2
Jesucristo tojanonÿná
(Mt 1.18-25)
Chë tempo yojamna canÿe Romoca bëts mandado, Augusto ca uabainá; y cha, chë natsanama tojanmandá nÿetsca ents̈anga chamuenábemama. Chë soye tojanochnëngo Cirenio ca uabainá Sirioca mandado yojamna ora. Chamna, nÿetscanga tojanotocá jtangana jenábemëngama, cada ona ndë́moca chëngbe bëts taitanga imojëftsiyena puebloye.
As, Josénaca Galilea luarents̈ana Nazaretocana yojë́ftsebocna y Judeoye, Belén puebloye, tojtaná. Tempo, Josebe bëts taitá rey David, Belenoca inoyena. Y José, Davídbents̈ana ents̈á inámnayecna, choye jenábemama tojtaná. Maríaftaca tojána jenábemama, y muana tbojans̈buachená Joséftaca jobouamayama. María ngomamaná yojtsemna, y Belenoca ibojtsemnëntscuana, chë ora tbojanónts̈abuache jtses̈ócanama. Y chents̈e María ibojtsebomna chabe natsana s̈es̈ona, canÿe boyabásetema. Posadoca tondaye luare yontsemna causna, chata nÿe uacnëngbe átana tambuents̈e tbojanoquedá. Y Jesús tojanonÿná orna, María tbojtanëntsacjuá y canÿe bachetémiñe tbojanjajó.
Chë angelotémënga y chë oveshënga abuajë́nÿanga
Belén béconana, chë ibeta, oveshënga abuajë́nÿanga shëntsjoca cachëngbe oveshë́ngaftaca imojtsemna. Nÿe ndeolpe, Bëngbe Bëtsábiocana canÿe ángel tojánebëbuacna, y Bëngbe Bëtsábents̈ana corente yojtsebuashinÿinÿana chëngbe shëconániñe. Chama chënga puerte imojocochauatjaná.
10 Chora chë ángel tojanë́yana: “Ndoñe matauatjëngana. Sënjabo ts̈abe soyënga tonjopasama jábuayenama, nÿetscanga chamóyejuama. 11 Mora chë David tonjanonÿná pueblents̈e canÿe s̈es̈ona tonjonÿná. Cha ts̈ëngaftangbe atsebacayá echántsemna y ts̈ëngaftangbe ents̈angbiámnaca. Cha endmëna chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná, Cristo ca uabainá, y Bëngbe Utabná. 12 Ndegombre chca entsemnama mënts̈á s̈mochanjátats̈ëmbona: canÿe s̈es̈ona ntsacjuaná y uacnëngbe bachetémiñe jajoná s̈mochanjínÿena ca” —cha tojanë́yana.
13 Cachora, celocana mallajta angelënga chë natsana ángelbents̈e tmojánbocana y Bëngbe Bëtsábioye mënts̈á imojtsatschuanaye:
14 “¡Bëngbe Bëtsá, celoca entsemná matschuanga!
Bëngbe Bëtsábioye yeunanëngbiama, Bëngbe Bëtsá corente entsoyejuá; quem luariñe chë́ngbeñe puerte ts̈abá chaotsemna ca.”
15 Chents̈ana chë angelënga celoye tmojésanshëcuana. Y chora chë oveshënga abuajë́nÿanga tmojanonts̈é jeniyanana: “Belenoye cuajna, chë quem tojopasá soye jinÿama. Ndegombre, Bëngbe Bëtsá chë soye s̈ojanÿanÿé ca.”
16 As betsco tmojána y tmojánanÿena María, José y chë s̈es̈onatema bachetémiñe jajoná. 17 Chë s̈es̈ona tmojáninÿe ora, chënga tmojanacuntá Jesusbe bëtsë́tsata y chë ínÿengbioye, nts̈amo chë s̈es̈onbiama chë ángel tojanëyancá. 18 Nÿetscanga chë tmojanuenënga tmojanenjnaná ndayá chë oveshënga abuajë́nÿanga imojtsacúntama. 19 Pero Mariyna nÿe cachabe ainanoca quem soyëngama más bën inétsenojuabnañe.
