24
Nts̈amo Pablo chë mandado Félixbe delante tojanenëuyaná
Shachna tianoye, Ananías, chë bachnangbe más uámana amëndayá, Cesareoye tojána báseftangaftaca chë judië́ngbeñe bëtsëjemëngcá mándayënguents̈ana y canÿa ents̈anga obuauyayáftaca, Tértulo ca uabainá; y chë mandádbioye chënga tmojána Páblëbe contra jayanama.
Pablo tmojanábocna ora, Tértulo tojanonts̈é chabe contra jayanama y Félixbioye tbojaniyana: “Aslëpaye, taita mandado, ácbeyeca bënga natjë́mbana fsëndoyena y aca puerte obiashjachá cómnayeca ba ts̈abe soyënga quem luarents̈a ents̈angbiama yojtsebinÿna. Nÿets tempo y nÿetsquénache chë soyënga fsëndóyëngacañe, bëts uámana mandado, y bënga chama corente cbondetsechuaná. Pero ndoñe yapa bën jatenbiamnayamna, Diosmanda ratotema s̈motsoyauná. Bënga fsë́ntsetats̈ëmbo quem boyabása ents̈anguents̈e entsemna mo bacna shacuancá, nÿets luarënguenache yojtsana y yojtsama chë judiënga nÿetscanga cachca soye ndoñe chamondë́tsejuabnama, y cha yojtsemna chë Nazaretocabe ustonëngbe uanatsaná. Y tonjábos̈ena jamama Bëngbe Bëtsabe bëts yebna, Bëngbe Bëtsabe bominÿiñe ndoñe ts̈abá chaondë́tsemnama; chíyeca bënga cha fsënjotbá. Bënga fsënjábos̈ena chabiama jayanana ts̈abá o ndoñe ts̈abá tonjamama, nts̈amo bëngbe leyënguiñe endayancá; pero chë soldadëngbe amëndayá Lisias tonjontremeté y jabuachana bëngbe cucuats̈ents̈ana tbojtsánatseñe, y tonjayana chë chabe contra ichámëngna caojtsamna ácbioye chama jabana ca. Cach taitá chacojatjá ora, ndegombre soyënga cochántsetats̈ëmbo ndáyeca bënga muabe contra fstsichámuama ca” —cha tojánayana.
Y chë judiënga chents̈e imojétsemnëngna imojtsanichamo aíñe chca tojanopasá y lempe ndegombre yojtsemna ca.
10 Chents̈ana, chë mandado Páblëbioye tbojánefjats̈ëmbo chaóyebuambama; as Pablo tojánayana: “Ats̈e sëndë́tats̈ëmbo aca ba uatama comna muents̈a ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama ichamuá; chcasna, tondayama ntsauatjcá y puerte oyejuayá acbe delante s̈cuenëuyaná. 11 Nts̈amo cach aca jtsetats̈ëmbuama contsobencá, cabá bnë́tsana uta te entsemna ats̈e Jerusalenoye sënjá, Bëngbe Bëtsá jadórama. 12 Y quemënga ndoñe ches̈mátinÿena nderado ndáftaca jabuachana enatsëtsnayiñe, ni ents̈anga chamuenbouénanama amiñe, Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoca, ni chëngbe enefjuana yebnënguenache, ni inÿe luarënguenache chë bëts pueblents̈e. 13 Quem ents̈anga tondaye quemátsbomna nts̈amo jayanama, ats̈be contra montsichamo soyënga ndegombre yojtsemna ca. 14 Pero ndegombre endmëna y chanjayana, ats̈e bëngbe taitangbe Bëtsá sëndëservena, jtsiyenëse nts̈amo Bëngbe Bëtsá s̈onjaninÿanÿé benache yomncá; y quem ents̈anga montsichamo, básefta soyënga nts̈amo bënga quem Tsëm Benache ústonënga fstsos̈buachecá, ndoñe ndegombre yondmëna ca. Pero ats̈na nÿetsca chë Moisesbe leyiñe y Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayëngbe uabemana librës̈anguents̈a soyënguiñe sëndos̈buaché; 15 y ats̈e cach chëngcá, puerte jtsos̈buáchiyëse Bëngbe Bëtsábeñe sëndobátmana cha yochjama chë mochjóbanënga chámuatayenama, nÿetsca ents̈anga, lempe ts̈abá amënga y chë ndoñe ts̈abá amë́ngnaca. 16 Chíyeca, ats̈e nÿets tempo puerte ts̈abá sëndama, tondayama ntjatenócochinÿenama y ats̈be ainana natjë́mbana chaotsomñama, Bëngbe Bëtsabe delante y ents̈angbe delántnaca.
