14
Ndmabiyañe obenana Bëngbe Bëtsabe ts̈etánana
Bëtscá s̈mochtsama nÿetscanga jtsababuánÿeshanëse chas̈motsiyenama, y puerte s̈mochtsebos̈e jtsebomnama chë Bëngbe Bëtsabe ts̈etana obenana ts̈abe soyënga jamama; pero chents̈ana masna, chë Bëngbe Bëtsabe juabna jóyebuambayama obenana. Er chë tempo ndmabiyañe mora jóyebuambayama obenana bomná, Bëngbe Bëtsábioye jtsatsëtsnayana y ndoñe ents̈ángbioye, er ndegombre ents̈anguents̈e nts̈amo cha tojtsoyebuambnacá ndocná ntjosértana; chana chabe espíritoftaca jtsóyebuambnayana y ndoñe nÿe chabe juábnaca, chë tempo Bëngbe Bëtsá ndocna ents̈ábioye tbonjaninÿinÿé soyëngama. Pero chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayana ents̈anga jtsëtsëtsnayana, chënga más chamotsos̈buáchema y ainaniñe añemo chamotsebomnama, Bëngbe Bëtsabe soyëngama jábuayenama, y jamama padecena soyënguiñe tmojtsemna órnaca añemo chamotsebomnama. Chë tempo ndmabiyañe mora jóyebuambayama obenana bomná, jtsamana nÿe cha más jtsos̈buáchiyama y ainaniñe añemo jtsebomnama; pero chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayana jtsamana chë os̈buachiyëngcá enefjuanënga chca soyënga chamotsebomnama.
Ats̈e së́ntsebos̈e nÿetsca ts̈ëngaftanga chë tempo ndoñe s̈monjanbiyañe mora jóyebuambayama obenana chas̈motsebomnama, pero chama ats̈e más së́ntsebos̈e ts̈ëngaftanga chë Bëngbe Bëtsabe juábnaca soyënga chas̈motsóyebuambnama. Chë Bëngbe Bëtsabe juábnaca soyënga oyebuambnayá más uamaná jtsemnana chë inÿe biyañe oyebuambnayabiama; chca ndoñe nántsemna, nts̈amo canÿe biyañe tojayancá chë biyañe oyebuambnayá tbojtsësertánëse y chë os̈buachiyëngcá enefjuanënga tojábuayenase, y chca, chë soyënga tmojouenama, chënga chamotsobena más jtsos̈buáchiyama y añemo jtsebomnama. Y mora, Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, ats̈e nderado tcbojábuache y nÿe inÿe biyañe tcbojáuyanëse, ¿chca nts̈amo cbatjújabuache? Ats̈e jtsobenana jujabuáchana, nÿe nts̈amo chë biyañe tijayancá áts̈naca s̈ojtsësertánëse, y ndayá Bëngbe Bëtsá s̈ojinÿinÿecá ents̈anga jábuayenama stjobenase, chë Bëngbe Bëtsá tojama ats̈e jtsetats̈ëmbuama soye, chë Bëngbe Bëtsabe juábnaca stsoyebuambná soye o chë ts̈ëngaftanga jabuátambama cha yobos̈e soye.
