Colosenses
1
Jacheuayama
Ats̈e Pablo, Jesucristbe ichmoná Bëngbe Bëtsá chca yobós̈eyeca, y Jesucrístbeyeca bëngbe cats̈ata Timotéoftaca, quem tsbuanácha sëntsabiamná chë Colosas puebloca Bëngbe Bëtsábenga imomnëngbiama. Ts̈ëngaftanga bëngcá Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga s̈mondmëna, y chca, Jesucrístbeyeca bëngbe cats̈átanga. Ats̈e së́ntseimpadana Bëngbe Bëtsá Bëngbe Taitá, chaoma ts̈abe bendicionënga ts̈ëngaftangbeñe chaotsemnama, y chaoma ts̈ëngaftangbe ainaniñe ts̈abe ebionana chas̈motsebomnama.
Pablo, Bëngbe Bëtsábioye tbojanimpadá Colosas puebloca os̈buáchiyëngbiama
Bëngbe Bëtsá, Bëngbe Utabná Jesucristbe Taitá ts̈ëngaftangbiama fstseimpadana ora, cha sempre fchandbétsatschuanaye, er bënga fsënjátats̈ëmbona nts̈amo ts̈ëngaftanga Cristo Jesúsbeñe ts̈a s̈mojtsos̈buáchema, y nts̈amo ts̈ëngaftanga nÿetscanga chë Bëngbe Bëtsábenga imomnënga s̈mababuánÿeshanama. Natsanama, chë ndegombre buayenánama, chë ts̈abe noticiënga, ts̈ëngaftanga tcmojanabuatambá ora, ts̈ëngaftanga botamana s̈mojanuena nts̈amo chë buayenániñe bejtsayancá, chë ts̈ëngaftanga s̈mojtsobena ts̈abe soyama jobátmana, Bëngbe Bëtsábeñe jtsos̈buáchiyëse. Chë s̈montsobatmana soye entsama ts̈ëngaftanga Jesucrístbeñe puerte chas̈motsos̈buáchema y nÿetscanga chas̈motsababuánÿeshanama. Bëngbe Bëtsá celoca enduaquëcjná chë ts̈ëngaftanga s̈mojtsobatmana ts̈abe soye. Chë ts̈ëngaftanga tcmojanabuayená ts̈abe noticiënga más bëtscá ents̈anga montsuenana; y chca, nÿets quem luarents̈e ents̈anga montsiyena más ts̈abe soyënga jtsamëse. Chca entsemna nts̈amo ts̈ëngaftangbents̈e tojopasacá, chë natsana te chë ts̈ëngaftanga Bëngbe Bëtsabe ts̈abiánama s̈mojanuena orscana, y nts̈amo Bëngbe Bëtsá puerte bonshanánaca y ts̈abiánaca bë́ngbioye s̈uanÿenama ndegombre cmojanosérta orscana. Y chca Epafras ts̈ëngaftanga tcmojanabuatambá, Bëngbe Bëtsabe bonshánama y ts̈abiánama. Epafras endmëna canÿa bë́ngaftaca Cristbiama oservená, y cha bënga fsëndbobonshana; cha Cristbiama endëtrabája bëngbe cuenta ts̈ëngaftangbents̈e. Cha s̈onjáuyana nts̈amo chë Uámana Espíritu yojtsama, nÿetscanga Jesucrístbeñe os̈buachiyë́ngbioye chas̈motsababuánÿeshanama.