20 Chents̈ana, chë oveshënga abuajë́nÿanga tmojtaná Bëngbe Bëtsá atschuanaye, ndayá tmojáninÿama y tmojanuenama. Nÿets̈á tojanopasá lempe nts̈amo chë ángel tojanëyancá.
Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoye Jesús tmojanamba
21 Posufta te tojánashjache ora, chë basetémbioye chë más delicadents̈e base bobachtema tmojantëts̈e, Bëngbe Bëtsabe ents̈á bétsemnama chaotsinÿnama, nts̈amo judiënga imojanamancá; y Jesús ca tmojanabaye, nts̈amo chë ángel tbojaniyancá, María cabá ndoñe ngomamaná yontsemna ora.
22 Y chë tempo tojanóshjango, ndaye ora José y María yojtsamna jamana nts̈amo Moisesbe leyiñe iuayancá, ndayá jamama yojanmëncá, canÿe shembása Bëngbe Bëtsabe delante ts̈abia jtsatsmënama, canÿe s̈es̈ona tbojtsebomnents̈ana. Asna, Jerusalenoye tbojánata y chë básetema tmojanamba, Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoca jinÿinÿiyama, 23 nts̈amo chë Bëngbe Utabná Moisésbioye tbojaniyé leyënguiñe iuayancá, mënts̈á: “Canÿe yebnents̈e chë natsana s̈es̈ona boyabása tojtsemnësna, Bëngbe Bëtsábioye cha jinÿinÿiyana chábioye chabotseservénama ca.” Chcasna, chë básetema Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoye tmojanamba. 24 Y tmojanamba janshana uta shlofts̈e, Bëngbe Bëtsá jëtschuayama, nts̈amo Bëngbe Utabnabe leyiñe yomandancá. Chiñe mënts̈á endayana: “Chë natsana s̈es̈ona chaojonÿná ora, boyabásetema tojtsemnëse, janshana s̈mochjuamba uta fchetnatémata o uta s̈es̈ona palomatémata, Bëngbe Bëtsá jëtschuayama ca.”
25 Jerusalenoca inamna canÿe bacó, Simeón ca uabainá; cha inamna nÿetsca soyënguiñe ts̈abá amá, y yojaniyena nts̈amo Bëngbe Bëtsá yomandacá. Cha yojanobátmana chë tempo ndaye ora, Bëngbe Bëtsá bochjanichmuá canÿa Israeloca ents̈anga cháuatsebacama. Y chë Uámana Espíritu chabe ainaniñe yojtsemna; 26 chíyeca, cabá lempe chca ndopása ora, cha yojtsetáts̈ëmbo cha ndoñe yochjanóbanama, chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná ntjëftsinÿcá. 27 Chë Uámana Espíritu tbojanmandáyeca, Simeón Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoye tojána; y Jesusbe bëtsë́tsata chë básetema tmojanamba ora, nts̈amo Moisesbe leyiñe iuayancá chabiama jamama ora, 28 Simeón tbojanocutsá y Bëngbe Bëtsábioye tbojtanchuá. Cha mënts̈á tojánayana:
29 “Bëngbe Utabná, mora s̈molesenciá, ats̈e acbe oservená natjë́mbana jóbanana,
er ya tconjama nts̈amo s̈conjans̈buachenacá;
30 ats̈e chë ents̈angbe Atsebacayá sënjinÿe.
31 Aca cha tcojichmó nÿets luarenache ents̈angbiama.
32 Cha chë ndoñe judiëngbe juabnënga binÿnayá echántsemna;
y chábeyeca, nÿets quem luarents̈e mochanjátats̈ëmbona, chë acbe ents̈angbiama, Israeloquëngbiama ca” —cha tojánayana.
33 José y María ibojenjnanata nts̈amo Simeón Jesusbiama yojtsichámuama. 34-35 Chents̈ana, Simeón Bëngbe Bëtsábioye tbojanimpadá ts̈abe bendicionënga chata chabotsebomnama chaomama; y María, chë Jesusbe mamábioye tbojaniyana: “Quem soyënga corente cmochanjacochtsets̈enaná, mo ainana espadë́jaca cuafjenëchnëngcá. Cha Israeloca banga echanjápochocaye y banga echanjátsebacaye; y chca, nts̈amo banga ainaniñe imojuabnacá echantsótats̈ëmbo. Israeloca banga quem básetema mochantsábotena y chabe palabrë́ngnaca ca” —cha tbojaniyana.