Ents̈anga monduamana ndayánaca juénanana, mo flautëfja o arpa, vida ndbomna soyënga; cada sóyeca inÿets̈á juénanama ndoñe tontsopodénëse, ndocná nantsobena jtsetats̈ëmbuama ndayá canÿa chë soyë́ngaca yojtsénanama. Y nderado nda trompetë́fjua tojuájatëta ora, soldadënga japéliama chamoprontama, chë uajatëtaná inÿets̈á, nÿa chama ndoñe tonjuájatëtëse, ndocná buanjosérta y jenpéliama ndoñe nanjoprónta. Ts̈ëngaftangaftácnaca cachcá jtsopasánana. Inÿenga paselo josértama jobenaycnana ts̈ëngaftanga ndoñe s̈monjóyebuambase, ndocná queochátstats̈ëmbo nts̈amo s̈mojtsichamcá. Nántsemna mo nÿe cánÿenga cuaftsoyebuambnacá. 10 Ats̈e sëntsejuabná, ndegombre quem luarents̈e ba inÿe biyañe ents̈anga imnétsoyebuambnayana, y ndaye biyáñnaca tmojoyebuambá ora, sempre jtsemnana ínÿenga nts̈amo chënga tmojtsichamcá osertánënga. 11 Pero nts̈amo inÿa chabe biyañe s̈ojauyancá ats̈e ndoñe s̈ontsësertánëse, ats̈e stsemna canÿe chabiama ndosertana biyañe oyebuambnayá, y chánaca cachcá ats̈biama. 12 Chcasna, chë Uámana Espíritu s̈ondinÿanÿná obenana jtsebomnama ts̈ëngaftanga puerte s̈mobós̈eyeca, lempe nts̈amo s̈mojobenacá s̈mochtsama chca ts̈etana obenana jóyëngacñama, chë os̈buáchiyënga más jtsos̈buáchiyama y añemo jtsebomnama inétsama obenana.
13 Chíyeca, chë tempo ndmabiyañe mora jóyebuambayama obenana tojtsebomná, Bëngbe Bëtsá chabotseimpadana, cha chaoma nts̈amo chë inÿe biyañe tojayancá chabosertama y os̈buáchiyënga jábuayenama obenana chaotsebomnama. 14 Pero ats̈e Bëngbe Bëtsáftaca stjencuénta, chë ndmabiyañe jóyebuambayama cha obenana s̈ojanats̈etacá jtsóyebuambnayëse, ats̈be espíritu cháftaca nantsóyebuambnaye, pero ats̈be juabna ndoñe ntsetats̈ëmbuana nts̈amo chë espíritu tojtsoyebuambnacá. 15 Y asna, ¿nts̈amo ats̈e chtsemana? Bëngbe Bëtsáftaca chanjencuénta ats̈be espíritoca, pero nts̈amo stsichámuama jtsejuabnayë́snaca. Bëngbe Bëtsá jëtschuayama chanjavérsia ats̈be espíritoca, pero chca chanjama chíñnaca jtsejuabnayëse. 16 Nderado aca Bëngbe Bëtsá cojtsatschuaná nÿe espíritoca, y canÿa quem Bëngbe Bëtsabe ts̈etana obenanama ndosertaná tcmojóyeunase, cha ndoñe ntsobenana jayanana “chca chaotsemna ca”, cach aquëcá cha yojtsejuabnama jinÿinÿiyama, er nts̈amo cojtsichamcá cha ndoñe ntsësertánana. 17 Aca jtsobenana chca puerte ts̈abá Bëngbe Bëtsá jëtschuayana, pero nts̈amo tcojtsamcá ndoñe ntjamana inÿa ndaye ts̈abe soye chaotsebomnama. 18 Ats̈e, Bëngbe Bëtsá sëntsatschuaná inÿe biyañe jóyebuambayama ts̈ëngaftangbiama más tsobenama; 19 pero Crístbeñe os̈buachiyëngcá tmojénefjna ora, ats̈e más sëndbétsebos̈e nÿe mo shachna palabratémnaca jóyebuambayana, chënga aíñe catafjosertacá, chca, ínÿenga jabuátambama, y ndoñe bnë́tsana uaranga palabrënga jatóyebuambnayana inÿe biyañe, chënga chaósertama ndoñe tontsopodénëse.
