21
Jesús yojtsë́nÿaye chë crocénana quëcjnayënga
(Mc 12.41-44)
Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈e, Jesús yojtsë́nÿaye chë bomnënga crocénana jtsequëcjnayana chë crocénana quëcjnayëtémiñe; y canÿe viudá ndbomnëjémnaca tbojáninÿe, uta crocénana chëtémiñe yojaftsesegóra. Chora Jesús tojánayana: “Ndegombre cbë́yana, quem viudá ndbomnëjema, Bëngbe Bëtsabiama nÿetscangbiama más becá tonjëftsesegorá; er nÿetscanga tmonjëftsesegorá chë yojtsóyents̈jaments̈ana, pero chana, masque ts̈a ndbomnëjema, cha vida jtsebomnama lempe ntsachets̈á yobomncá tonjëftsesegorá ca.”
Jesús tojánayana Bëngbe Bëtsabe bëts yebna lempe mochjánpochocama
(Mt 24.1-2; Mc 13.1-2)
Báseftanga imojtsichamo chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebnama, ts̈a yojtsebotamanana puerte uámana ndëts̈béngaca y chë ents̈anga imojanamana juambana Bëngbe Bëtsábioye uáts̈ëmbona soyë́ngaca ca. As Jesús tojánayana: —Canÿe tempo echanjóshjango, y lempe nts̈amo mora muents̈e s̈montsonÿacá tondaye queochatoquéda, ni mo canÿe ndëts̈bé inÿebé juatsboye. Lempe mochantsepochóca ca.
Nts̈amo yochtsemna quem luare jopochócama te chaojtsobeco ora
(Mt 24.3-28; Mc 13.3-23)
Chora chënga tmojantjá: —Buatëmbayá, ¿ntseco chca yochjopása? ¿Y ndayá Bëngbe Bëtsá yochjama, chca jopásama yojtsobecuama ents̈anga chamotsetats̈ëmbuama ca?
Y Jesús tojánayana: —Cuedado s̈mochtsebomna ndocná chacmondáingñema. Er banga mochanjabo y mochantsabíchamo chënga ats̈e imomna ca. Mochántsichamo: “Ats̈e chë Cristo sëndmëna”, y “Mora chë tempo entsemna ca”. Pero ndoñe s̈matjóyaunaye. Y ts̈ëngaftanga, ents̈anga imojtsentsjanama y ents̈anga mandadëngbe contra imojtsemnama chas̈mojtsuenana ora, ndoñe s̈mattsauatja, er entseyta natsana chë soyënga chaochnëngo; pero masque chca, chë quem luare jopochócama tempo cabá ndoñe queochátsmëna ca.
10 Y mënts̈ánaca Jesús tojanë́yana: “Canÿe luarents̈a ents̈anga, inÿe luaroca ents̈ángaftaca mochántsentsjanaye; y canÿe amëndayábents̈a ents̈anga, inÿe amëndayábioca ents̈angaftácnaca. 11 Ba luarënguiñe jabuache echanjuangmë́mana, bëts shëntsana, y ents̈anga pochócaye s̈ocanënga echanjóshjango; y celoca echántsemna puerte uabouana soyënga y bëts soyënga, ents̈anga jinÿanÿiyama quem luare ya yochtsopochócama.
12 “Pero cabá ndoñe chca chaondochnëngo ora, ts̈ëngaftanga cmochanjíshëche y chas̈mosufrima mochántsama; bënga judiëngbe enefjuana yebnëngoye cmochanjunatse játsets̈enama y cárceloynaca cmochanjáutame, y reyënga y mandadëngbióynaca cmochanjunatse, ats̈be ústonënga bétsemna causa. 13 Chca s̈mochanjapása, nts̈amo ats̈biama s̈motats̈ëmbcá chënga chas̈më́yanama. 14 Natsana ndoñe s̈matjátsjuabnaye jenë́uyanama nts̈amo chora jóyebuambayana, 15 er ats̈e chanjama puerte ts̈abá y osertanánaca ts̈ëngaftanga chas̈móyebuambama; y chca, ts̈ëngaftangbe uayayënga ndoñe quemochatobenaye jayanana ndoñe ts̈abá s̈montsichamo ca, y ndocá jojuama quemochatobenaye. 16 Pero uayayëngbe cucuats̈iñe cmochanjábashejuana cach ts̈ëngaftangbe bëtsë́tsanga, cats̈átanga, pamíllanga y amiguënga; y ts̈ëngaftanguents̈ana báseftanga cmochantsëbaye. 17 Y nÿetsca ents̈anga cmochantsë́buayënja, ats̈be ústonënga bétsemna causa. 18 Pero ts̈ëngaftangbe bests̈as̈ents̈ana ni mo canÿe stjënëja quecmochátabajajo. 19 Ts̈ëngaftanga nÿets tempo áts̈beñe os̈buáchiyënga chas̈mojtsemnëse, chë nÿetsca tescama yomna ts̈abe vida s̈mochántsebomna ca.
