9
Nts̈amo Saulo Crístbeñe os̈buachiyá tojanóbema
(Hch 22.6-16; 26.12-18)
Saulo chëntscuana cabá Bëngbe Utabnábeñe os̈buáchiyënga yojanautatjná jtsëbáyama. Chama cha tojána chë bachnangbe más uámana amëndayábioye, uabemana tsbuanachangá jauátjañama, as chë́changaca jobenayama chë Damascoca judiëngbe enefjuana yebnëngoye jama, y chocna, chë Jesucristo tojaninÿanÿé Benache ustoniñe, boyabásenga o shembásenga tojánÿenëse, jótabayama y Jerusalenoye junatsama. Y chca jamama tojánbocna. Pero ya Damasco béconana yojtsaye orna, nÿe ndeolpe chabe juachañe celocana canÿe bëts tcuinÿe tojanbuashinÿínÿena. Chora Saulo fshantsoye tojánshajaye y canÿe oyebuambnayana tojanuena, mënts̈á: —Saulo, Saulo, ¿ndáyeca chca s̈cojtsacmena ca?
As Saulo tbojantjá: —¿Nda comna, Bëngbe Utabná ca?
Y chë oyebuambnayana tbojanjuá: —Ats̈e sëndmëna Jesús y aca condama ats̈be ents̈anga chamotsesufrínama. Pero matëtsbaná y Damascoye mamáshëngo; chents̈e canÿa cmochanjabuayená ndayá jamama cmojtsemnama ca.
Chë Sáuloftaca imojánajna boyabásenga ts̈a auatjanánënga imojtsemna y chíyeca ndoñe imontsobena jóyebuambayana; er nÿe chë oyebuambnayana tmojanuena, pero ndocná tmonjáninÿe. As Saulo fshantsents̈ana tojtantsbaná y tojtanobuchatë́fjona ora, tondaye yontsobena jinÿana. Chcasna, chë ínÿenga tmojëftsanobuacuetënts̈é y chca, Damascoye tmojanánatse. Chents̈e yojë́ftsemna unga te, jinÿama ntsobencá, ni ntjascá y tondaye ntjofs̈iycá.
10 Damascoca Jesucrístbeñe canÿe os̈buachiyá inoyena, Ananías ca uabainá. Cha Bëngbe Utabnábioye mo otjenayoquëcá tbojáninÿe y Bëngbe Bëtsá tbojaniyana: —Ananías ca.
As cha tbojanjuá: —Bëngbe Utabná, ¿ndayá chjama ca?
11 Y Bëngbe Utabná tbojaniyana: —Moprontá y motsa chë “Ndericho tsáshenañe ca” uabáinoye, y Júdasbe yebnents̈e cochjanotícia canÿe boyabásabiama, Saulo ca uabainábiama, Tarso pueblocá; cha mora Bëngbe Bëtsáftaca bentsencuénta. 12 Saulo ya tonjinÿe mo otjenayoquëcá, canÿe ents̈á Ananías ca uabainá entsamashjuana y chabe cucuats̈ënga chabe bests̈as̈iñe entsejájua, chca, cha chabuatabínÿnama ca.
13 Ananías chca tojanuena ora, tojánayana: —Bëngbe Utabná, banga ba soyënga chabiama s̈monjacuentá; Jerusalenoca ts̈a bacá acbe ents̈anga imomnënga tojáborlaye. 14 Y mora entsebomna mando chë bachnangbe amëndayë́ngbents̈ana, muents̈e aca ots̈ëmbuanënga jótabayama ca.
15 As Bëngbe Utabná tbojaniyana: —Motsa, er ats̈e cha sënjuábuayana ats̈biama chaotrabajama; chaóyebuambama ndoñe judië́ngbeñe, reyë́ngbeñe y Israeloca ents̈ángbeñnaca, y chca, chënga ats̈biama chamotats̈ëmbonama. 16 Ats̈e cha chanjinÿinÿiye ntsachets̈á ibojtsemna áts̈beyeca jasúfriama ca.
17 As Ananías tojána Saulo yojtsanmëna yebnoye. Tojánamashëngo ora, Saulëbe bests̈as̈iñe chabe cucuats̈ënga tojanjajó y tbojaniyana: “Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈ata, Saulo, Bëngbe Utabná Jesús, chë benachëjana conjanabó ora cmonjanebëbocná, s̈onjichmó aca chacmatabínÿnama y chë Uámana Espíritu acbe ainaniñe jtsemándayama cháuamashënguama ca.”
18 Cachora, Sáulëbe bominÿents̈ana mo beonbe bobachëshëngcá tojantquë́cjana, y chca, ibojtsatabinÿna; chora tojantsbaná y tojanenábaye. 19 Chents̈ana, Saulo tojanse y añemo yojtsatsbomna y baseftayté chë Jesucrístbeñe os̈buáchiyëngaftaca tbojántotona, Damascoca.
Damasco puebloca Saulo ents̈anga yojanabuayiyná
20 Saulo cachorscana tojanonts̈é jábuayenama judiëngbe enefjuana yebnënguenache, Jesús Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá bétsemnama. 21 Chë imojtsuenanënga nÿetscanga imojtsenjnanaye y mënts̈á imojtsichamo: “Mua entsemna chë Jerusalenoca Jesúsbioye ots̈ëmbuanënga endanëbanayá, y mora camuá Damascoye tojabo, Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga jabótabayama y chë bachnangbe amë́ndayëngbe cucuats̈iñe jabáshejuanama.”
22 Pero Saulo cada ora más añémoca yojtsóyebuambnaye y puerte ts̈abá yojaninÿanÿná Jesús Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná bétsemnama. Chíyeca chë Damascoca judiënga ndoñe imontsobena nts̈amo cha jojuana.