Lempe nts̈amo ts̈ëngaftangaftaca tojopasama, chë natsana te ts̈ëngaftangbiama fsënjanuena orscana y më́ntscoñama, Bëngbe Bëtsá sempre ts̈ëngaftangbiama fchandbétseimpadana, cháftaca fstsencuénta ora. Bëngbe Bëtsá fsëndëimpadana, chabe Espíritu chaoma ts̈ëngaftanga chas̈motsobena jtsetats̈ëmbuana y jtsosertánana, chca, nts̈amo Bëngbe Bëtsá yobos̈cá chas̈motsamama, ts̈ëngaftanga ts̈abá chas̈motsetats̈ëmbuama. 10 Y chca, ts̈ëngaftanga s̈mochantsobena jtsiyenana jtsamëse nts̈amo Bëngbe Utabná yobos̈cá, y sempre s̈mochántsama nts̈amo chabiama ts̈abá yomncá. Nts̈amo ts̈ëngaftanga chas̈mojtsiyencá ts̈abe soyënga jtsamëse, chents̈ana nÿetsca ts̈abe soyënga echanjóbocna, y ts̈ëngaftanga más ts̈abá Bëngbe Bëtsá s̈mochantsábuatma. 11 Ats̈e, Bëngbe Bëtsá së́ntseimpadana, chabe puerte bëtscá obenánaca cha chaoma ts̈ëngaftangbe ainaniñe bëts añemo chas̈motsebomnama; y chca, ts̈ëngaftanga chë padecena soyënguiñe chas̈mojtsemna ora, puerte uantadënga chas̈motsemnama, y ainaniñe añémoca Bëngbe Bëtsábeñe becá chas̈motsobátmanama. 12 Y puerte oyejuayënga Bëngbe Taitá s̈mochántsatschuanaye, nda iuama bënga chamotsobena nts̈amo cha chabe ents̈anga jats̈atayama tojas̈ebuachenacá jtsebomnama. Ts̈ëngaftanga s̈mochanjóyëngacñe nts̈amo cmojtsëtocancá celoca, chë corente buashinÿinÿana luarents̈e. 13 Bëngbe Bëtsá bënga s̈ojatsebacá, Satanás, chë ibetiñe luarents̈a mandayabe cucuats̈ents̈ana, y tojama chë chabe bonshana Uaquiñabe amë́ndayana bëngbe ainaniñe chamotsebomnama; 14 chábeyeca Bëngbe Bëtsá Satanasbe cucuats̈ents̈ana s̈ojatsebacá; o mënts̈á, chábeyeca Bëngbe Bëtsá bëngbe bacna soyënga s̈ojtsaperdoná.
Cristo tojanóbanayeca, ents̈anga Bëngbe Bëtsáftaca ts̈abá jtsatsmënana
15 Cristo tmonjáninÿe ora, bënga tmojántats̈ëmbona nts̈amo Bëngbe Bëtsá yomnana; ents̈anga imojobena cha jinÿama, pero Bëngbe Bëtsábioye ndoñe. Cha, chë Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá, ya natsana yojtsemna lempe chë Bëngbe Bëtsá tojanma soyëngama; y cha lempe chë soyëngama más uamaná endmëna. 16 Chábeyeca Bëngbe Bëtsá tojama lempe nts̈amo celoca y quem luarents̈e yobinÿncá, lempe nts̈amo chë ents̈anga imobena o ndoñe mondobena jinÿama soyënga, y chë espíritëngnaca chë imobena ínÿengbioye jtsamë́ndayana y obenana imobomna. Bëngbe Bëtsá, chábeyeca y chabiama tojama, lempe nts̈amo quem luarents̈e yobinÿncá. 17 Bëngbe Bëtsá cabá nÿetsca soyënga ndama ora, Cristo ya yojtsemna; y chábeyeca mora yomna, lempe nts̈amo quem luarents̈e chaotsemnama yojamncá. 18 Cha endmëna nda nÿetscanga Bëngbe Utabnábeñe os̈buáchiyënga iuamë́nda, nts̈amo chë bests̈as̈e nÿetsca chë cuerpents̈a soyënga jtsemandayancá. Cha endmëna nda iuama os̈buáchiyënga tsëm ts̈abe vida chamotsebomnama, y cha endmëna chë Bëngbe Bëtsabe más bëts Uaquiñá. Bëngbe Bëtsá tojanma, chë cachiñe ainënga mochtsatsmënënguents̈ana, cha chë natsaná chaotsemnama; nÿe cha canÿa chë más uámana luare chaotsebomnama, nÿétscañe chaotsemándayama. 19 Er Bëngbe Bëtsá yojanjuabná cachabiama ts̈abá yojamna, lempe nts̈amo cha yomncá, chabe Uaquiñábeñnaca chaotsemnama, 20 y Bëngbe Bëtsá tojánbos̈ena, Crístbeyeca nÿetsca soyënga quem luarents̈e y celoca, cháftaca tempcá ts̈abá chaotsatsmënama. Bëngbe Bëtsá chë soye tojanma, chabe Uaquiñá cruciñe tojanóbana ora y chabe buiñe tojanábuashana ora; y chca, Bëngbe Bëtsá tojanma nÿetsca soyënga quem luarents̈e y celoca, cháftaca tempcá ts̈abá chaotsatsmënama.