20 “Jerusalén nÿets shë́conana soldadënga chas̈mojanÿe ora, s̈mochtsetáts̈ëmbo Jerusalén jopochócama tojobuáchama. 21 Chorna, chë Judeoca oyenënga batsjabengoye chamotsacheta; Jerusalenents̈e chamojtsemnënga, chents̈ana chamuaisebocana; y chë jajenache chamojtsemnëngna, Jerusalenoye ndoñe chamondésamashjna. 22 Er chora echántsemna chë ents̈angbe jabuache castigo; lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayancá chora echanjochnëngo. 23 ¡Ts̈a lastema chë tempo shembásenga ngomámanëngbiama o ochóchaye básenga chamojtsabamnëngbiama! Er chora corente ngménana quem luarents̈e echántsemna, y quem luarents̈a ents̈angbiama chë uabouana castigo. 24 Inÿenga espadë́jaca mochanjóbana, y ínÿengbioye nÿetsca luarënguëjana utámenënga mochanjunatse; y chë ndoñe judiëngna, Jerusalenoca ents̈ángbioye mochántsatsejaye y mochantsëbaye, chca chaotsemnama Bëngbe Bëtsá tojalesenciantscuana ca” —Jesús tojánayana.
Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá quem luaroye echanjésabo
(Mt 24.29-35, 42-44; Mc 13.24-37)
25 Mënts̈ánaca Jesús tojánayana: “Chora bëts soyënga echantsinÿna shinÿiñe, juashconiñe y estrellënguiñe; y quem luarents̈a ents̈anga ts̈a mochántsauatja, ndayá jamama ntsetats̈ëmbcá, chë mar béjaye y olëshënga corente echantsefshauenana causa. 26 Ents̈anga echantsabuatëcja ts̈a auatja causa y ndayá quem luariñe yochjopásama enócochinÿena causa; er chë quem luarents̈a tsbanánoca espíritënga obenana bomnënga echanjángmëmana. 27 Y chora ents̈anga mochanjinÿe, chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá jants̈etëshiñe echántsaboye, puerte obenánaca y corente buashinÿinÿaniñe. 28 Chë soyënga jochnënguama chaojobojats̈é ora, añemo s̈mochjents̈etaye y bests̈as̈e játsbanase s̈mochjarrepára, er chora echántsemna chë ts̈ëngaftangbe atsebacayana ca” —Jesús tojánayana.
29 Mënts̈ánaca Jesús tojanë́yana jabuátambama: “S̈mochjinÿe canÿe higo betiye o ndaye inÿe betíynaca. 30 Tojtsaisë́jotsanama s̈mojinÿe ora, jtsetats̈ëmbuana chë ts̈abe tempo ya yojtsaisobecuama. 31 Cachcá, chë soyënga yojtsëchnëjuanama chas̈mojinÿe ora, s̈mochtsetáts̈ëmbo chë Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana ya yojtsobecuama.
32 “Ndegombre cbë́yana, lempe chca echanjochnëngo, morsca ents̈anga cabá ndóbana ora. 33 Celoca y quem luare echanjopochóca, pero ats̈be palabra ndocna te queochaisopochóca.
34-35 “Cuedado s̈mochtsebomna y ndoñe s̈matjaleséncia ts̈ëngaftangbe ainana bacna juabnë́ngaca chaotsemnama, jenomándama ntsobencá mocá enobuena causa, tmoye causa y nÿe quem luarents̈a soyëngama enócochinÿena causa; y ts̈ëngaftanga prontánënga s̈mochtsemna, nÿe ndeolpe chë te chaojobuache ora; y ts̈ëngaftanga ndëprontánënga ndoñe chas̈mondë́tsemna, mo ts̈ëngaftangbiama canÿe uachmaniñe cuaftsemncá. Er nÿetsca quem luarents̈a ents̈angbiama chca echántsemna. 36 Cuedado s̈mochtsebomna y yejuana s̈mochtsantjes̈na; nÿe ntseco órnaca Bëngbe Bëtsáftaca s̈mochtsencuéntaye, chca, chë echanjopása soyëngama jótsbocama chas̈mobenama, y chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemabe delante jashjanguama ca” —Jesús tojanë́yana.
37 Jesús, bnëté Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈e yojánabuatambaye, y ibetna, Olivos uabaina tjashoye yojánaye joquédama. 38 Y nÿetsca ents̈anga cabá cachëse Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoye imojánajna Jesús joyeunayama.