1 Corintios
1
Pablo chënga jacheuayama
Ats̈e Pablo, ndábioye Bëngbe Bëtsá tbojanchembo Jesucristbe ichmoná jtsemnama, Bëngbe Bëtsá chca yojánbos̈eyeca, cánÿiñe chë Jesucrístbeyeca cats̈ata Sósteneseftaca, quem tsbuanácha sëntsabiamná ts̈ëngaftanga chë Corinto bëts puebloca Jesucrístbeñe os̈buáchiyëngbiama; ndëmuanÿenga Cristo Jesúseftaca Bëngbe Bëtsá tojábiama chabe ents̈anga nÿe chábioye oservénënga, ndëmuanÿenga Bëngbe Bëtsá tojáchembo chabe ents̈anga chas̈motsemnama, chë nÿe quem luarama enójuabnaye ents̈anguents̈ana luarénënga, Bëngbe Utabná Jesucrístbioye tmojots̈ëmbonë́ngaftaca, Jesucristo nda yomna Bëngbe Utabná y chëngbe Utabná. Ats̈e sëntsaimpadana Bëngbe Bëtsá Bëngbe Taitá y Bëngbe Utabná Jesucristo, chaboma ts̈ëngaftangbeñe ts̈abe bendicionënga chaotsemnama, y ts̈ëngaftangbe ainaniñe ts̈abe ebionana chas̈motsebomnama.
Bëngbe Bëtsá Jesucrístbeyeca tojama ts̈ëngaftanga ba ts̈abe bendicionënga chas̈motsebomnama
Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbiama sempre sëndbétsatschuanaye, er ts̈ëngaftanga cánÿiñe mo canÿacá Cristo Jesúseftaca s̈mómnayeca, Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbeñe tojajuabó, ts̈ëngaftangbe ts̈abiama. Chca Crístoftaca s̈mómnayeca, Bëngbe Bëtsá tojama ts̈ëngaftanga chas̈motsebomnama chábents̈ana nÿetsca ts̈abe soyënga, ts̈ëngaftanga obenana chas̈motsebomnama cha jamëse, Bëngbe Bëtsabe soyëngama jóyebuambayama y chë soyëngama chacmë́sertama. Chca, nts̈amo cbonjanabuayiynacá mo Jesucristbe ndegombre soyëngcá, ts̈ëngaftángnaca ínÿengbioye ts̈abá s̈mojinÿanÿé ndegombre soyënga bétsemnama, chë nts̈amo jtsiyenama. Y chca, Bëngbe Bëtsá chabe ents̈anga inétsats̈atnaye ts̈abe soyënguents̈ana tondaye quecmochatabuáshebena, Bëngbe Utabná Jesucristo quem luarents̈e yochtónÿna tescama Bëngbe Bëtsábeñe jtsos̈buáchiyëse chas̈mojtsobátmanëntscuana. Cha echanjama ts̈ëngaftanga chábeñe corente chas̈motsos̈buáchema y ainaniñe bëts añemo chas̈motsebomnama, ndayá ts̈ëngaftangaftaca jamama cha yojuabnacá chaojapochocantscuana; chca, chë Bëngbe Utabná Jesucristo nÿetsca ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama yochjayana te, ndocná chaondobená jayanana ts̈ëngaftanga ndoñe ts̈abá s̈monjama ca. Bëngbe Bëtsá nÿets tempo jtsamana nts̈amo tojas̈ebuachenacá, y cha endmëna nda tcmojánachembo cánÿiñe mo canÿacá chas̈motsemnama chabe Uaquiñá Jesucrístoftaca, Bëngbe Utabná.