Nts̈amo Saulo judië́ngbents̈ana tojtsanachá
23 Bayté tojanochnëngo ora, judiënga tmojanenoyeuná nts̈amo jamëse Saulo jóbama, 24 pero Saulo chë soye tojántats̈ëmbona. Bnëté y ibeta, chë bëts pueblents̈a bës̈as̈anguenache chënga chabiama imojananÿá, jtsóbama; 25 pero chë Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga, ibeta, cha canÿe bëts sbarëcuiñe tmojtsanatsuamá, y chë pueblents̈a shë́conana tapiës̈ëjana tmojtsanë́stjango. Chca cha tojanotsbocá.
Saulo Jerusalenoca
26 Saulo Jerusalenoye tojánashjango ora, yojtsebos̈e chë Jesucristbe ichmónëngaftaca jenútanama, pero nÿetscanga imojtsebiauatja y ndoñe imontsos̈buaché Saulo Jesucristbe ustoná yojtsemnama. 27 Chcasna, Bernabé Sáulëbioye tbojë́ftsanbets̈e y chë Jesucristbe ichmónëngbioye tbojanánatse, y tojanacuntá Saulo benachiñe Bëngbe Utabnábioye tbojáninÿama, nts̈amo Bëngbe Utabná tbojaniyanama y nts̈amo cha Damascoca ts̈a añémoca Jesusbiama ents̈anga tojánabuayenama. 28 As Saulo Jerusalenents̈e tojanototoná y chë Jesucristbe ichmónëngaftaca yojánana. Bëngbe Utabnabiama bëts añémoca ents̈anga yojanabuayiyná y 29 yojanoyebuambná y imojanenatsëtsná chë griego biyá judië́ngaftaca; pero chëngna imojtsenëyeunana Saulo jtsóbama. 30 Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga chca tmojántats̈ëmbona ora, Saulo Cesarea luaroye tmojanánatse, y chents̈ana Tarso puebloye tmojanichmó.
31 Y chca, Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga Judeoca, Galilea y Samaria luarents̈e chora ya ndoñe más montsansufrina y natjë́mbana imojtsemna, y nÿetscanga más os̈buáchiyana imojtsebomna. Nts̈amo Bëngbe Bëtsá yojanbos̈cá, imojtsaniyena cha jtsatschuanayëse; y chë Uámana Espíritbe uajabuáchenanaca, Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga más tmojanoboté.
Pedro Enéasbioye tbojanshná
32 Pedro yojánabuache nÿetsca chë Jesucrístbeñe os̈buáchiyëngbenache. Y chca, Lida puebloca Bëngbe Bëtsabe ents̈anga jabuachámnaca tojána. 33 Lida pueblents̈e canÿa tbojáninÿena, Eneas ca uabainá. Cha jama ndobená inamna y posufta uata jutsnë́shañe chca inajájona. 34 Pedro tbojaniyana: “Eneas, Jesucristo tcmonjashná. Matëtsbaná y acbe tjuashe motsejacaná ca.” Y cachora chë jama ndobená tojtantsbaná.
35 Nÿetscanga chë Lida pueblents̈e y Saronoca oyenënga chë ents̈á shnaná tmojáninÿe. Y as, chënga bacna soyënga amana tmojtsanajbaná y cach orscana tmojanonts̈é Bëngbe Utabnábeñe os̈buáchiyana.
Pedro tojanma Dorcas cháuatayenama
36 Chë tempo, Jope puebloca yojaniyena canÿe shembása Jesucrístbeñe os̈buachiyá, Tabita ca uabainá, o griego biyañna Dorcas ca. Cha nÿets tempo ts̈abe soyënga yojánama y yojanamana chë tojtsë́jabotënga jujabuáchana. 37 Pero chora, s̈ocana tbojanshache y tojtsanóbana. Tmojtsanbebé chents̈ana, canÿe tsoye tsbanana tsañoca chabe cuerpo tmojtanajajó. 38 Jope inamna Lida béconana, y Lidents̈e Pedro yojtsemna; y chë Jope pueblents̈e Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga tmojántats̈ëmbona Pedro choca yojtsemnama. Asna, uta boyabásata tmojanichamó Pedro jauyanama: “Diosmanda, betsco Jope puebloye mabo ca.”
39 As Pedro tojëftsantsbaná y chë uta boyabásaftaca tojána. Choye tmojánashjajna ora, tmojanánatse chë Dórcasbe cuerpo yojtsemnoye, tsbanánoca; chorna, nÿetsca viudanga s̈achénaca Pédrëbioye tmojanóbobuashcona y imojtsinÿinÿnaye chë Dorcas yojuajonaná ents̈ayangá y cmes̈ëjuangá, cabá chë́ngaftaca yojë́ftsemna ora. 40 Pedro tojanmandá nÿetscanga chents̈ana chamotsebocanama; chora Pedro yojoshëntsaments̈iye y Bëngbe Bëtsáftaca ibojencuentá. Chents̈ana, Pedro chë obanábioye tbojanonÿinÿé y tbojaniyana: “Tabita, matëtsbaná ca.”
As Dorcas tojtanobuchatë́fjona y Pédrëbioye tbojáninÿe ora, tojanótbema. 41 Chora Pedro tbojanábuacueshache y tbojtanatsbaná. As Pedro tojánachembo nÿetsca chë Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga, chë viudanga y chë ínÿenga, y Dorcas ainá tojtaninÿanÿé. 42 Chë soye nÿets Jope pueblents̈e tojanótats̈ëmbona y banga Bëngbe Utabnábeñe imojtsos̈buáchiye. 43 Y Pedro bayté Jope pueblents̈e tojanoquedá, Simón chë bobáchëshiñe trabajayabe yebnents̈e.