17 “Básefta uatama inÿe luarënguenache ats̈e sëndánana; ndoñe bayté quenátsmëna cach ats̈be luaroye sëntashjango, chents̈a ndbomnëjémënga jujabuáchama ndayánaca jats̈atayama y bayënga jobáyama, Bëngbe Bëtsá jëtschuayama. 18 Ats̈e sënjama soyënga Bëngbe Bëtsabe delante ts̈abá jtsatsmënama; chents̈ana, básefta Asioca judiënga Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈e s̈monjínÿena, pero ndoñe ches̈mátinÿena ni ba ents̈ángaftaca, ni enbouenaniñe. 19 Chë s̈monjinÿenënga entsamna ácbioye jabana y acbe delante ats̈be contra chamuayana, nderado ndayá tmojtsebomnëse. 20 O ndóñesna, cach quemënga, muents̈e montsemnënga chamuayana, chë judiëngbe amë́ndayëngbioye ats̈e s̈monjuánatse ora, ats̈e ndayá tijobuáchjanguama ches̈mënjínÿena, ats̈e castiganá jtsemnama s̈ojtsemna ca chënga chamuayanama; 21 o nderado nántsemna chë ats̈e chë́ngbents̈e së́ntsemna ora, mënts̈á tijuáyebuachenama: ‘Ats̈e chë obanënga mochtayenama puerte jtsos̈buáchiyëse sëndobátmana causa, ts̈ëngaftanga ats̈be contra s̈mochjayana ca.’ ”
22 Félix bëtscá inatáts̈ëmbo Bëngbe Utabná tojaninÿinÿé Benache ústonënga imojanos̈buaché soyëngama; as, Pablo chca yojtsoyebuambná ora, cha tojanmandá ndoñe más chë soyama chë te jatóyebuambnayana, y chë ents̈anga tojanë́yana: “Chë soldadëngbe amëndayá Lisias chaojáshjango ora, chanjayana nts̈amo quem ts̈ëngaftangbe sóyeca jamama ca.”
23 Y chents̈a soldadëngbe amëndayábioye tbojanmandá Pablo jtsebojanÿama, pero nÿe utamená ndoñe chaondë́tsemna ca; y tojanmandá, Páblëbe amiguënga jalesénciayana nts̈amo tmojtsebos̈cá cha chamuauájabuachama.
24 Chents̈ana baseftaytese, chë mandado Félix Cesareoye tojtanashjango, chabe shema Drusílaftaca, canÿe judiá. Chorna, cha tojanmandá Pablo jachembuana y tojanuena nts̈amo Pablo yojtsichamo, nts̈amo canÿa nanjobenaye Jesucrístbeñe os̈buachiyá jtsemnama. 25 Pero, nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jtsamama, cachá jenomándama jtsobenama y nts̈amo tmojamama nÿetsca ents̈angbiama Bëngbe Bëtsá yochjayanama Pablo tojanoyebuambá ora, Félix tojanëuatjaná y Páblëbioye tbojaniyana: “Mora, mata; luare quétstsebomna ora, cbochjachembo ca.”
26 Jëtsboshjonama Pablo crocénana chabuatabuenámnaca Félix inobátmana; y chca, ba soye ibojanófjajana cháftaca jencuéntama. 27 Y chca uta uata tojanochnëngo; chents̈ana, Félix ya ndoñe más chë mandado yontsemna y chabe cuentna Porcio Festo mandadcá tmojántbema. Félix yojtsebos̈e chë judiëngbe delante ts̈abá joquédama, chíyeca utamená Pablo tbojë́ftsanboshjona.