Choca os̈buachiyë́ngbeñe nÿetscanga ndoñe cachcá montsanjuabná
10 Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, ts̈a cbontsaimpadana, chë ndayá Bëngbe Utabná Jesucristo nÿetsca bëngbiama yomnama, ts̈ëngaftanga nÿetscanga cachcá chas̈motsejuabnama, y ts̈ëngaftangbeñe ndoñe más báseftanga canÿe soye y ínÿenga inÿe soye chamuatsjuabná. Y aíñe s̈mochtsiyena mo canÿacá, nÿetscanga cachcá jtsejuabnayëse y cachcá jamama jtsebos̈ëse. 11 Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, ats̈e chca sënjayana, er Cloebe yebnents̈ënga s̈monjabëuenaye, ts̈ëngaftangbeñe s̈mojtsenpenzentserama. 12 Nts̈amo sëntsichamcá entsemna ndayá ts̈ëngaftangbents̈e báseftanga s̈mojtsichamo: “Ats̈e Páblëbe ustoná sëndmëna ca”; ínÿengna imojtsichamo: “Ats̈na Apólosbe ustoná sëndmëna ca”; ínÿenga: “Ats̈na Pédrëbe ustoná sëndmëna ca”, y ínÿengna: “Ats̈na Cristbe ustoná sëndmëna ca” imojtsichamo. 13 Chca s̈mojtsamama, jtsóbocanana mo cada básefta os̈buáchiyënga canÿe Cristo tmojtsebomncá. ¿Pablo yojamna nda tmojancrucificá ts̈ëngaftangbe ts̈abiama? ¿O ts̈ëngaftanga uabáinënga s̈momna, ats̈e jóts̈ëmbonëse, ts̈ëngaftanga ats̈be ústonënga bétsemnama? 14 ¡Bëngbe Bëtsá sëndbétsatschuanaye ats̈e ndocná ts̈ëngaftanguents̈á tijanábayama; nÿe Crispo y Gáybioye aíñe! 15 Chca, ndocná quenátobena jayanana, ats̈e jóts̈ëmbonëse uabainá cha tojanoquedá ca, mo áts̈beñe os̈buáchiyënga cuaftsemncá. 16 Estéfanasbe pamillents̈ë́ngnaca sënjanëbaye, pero ndoñe quetsatabouínÿna inÿa tijanábayama. 17 Er Cristo ndoñe ches̈natanichmó ínÿenga jubáyama, ndayá chë chabe ts̈abe noticiëngama ents̈anga jábuayenama. Ndoñe ches̈natanichmó chë soyënga jayanama, corente osertana ents̈angbe soyënga jtsichámëse; chca, ents̈anga Crístbeñe chamotsos̈buáchema, ndoñe chë ats̈be osertánanents̈ana palabrëngama, sinó nÿe chë buayenánama, Cristo cruzoca bëngbiama tojanóbanama.
Crístbeñe yomna Bëngbe Bëtsabe obenana y osertánana
18 Quem buayenánana, Cristo ents̈angbiama cruzoca tojanóbanama, chë pochocánënga jtsemnama tmojtsajnë́ngbioye jtsinÿanana mo ndoñe corente juabna bomnëngbe soycá; pero bëngbiama, chë Bëngbe Bëtsá nÿetsca tescama s̈ochjátsebacangbiamna, quem buayenánana jtsinÿanÿnayana Bëngbe Bëtsabe obenana. 19 Nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe uabemana palabrënguiñe tojanayancá:
Ats̈e chanjama chë ts̈a osertánëngbe osertánana tondayama chaondëtsoservénama;
y chanjama chë ba soyëngama osertánëngbe osertánana tondayama chaondëtsámanama.
20 ¿Ntsachets̈á yojtsámana chë ts̈a osertaná y chë puerte uatsjinÿená tbojayana soyënga? ¿Ntsachets̈á yojtsámana chë ts̈a ts̈abá chë soyëngama juabnayá, morscá, y ínÿengaftaca enatsëtsnaye ora chëngbe ayënjanayá tojayana soyënga? Ndegombre Bëngbe Bëtsá tojinÿanÿé, chë quem luarents̈a bëts osertanánaca tmojayana soyënga tondaye yonduámanama. 21 Bëngbe Bëtsá, nÿets osertánana bomná quetsomñecá y puerte ts̈abá jtsejuabnayëse, ndoñe tonjanalesenciá quem luarents̈a ents̈anga cha chamotsábuatmama, chë quem luarents̈ënga ts̈a osertánënga tmojánayana soyëngama. Chamna, cha ts̈abá tbojanínÿnana chábeñe os̈buáchiyënga játsebacana chë bënga fsëndabuayiyná soyëngama, masque ínÿengbioyna mo ndoñe corente juabna bomnabe soycá jtsinÿanana.