20 Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, s̈mochtsajbaná basetemëngcá juabnayana. Mo s̈es̈onatemëngcá s̈mochtsemna, bacna soyënga jamama ntsetats̈ëmbcá; pero mo bëtsëtsangcá ts̈abá s̈mochtsejuabnaye. 21 Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe, Bëngbe Utabná mënts̈á tojánayana:
Ats̈e quem ents̈ángbioye chanjáuyana,
ínÿenga inÿe luarëngocana ashjajnë́ngaftaca, chëngbiama canÿe ndosertana biyañe oyebuambnayënga;
y chanjáuyana ndayá chëngbe biyañe chamojtsichamo soyë́ngaca;
pero ni chca, chënga ndoñe ques̈mochatóyeunaye ca.
22 Chcasna, inÿe biyañe jóyebuambayama obenana jtsebomnana endmëna, Bëngbe Bëtsá ndayánaca chë chábeñe ndos̈buachiyë́ngbioye jinÿanÿiyama, y chábeñe os̈buachiyë́ngbioyna ndoñe. Pero, Bëngbe Bëtsabe juabna jóyebuambayama obenana jtsebomnana endmëna, Bëngbe Bëtsá ndayánaca chábeñe os̈buachiyë́ngbioye jinÿanÿiyama, y chábeñe ndos̈buachiyë́ngbioyna ndoñe. 23 Er ts̈ëngaftanga nÿetscanga os̈buachiyëngcá s̈mojénefjna ora, nÿetscanga ba biyañe s̈mojtsoyebuambná, y choye tojámashëngo canÿa chca Bëngbe Bëtsabe ts̈etana obenanama ndosertaná o chábeñe ndos̈buachiyá, cha nanjájuaboye ts̈ëngaftanga opënga s̈mojtsóbema ca. 24 Pero nÿetscanga tmojtsichamo, Bëngbe Bëtsabe juábnaca jtsóyebuambnayëse, y choye tojámashëngo canÿa Bëngbe Bëtsábeñe ndos̈buachiyá o canÿa chca Bëngbe Bëtsabe ts̈etana obenanama ndosertaná, nts̈amo chas̈mojtsichamcá cha bochanjosérta; y chë soye cha bochanjayënjaná cha bacna soyënga tojamama, y ndayá cha tojamiñe corente echántsejuabnaye, nts̈amo nÿetscanga tmojtsichámuama. 25 Y Bëngbe Bëtsá chábioye bochanjinÿinÿiye nts̈amo cha ainaniñe tojajuabó y tojabos̈encá, ndayá ndocnábioye tbonjinÿinÿecá, y cha echanjoshë́ntsaments̈iye Bëngbe Bëtsá jadórama, y ts̈ëngaftangbe delante echanjayana Bëngbe Bëtsá ndegombre ts̈ëngaftangbeñe yojtsemna ca.
Os̈buachiyëngcá s̈mojénefjna ora, nts̈amo ts̈abá yomncá lempe s̈mochtsama
26 Chcasna, Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, s̈mojénefjna ora, cada ona ndayánaca jtsebomnana nÿetscangbiama: ínÿengna jtsobenana javérsiama, Bëngbe Bëtsá jëtschuayama, ínÿengna jtsobenana jabuátambana o jábuayenama ndayá Bëngbe Bëtsá tojinÿanÿecá, o tempo ndmabiyañe chora jtsóyebuambnayana, o ents̈anga jábuayenana nts̈amo inÿa inÿe biyañe tojayancá. Pero lempe s̈mochjama, os̈buáchiyënga más chamotsos̈buáchema y más añemo chamotsebomnama Cristo jasérviama. 27 Nderado inÿe biyañe jóyebuambayama tojtsemnëse, útata o nÿa másese únganga chca chamoyebuambá, y canÿánÿa; y jtseytana ndánaca nts̈amo tmojtsichamcá chabosertá y nÿetscanga chama chauabuayená. 