  But David boy Solomon, he da one make dat house fo God.”
48 But da God Dat Stay Mo Importan Den All Da Odda Gods, he no stay erytime inside one house dat peopo make. Jalike da guy Isaiah dat talk fo God, tell, “Da One In Charge tell,
49  “ ‘Da sky, dass my throne,
An da earth, dass da place fo my feets.
Wat kine house you goin make fo me?
Wea da place fo me fo res?
50 You tink I not da One dat make all dis, o wat?’ ”
51  Den Stephen tell, “You guys real hard head! You no like go all out fo God! You no like lissen him! You make jalike yoa ancesta guys! You erytime like beef da Good An Spesho Spirit! 52 Yoa ancesta guys erytime make da guys dat talk fo God suffa. Yoa ancesta guys even wen kill da guys dat tell dat da Spesho Guy God Wen Pick goin come, da one dat erytime do da right ting. An den, you guys set um up an kill um! 53 No matta was you guys dat wen get da Rules from God, da ones dat da angel messenja guys wen bring, still yet you guys no do wat da Rules From God tell!”
Dey Throw Stone At Stephen Fo Kill Um
54 Wen dey hear dat, dey come wild, an dey grind dea teet at Stephen cuz dey mad. 55 But da Good An Spesho Spirit take charge a him. He look up to da sky, an see how awesome God stay, an he see Jesus stay stan by da right side a God. 56 He tell, “Look! I see da sky come open! An da Guy Dass fo Real stay stan by da right side a God!”
57 Den dey yell real loud, an dey cova dea ears, an dey rush him, 58 an drag him outside da town, an throw stone at him. Da guys dat talk bad bout him inside da court, dey put down dea coats by one young guy feets. Dass da guy Saul. 59 Dey all throw stone at Stephen, an he tell Da One In Charge, “Jesus, you Da One In Charge. Take my spirit!” 60 An he fall down on his knees, an yell, “You Da One In Charge! No hold dis bad ting agains dem.” An afta he tell dat, he mahke.
7:2 7:2: Start 12:1 7:4 7:4 a: Start 11:31; Start 12:4 7:5 7:5: Start 12:7; 13:15; 15:18; 17:8 7:6 7:6: Start 15:13-14 7:7 7:7: Outa 3:12 7:8 7:8 a: Start 17:10-14; Start 21:2-4; Start 25:26; Start 29:3135:18 7:9 7:9 a: Start 37:11; Start 37:28; Start 39:2, 21 7:10 7:10: Start 41:39-41 7:11 7:11: Start 42:1-2 7:13 7:13 a: Start 45:1; Start 45:16 7:14 7:14 a: Start 45:9-10, 17-18; Start 46:27 7:15 7:15 a: Start 46:1-7; Start 49:33 7:16 7:16: Start 23:3-16; 33:19; 50:7-13; Josh 24:32 7:17 7:17: Outa 1:7-8 7:19 7:19 a: Outa 1:10-11; Outa 1:22 7:20 7:20: Outa 2:2 7:21 7:21: Outa 2:3-10 7:23 7:23: Outa 2:11-15 7:29 7:29: Outa 18:3-4 7:30 7:30: Outa 3:1-10 7:35 7:35: Outa 2:14 7:36 7:36 a: Outa 7:3; Outa 14:21; Census 14:33 7:37 7:37: Rules2 18:15, 18 7:38 7:38: Outa 19:120:17; Rules2 5:1-33 7:40 7:40: Outa 32:1 7:41 7:41: Outa 32:2-6 7:42 7:42: Amos 5:25-27 7:44 7:44: Outa 25:9, 40 7:45 7:45: Josh 3:14-17 7:46 7:46: 2Sam 7:1-16; 1Rec 17:1-14; Songs 132:3-6 7:47 7:47: 1Kings 6:1-38; 2Rec 3:1-17 7:49 7:49: Isa 66:1-2 7:51 7:51: Isa 63:10