22 Judiënga ts̈a jtsebos̈ana y Bëngbe Bëtsábioye jtsotjanañana bëts soyënga chaomama, chabe obenana jinÿanÿiyama; y ndoñe judiëngna ts̈a jtsenguayana chë puerte osertánëngbe soyënga jtsetats̈ëmbuama. 23 Pero bëngna Cristbiama ents̈anga fsëndabuayiyná, chë ínÿenga tmojancrucificabiama. Quem buayenánana chë judiënga ndoñe ts̈abá ntjëuénanana. Y ndoñe judiënga mondbétsejuabnaye chca yomna mo canÿe ndoñe corente juabna bomnabe soycá ca; 24 pero bëngbiama, nÿetscanga Bëngbe Bëtsá chabe ents̈anga chamotsemnama s̈ojáchembëngbiamna, masque judiënga o ndoñe judiënga, Crístbeñe endmëna nÿets Bëngbe Bëtsabe obenana y osertánana; 25 er ndayá Bëngbe Bëtsá tojanmcá, Cristo cruzoca chaóbanama jalesénciase, banga jtsinÿanana mo canÿe ndoñe corente juabna bomnabe soycá, pero ndegombre endmëna canÿe puerte más osertaná tojama soye, lempe nts̈amo ents̈anga imotats̈ëmbuama. Y ndayá cha tojamcá masque bángbioye jtsinÿanana mo canÿe tondaye obenabe soycá, ndegombre chë soye jtsinÿanÿnayana Bëngbe Bëtsá puerte más obenana yobomnama, nÿets obenana nts̈amo ents̈anga imobomnama. 26 Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, s̈mochtsejuabnaye nts̈amo yojamnama, Bëngbe Bëtsá chabe ents̈anga chas̈motsemnama tcmojánachembo ora. Ts̈ëngaftangbents̈e nÿe báseftanga ts̈a osertánënga s̈mojamna, nts̈amo chë osertánana bomnënga imomnama ents̈anga mondbetsejuabnaycá; y báseftanga s̈mojamna becá mando ats̈etanënga o uámana pamillents̈ënga. 27 Pero Bëngbe Bëtsá, quem luarents̈e ndoñe ts̈a osertánënga tojanabacacá, chca, cha jamama chë quem luarents̈a soyëngama ts̈a osertánënga chamotsëuatjama; y cha, quem luarents̈e ndobenënga tojanabacacá, chca, chë obenana bomnënga chamotsëuatjama. 28 Bëngbe Bëtsá quem luarents̈ana tojanbocacá ndayá tondaye yonduamancá y ndayá ínÿenga imuabotencá; tojanbocacá ndayá tondaye yonduamancá, chca, ndayá quem luarents̈e ts̈a iuamancá tondaye chaondëtsámanama. 29 Y chca, Bëngbe Bëtsabe delante ndocná quenátobena jayanana ts̈a bëtsá cha yomna ca. 30 Bëngbe Bëtsá tojama bënga Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse chamotsiyenama, y chábeyeca tojama bënga chamóyëngacñama chabe osertánana bomna soyënga; chábeyeca tojama bënga ts̈ábenga chabe bominÿiñe chamotsemnama, chabe ents̈anga jtsemnama chamobenama, puerte ts̈ábenga cach Bëngbe Bëtsacá, y atsebácanënga chamotsemnama. 31 Y chca, nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayancá: “Nda tojtsebos̈e jayanama cha canÿe uamaná yomna ca, chamna más ts̈abá cha bontsemna jayanama Bëngbe Utabná puerte uamaná yomna ca.”