36 Chénts̈naca yojtsemna canÿe shembása Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá, Ana ca uabainá; cha yojamna Fanuelbe bembe y Aserbe pamillents̈á; ya bëtsananá cha inamna. Nÿe canÿsëfta uata cha yojë́ftsebouamna; 37 y chabe boyá tojanóbanents̈ana, cha posufta bnë́tsana y canta uata viudá inamna. Ndocna te Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈ana yonjábocana, y chents̈e tojanoquedá bnëté y ibeta, Bëngbe Bëtsáftaca encuéntaye y cha atschuanaye; y chama, ba soye yojanamana tondaye ntjascá jtsemnana. 38 Simeón, María y Josébioye yojtsëtsëtsnaye ora, Ana chë́ngbioye yojobeconá, y chë Atsebacayá tojanonÿnama Bëngbe Bëtsábioye tbojtanchuá chents̈ana, Jerusalenoca ents̈ángbioye, chë canÿe atsebacayá Israeloca ents̈angbiama imojanobatmanë́ngbioye tojanë́yana, chana Jesús yojétsemna ca.
Jesús Nazaret puebloca
39 José y María lempe nts̈amo chë Utabnabe leyënguiñe iuayancá tbojanma ora, Galilea luaroye tbojtanata, cachëngbe puebloye, Nazaretoye. 40 Y chë básetema yojtsobóchaye, y más añemo yojtsejacana y más osertánana yojtsebomna. Y Bëngbe Bëtsá yojánama cha bëtscá ts̈abe bendicionënga chaotsebomnama.
Jesús Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoca
41 Chabe bëtsë́tsata ibojanamana cada uata Jerusalenoye jana Bashco fiestama, chë Bëngbe Bëtsá chë judiëngbe bëts taitángbioye Egiptocana tojánatsebacama jtenójuaboyama fiesta. 42 Jesús bnë́tsana uta uata tojánashjache ora, Jerusalenoye tmojána, nts̈amo imojanamancá. 43 Chë fiesta tojanopochocá chents̈ana, chabe bëtsë́tsata yebnoye ibojtsataye, y chata ntsetats̈ëmbcá, Jesusna Jerusalenoca yojtsoquedañe. 44 Chata ibojétsejuabnaye Jesús chë inÿe ents̈ángaftaca yojtsataboye ca; chcasna, canÿe te nÿets̈á benachëjana tbojánata ora, tbojanonts̈é chabe pamíllangbeñe y ubuatmë́ngbeñe jtsenguanguana, 45 pero ndoñe ibonjobenaye jtsinÿenana. As, chata chora Jerusalenoye tbojésanshëcona choca cha jetsenguanguama.
46 Unga tianoye chata tbojanobená Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈e cha jetsinÿenana. Chana chë Moisesbe ley abuátambayëngbe tsëntsaca inétsotbemañe, chë́ngbioye inayaunana, inatjanaye. 47 Nÿetsca ouenanënga imojtsenjnanaye Jesús ts̈a osertaná inamnama, y ts̈a ts̈abá jojuama cha yojtsobenama. 48 Chabe bëtsë́tsata chca tbojáninÿe ora, chátnaca ibojenjnaná. Chora, chabe mamá tbojaniyana: —Uaquiñá, ¿ndáyeca chca bëndátaftaca tcojama? Taitá y ats̈e corente enócochinÿenata cbondënguá ca.
49 As Jesús tojanë́yana: —¿Ndáyeca ats̈e s̈monguá? ¿Ndoñe s̈ondë́tats̈ëmbo ats̈e s̈omna ats̈be Taitabe yebnents̈e jtsemnana ca?
50 Pero chë bëtsë́tsata ndoñe tonjanësertá nts̈amo cha tojanëyancá.
51 Chents̈ana Jesús chë bëtsë́tsataftaca Nazaretoye tojtaná y chata yojtsayaunana. Y chabe mamana nÿe cachabe ainanoca chë soyëngama más bën inétsenojuabnañe. 52 Jesús yojtsobóchaye y más juabna yojtsebomna; y Bëngbe Bëtsá y nÿetsca ents̈anga corente oyejuayënga chabiama imojtsemna.