21 Tempo, ts̈ëngaftanga Bëngbe Bëtsá stëts̈oye s̈mojanquedá y chábioye uayayënga s̈mojamna, bacna soyënga s̈mojanjuabná y s̈mojánama causa; 22 pero mora chabe Uaquiñáftaca, cha mo canÿe ents̈acá jóbanëse, Bëngbe Bëtsá tojama ts̈ëngaftanga tempcá ts̈abá cháftaca chas̈motsatsmënama; y chca tojama, ts̈ëngaftanga chabe delante nÿets tempo chas̈motsemnama; chora ts̈ëngaftanga, chabe ents̈anga, ainaniñe ndocna bacna soye ndbomnënga chas̈motsemnama, y ndocná chaondayana nts̈amo s̈mojamcá ndoñe ts̈abá yontsemna ca. 23 Pero ts̈ëngaftanga cmontsamna chë bëtscá os̈buáchiyana s̈mondbomnana nÿets tempo jtsebomnana, Bëngbe Utabnábeñe jtsos̈buáchiyama ndocna te ntjajbanacá. Nÿets tempo chë ts̈abe noticiënguiñe s̈mochtsos̈buáchiye, y ndoñe s̈matjaleséncia ndocná ts̈ëngaftangbe os̈buáchiyana chaotrocama; y nÿe chca puerte jtsos̈buáchiyëse Bëngbe Bëtsábeñe s̈mochtsobátmana, nts̈amo ts̈ëngaftanga s̈mojanmcá, Jesucristbiama buayenánama s̈mojanuena ora. Chë buayenánana endmëna nts̈amo ba ents̈anga nÿetsca quem luarents̈a ents̈ángbioye tmojabuayenacá, y ats̈be trabajo endmëna cach ts̈abe noticiëngama ents̈anga jtsabuayiynayana.
Pablo, os̈buáchiyënga jasérviama trabajo tmojanbonÿé
24 Ats̈e corente sënjesoyejuá mora ts̈ëngaftangbiama jasúfriama stsobenama. Ba ents̈anga entsamna jasúfriana Cristo jasérviama, y ats̈e së́ntsesufrina nts̈amo Cristo tojansufricá, mora ats̈e jtsesufrinëse chabe cuenta, nts̈amo jasúfriama yomncá. Y nts̈amo sëntsesufrincá entsemna Crístbeñe os̈buáchiyëngbe ts̈abiama, chë chabe cuerpcá imomnënga, chënga Crístbenga bétsemnama. 25 Bëngbe Bëtsá ats̈e s̈ojábema chë Jesucrístbeñe os̈buáchiyëngbe canÿe ujabuachaná. Cachá chë trabajuama s̈ojanábuayana, chca jamëse, ts̈ëngaftangbe ts̈abiama chaotsemnama. Chë trabajo endmëna, lempe nts̈amo cha tojayancá ents̈anga jábuayenana. 26 Bëngbe Bëtsá nÿetsca ents̈anga ndoñe tonjanalesenciá, quem luare jobojáts̈ama orscana y nÿets tempo chë buayenánama chamotsetats̈ëmbuama; pero mora, chábenga imomnënga chë soye cha tojinÿanÿé. 27 Bëngbe Bëtsá yobos̈e, chabe ents̈anga imomnënga chamotsábuatmama ndayá tempo chënga ndoñe tonjaninÿanÿecá; y yobos̈e chë ndoñe judiënga jinÿanÿiyama ts̈a bëts y ts̈abe soye yomna chë ndegombre buayenánana, ndayá tempo ínÿenga ndoñe tonjaninÿanÿecá. Chë tempo ndoñe yonjanótats̈ëmbo buayenánana entsemna, Cristo ts̈ëngaftangbe ainaniñe yojtsiyena, y chábeñe puerte jtsos̈buáchiyëse s̈mojtsobena jtsobátmanana, Bëngbe Bëtsá puerte bëtsë́tsanga y uámanënga chácmabiamama, bats̈á nts̈amo cachá yomncá. 28 Bënga nÿetscángbioye Jesucristbiama fchandbétsabuayiynaye; fchandbétsëtsëtsnaye ndayá chënga ndoñe yontsamna jtsamana, y fsëndbétsabuatambaye nÿets osertanánaca ndayá chënga aíñe yojtsamna jtsamana, y chca, nÿetscángbioye Bëngbe Bëtsabe delante junatsama, puerte os̈buáchiyënga y osertánënga Bëngbe Bëtsabe soyënguiñe, chënga Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse. 29 Chca chaotsemnama, ats̈e bëtscá sëndëtrabája; y chca së́ntsama, chë Cristo yojtsama ats̈e chaitsebomnama bëts obenánaca.