20
Pablo, Macedonia y Grecia luaroye tojána
Chë enbouenanana tojanochnëngo ora, Pablo chë Jesucrístbeñe os̈buachiyë́ngbioye tojanë́buaja jábuayenama, añemo chamotsatsbomnama; tojesanodios̈oftá y Macedonioye tojë́ftsanbocna. Chë luarënguëjana cha tojánachnëngo Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga becá añemo atats̈atnaye, ba chabe palabrë́ngaca; chents̈ana, Grecia luaroye tojánashjango, y chents̈e unga ishinÿe tojanoquedá. Barquë́shañe Sirioye játama Pablo yojtseprontana orna, tojántats̈ëmbona chë judiënga cha jtsóbama tmojanenóyeunama. Asna, tojanenojuabó jesshë́conama, cach Macedonia luarëjana jésachnënguse. Pablo quem boyabásenga tmojantjëmbambá: Sópater, chë Bereocá, Pirrbe uaquiñá; Aristarco y Segundo, Tesalónicocata; Gayo, Derbe pueblocá; Timoteo; y Tíquico y Trófimnaca, Asia luarocata. Chënga tmonjanonatsé y s̈onjanëbatma Troasoca. Chë levadúraca ndëpormana tandës̈e saye fiestents̈ana, Filíposents̈ana barquë́shañe fsënjë́ftsanbocna y shachna tianoye, Troasoca chë tmonjanonatsenga fsëntanishëche, y chents̈e canÿe semana fsënjanoquedanga.
Nts̈amo tojanopasá Troas puebloca
Chë inÿe semana jobojáts̈ama te, fsënjánenefjna Jesucrístbeñe os̈buachiyëngcá tandës̈e jajátayama, cánÿiñe jasama; y Pablo ents̈anga enjétsëtsëtsnaye. Cha bonjamna yëfsana chents̈ana jë́ftsebocnana; chë causa, más bën chë́ngaftaca tonjanoyebuambá, tsëntsetëntscuana. Fsënjamna canÿe tsoye tsbanana tsañoca y chents̈e ba uajuinÿanëshangá enjanamna; y canÿe bobontse, Eutico ca uabainá, ventanents̈e enjántbemana. Pablo bën enjanoyebuambná causa, chë bobontse ocnayana tbojanábuache. Cabana, corente tojtsanomaná ora, chë unga tsañocana tontsanótsats̈e y obaná chora tmontanatsbaná. 10 As, Pablo tonjánastjango, chë bobóntsbioye tbonjanotsbuajó y tbonjanotsejcjuá. Y chë ents̈anga tonjanë́yana: “Ndoñe nÿets̈á matauatjëngana; ainá cha entsatsmëna ca.”
11 Chents̈ana Pablo cach tsbanánoye tonjesaná y tandës̈e tonjanjatá, jtenójuaboyama ndayá Jesús jóbanëse tojanmama. Chora Pablo chë ents̈ángaftaca tonjanse y tontëtanonts̈é oyebuambnayana, jabinÿnëntscuana. Chora Pablo chents̈ana tontsanoñe. 12 Y chë otsats̈ena bobontsna ainá imojtsatánatseñe, y chama chë ents̈anga corente oyejuayënga imojtsemna.
Pablo Troasents̈ana Mileto puebloye tojána
13 Bëngna fsënjanonatsé y barquë́shañe fsënjána Aso pueblóntscoñe, chents̈ana Pablo jtesbets̈ama, nts̈amo fsënjanenoyeunacá, er Pablo tonjánbos̈ena fshantscá choye jana. 14 Asoca Pábloftaca fsë́ntaneninÿena ora, bë́ngaftaca barquë́shañe cha tonjána Mitilene puebloye. 15 Chents̈ana fsënjë́ftsanbocna y yëfsana Quío luarëjana fsënjánachnëngo, y chë inÿe yëfsana Samos luaroye fsënjánashjajna. Chents̈ana fsënjána y yëfsana Mileto puebloye fsënjánashjajna. 16 Chca tonjanochnëngo er Pablo ndoñe chenátanbos̈ena Efesoye jama, Asia luariñe ndoñe yapa ndétsemnama. Chca tojánbos̈ena er cha enjétsebos̈e betsco Jerusalenoca jtsatsmënana, tojopodesna chë judiëngbe fiesta, Pentecostés ca uabaina fiestama.
Nts̈amo Pablo chë Efesoca os̈buachiyë́ngbeñe bëtsëjemëngcá mándayënga tojanë́yana
17 Miletocana Pablo tonjanmandá chë Efesoca os̈buachiyë́ngbeñe bëtsëjemëngcá mándayënga jobiats̈ana. 18 Chënga tmonjánashjajna ora, Pablo tonjanë́yana: “Ts̈ëngaftanga s̈mondë́tats̈ëmbo nts̈amo ats̈e quem Asia luaroye sënjabánashjango orscana ts̈ëngaftangbeñe snetsamana. 19 Nÿets tempo Bëngbe Utabná sëndëservena y cach ats̈e uamaná ndoñe quetsatenobiamná. Corente shëchbuiye tijëftsoperdé y ba soyënguiñe tijasufrí, chë judiënga ats̈e jóbama mondbos̈e causa. 20 Y lempe nts̈amo ts̈ëngaftangbe ts̈abiama yomncá tcbonjabuayená; tondaye ntjatsbuetamencá. Nÿetscangbe delante sënjabuatambá y ts̈ëngaftangbe yebnënguenáchnaca. 21 Judiënga y ndoñe judiënga Bëngbe Bëtsabe soyëngama sënjabuayená, bacna soyënga amama ngménaca chamuenójuaboma y chca amana chamotsajbanama, Bëngbe Bëtsabe benache chamuishachama y Bëngbe Utabná Jesúsbeñe chamotsos̈buáchema. 22 Y mora Jerusalenoye chanjá; Uámana Espíritu chca s̈ontsemánda y ndayá choca chjapásamna ndoñe quetsátstats̈ëmbo. 23 Nÿe mënts̈á aíñe sëndë́tats̈ëmbo: Nÿetsca bëts pueblënguenache ndayëjana ats̈e chandbétsana, Uámana Espíritu s̈ondbétsebuayiynaye ents̈anga cas̈mochjutame y puerte chaisufrima camochjama ca. 24 Ats̈be vida cach ats̈biama ndoñe yapa quenatámana, chaitsaina o chayóbana. Pero ats̈biama iuámanana endmëna ndayá ats̈e jobenayana ats̈be trabajo jëftsepochócana, ndayá Bëngbe Utabná Jesús s̈ojanmandá jamama, chë ts̈abe noticiënga Bëngbe Bëtsá ents̈ángaftaca ts̈abia yomnama jábuayenama.