28 Y chca chabosertama y nÿetscanga jábuayenama os̈buachiyë́ngbeñe ndocná tontsemnëse, as os̈buachiyëngcá chamojénefjna ora chë chca oyebuambnayá bontsemna ndoñe chca biyañe ntsóyebuambnayana, sinó nÿe canÿa tojtsemna ora cha jtsobenana chca Bëngbe Bëtsáftaca jencuéntana. 29 Utata o únganga entsamna jayanana soyënga, Bëngbe Bëtsabe juábnaca jtsóyebuambnayëse; y chë ínÿenga jtsamnana botamana jajuaboyana y jayanana nts̈amo chënga tmojayancá aíñe o ndoñe Bëngbe Bëtsábiocana tayojtsóbocanama. 30 Pero canÿa Bëngbe Bëtsabe juabna tojtsóyebuambnantscuana, inÿa chents̈e ouenana tbemanábioye Bëngbe Bëtsá tbojinÿinÿé ndayánaca yojtsebomna jayanama, as chë natsana oyebuambnayá iytëca chaóbema, y chabolesenciá chë inÿa chaóyebuambama. 31 Chca, nÿetscanga, canÿánÿa jtsobenana jayanana soyënga, Bëngbe Bëtsabe juábnaca jtsóyebuambnayëse, nÿetscanga chamuatsjínÿama y nÿetscanga añemo jats̈atayama. 32 Chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá endobena jtsemándayana nts̈amo tojtsichamcá, cha cachabe espíritoca tojtsoyebuambná ora; 33 er Bëngbe Bëtsá endmëna nda inétsama bënga natjë́mbana chamotsiyenama, y ndoñe chë bënga nÿetscanga cachcá ndoñe chamondëtsejuabnama, y nÿe nts̈amo cada ona tojtsebos̈cá chaotsamama.
Nts̈amo nÿets luarënguenache, chë os̈buáchiyënga, chë Bëngbe Bëtsabe ents̈anga mondbénefjna luarënguenache endbetsemncá, 34 ts̈ëngaftangbénts̈naca, shembásenga entsamna iytëca jobiamëngana, os̈buachiyëngcá s̈mojénefjna ora, er ndoñe quenátslesenciana chënga chora chamuátoyebuambnama, y aíñe chënga entsamna chëngbe boyanga jtsayaunanana, nts̈amo Moisesbe leyiñe endayancá. 35 Chënga ndayánaca jtsetats̈ëmbuama tmojtsebos̈ëse, cachëngbe boyángbioye yebnoca chamotjanga; er ndoñe corente ts̈abá ntsemnana canÿe shembása jtsóyebuambnayana ts̈ëngaftanga os̈buachiyëngcá s̈mojénefjna ora.
36 ¿Ts̈ëngaftanga s̈mojatsjuabná, Bëngbe Bëtsabe ts̈abe noticiënga ts̈ëngaftangbeñe tojanobojats̈é ca, o nÿe ts̈ëngaftanga chë soyënga s̈mojanóyëngacñe ca? Ndegombre ndoñe chca; chíyeca ts̈ëngaftanga nÿe cánÿenga ndoñe ntsobenana jayanama ndayá jamama cmojtsamnama. 37 Nda tojtsejuabná cha Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá yomna ca, o chabe ainaniñe chë Espíritu jtsemándayama yojtsebomna ca, cha bontsemna ts̈abá jtsetats̈ëmbuana, nts̈amo Bëngbe Utabná s̈ojamandacá ats̈e stsabiamnama. 38 Pero cha ndoñe chca tontsetáts̈ëmbo y chca ndoñe yondmëna ca tojayanëse, ndayá cha tojayancá ndoñe s̈matjóyëngacñe.
39 Chcasna, Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, puerte s̈mochtsebos̈e Bëngbe Bëtsabe juábnaca soyënga jtsóyebuambnayama obenana jtsebomnama, y ndoñe s̈mattsama chë tempo ndmabiyañe ínÿenga ndoñe chamondëtsóyebuambnama; 40 pero lempe s̈mochjama nts̈amo jamama yomncá, y ndoñe nÿe nts̈amo cada ona tojatsjuabnacá.