25 “Y mora ats̈e ndegombre së́ntsetats̈ëmbo, ts̈ëngaftangbents̈ana, chë ndëmuanÿengbents̈e Bëngbe Bëtsabe amë́ndayama sënjabuayená, ndocná ats̈e más ques̈mochátinÿe. 26 Chíyeca, ats̈e ndegombre mënté cbetsë́yana: Ats̈e tondaye quetsátstats̈ëmbo nderado nda ndatsbocaná chaojóbanabiama, 27 er ats̈e nts̈amo Bëngbe Bëtsá jamama yojuabnacá lempe tcbonjabuayená, tondaye ntsebuetamencá. 28 Chcasna, cach ts̈ëngaftangbiama s̈mochtsantjes̈na y nÿetscanga muents̈e Jesucrístbeñe os̈buachiyëngbiámnaca. Chë́ngbeñe mo chëngbe abuajënÿangcá Uámana Espíritu tcmonjajayé, Bëngbe Bëtsabe ents̈anga chas̈motsanÿenama, chënga Bëngbe Bëtsá chábenga tojábiama, chabe Uaquiñabe buiñe juabuáshanëse y jóbanëse, mo bëtscá cuafjopagacá. 29 Ats̈e së́ntsetats̈ëmbo, ats̈e chaitsoñe orna, banga mochanjabo y chënga mochántsemna mo corente ts̈átjaye tjañe ques̈ëngcá, Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga chábeñe os̈buáchiyana chamotsajbanama chënga jamama. 30 Y ts̈ëngaftangbents̈ánënaca báseftanga mochanjábocana y ents̈ángbioye uayátsenaye soyënga mochanjabuatambá, chca, báseftanga Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga chë ínÿengbents̈ana chamotsoluarema y nÿe chë abuátambayëngbioye chamotsë́setonama. 31 Chcasna, sempre s̈mochtsantjes̈na; ndoñe chacmondébnëtjomba, ats̈e unga uatëntscuana, bnëté y ibeta, ts̈ëngaftanga cada ona cbondétsabuayiynama y chama ats̈e puerte tijasufrí.
32 “Y morna, Jesucrístbeyeca cats̈átanga, Bëngbe Bëtsabe cucuats̈iñe cbétsabashejuana y nts̈amo ts̈ëngaftangbiama chabe ts̈abe juabna yomnama palabrë́ngaca, ts̈abá chas̈muesomñe. Cha endobena jamama ts̈ëngaftangbe ainaniñe más chas̈motsos̈buáchema, y endobena ts̈abe soyënga ts̈ëngaftanga jats̈atayama, ndayá jats̈atayama tojanas̈ebuachenacá mo ts̈ëngaftangcá ents̈ángbioye, ndëmuanÿenga cha tojáchembo chabe ents̈anga chamotsemnama. 33 Ats̈e ndocnabe crocénana, o castellano o ents̈ayá ats̈biama quetsatánts̈abos̈e; 34 más inÿets̈á, y ts̈ëngaftanga lempe s̈mondë́tats̈ëmbo, ats̈e cach ats̈be cucuáts̈eca tijë́ftsetrabajama, ats̈biama y áts̈eftaca imojamnëngbiama opresido enjamna soyënga janguanguama. 35 Ats̈e nÿets tempo sëndinÿanÿná ents̈á chca ibomnama, chë jabuache jatrabájana y chë ujabótënga jujabuáchana, quem Bëngbe Utabná Jesusbe palabrëngama sempre jtsejuabnayëse: ‘Canÿe ents̈á más oyejuayá jtsemnana ndayánaca ínÿabioye tbojtsats̈etná ora, y ínÿabioye tbojtseyëngacá ora ndoñe nÿa nÿets̈á ca’ ” —Pablo tonjanoyebuambá.
36 Pablo chë soyënga tonjánayanents̈ana, tonjanoshaments̈é y nÿetscanga chents̈e monjétsemnëngaftaca Bëngbe Bëtsá tmonjanóts̈ëmbona. 37 Nÿetscanga tmonjánenobos̈achna y Pablo tmontanotsejcjuá y tmontanámocho. 38 Y ents̈anga corente ngménaca monjétsemna, chënga ndocna te más cha mochántinÿe ca Pablo tojanë́yana causa. Chents̈ana, chënga chë barquë́sha enjetsamnë́ntscoñe cha tmonjantjëmbambá.