24
Jesús tojtanayena
(Mt 28.1-10; Mc 16.1-8; Jn 20.1-10)
Y tmengo, chë inÿe semana bojats̈éntena, cabá cachëse, Jesús tmojanatbontsá cuevëshoye chë shembásenga tmojána, y tmojanamba chë tmojanprontá botamana uanguëts̈e soyënga. Pero choye tmojánashjajna orna, tmojáninÿena chë cuevëshoye amashjuanents̈a ndëts̈bé chents̈ana juanániñe, y choye tmojánamashjna ora, Bëngbe Utabná Jesusbe cuerpo ndoñe tmonjáninÿena. Chë shembásengna ndoñe imontsetáts̈ëmbo nts̈amo jajuaboyana chë soyama; chora, uta boyabásata, uabuashinÿinÿana ents̈ayá uichë́tjonata chents̈e tbojabántsaye. Y chë shembásenga tmojanëuatjanama y fshantsoye imojtsatsejbénama, chata tbojanë́yana: “¿Ndáyeca obanë́ngbents̈e chë vida totsobomñá s̈mojtsenguá ca? Muents̈e cha ndocná quenátsmëna, er cha ya tontayena. Menójuabonga ndayá cha tcmojanë́yanama, cha cabá Galileoca enjamna ora. Cha tonjánayana: ‘Chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá bontsemna bacna soye amëngbe cucuats̈iñe chamoboshjonama, chamocrucificama y unga tianoye cháuatayenama ca’ ” —chata tbojánayana.
Chora chë shembásenga Jesusbe palabrëngama imojtenójuaboye, y chë cuevëshents̈ana tmojtaná ora, chë ts̈abe noticiënga chë bnë́tsana canÿe uatsjéndayënga y inÿe ents̈ángbioye tmojanacuntá. 10 Chë uatsjéndayëngbioye chca cuentayëngna imojamna María Magdalena, Juana, y María, chë Santiagbe mamá, y chë inÿe shembásenga chë́ngaftaca imojamnënga. 11 Pero chë uatsjéndayëngna mënts̈á chë shembásengbiama imojétsejuabnaye: “Chënga montsoyebuambná mo corente juabna ndbomnëngcá ca.” Y chca, chënga chë soyiñe ndoñe montsanos̈buaché.
12 Pero chents̈ana, Pedro tojëftsantsbaná y ochamanana chë Jesús tmojanjajó cuevëshoye tojána. Y choca yojtsemna ora, yojotsejbéna tsoye jontjes̈iyama, pero nÿe ena ents̈ëjuangá yojuinÿe, chë Jesús tmojanbochmëjuangá. As Pedro ojnananá yebnoye yojtá, chca tojanopasama.
Chë Emaús puebloye benachiñe
(Mc 16.12-13)
13 Cach te, uta uatsjéndayata Emaús puebloye ibojtsaye. Emaús yojamna Jerusalenocana bnë́tsana canÿe kilómetroca. 14 Chata ibojtsayencuéntaye lempe nts̈amo tojanopasama. 15 Y tojanopasá, ibojtsencuéntaye y ibojtsenatsëtsnayëntscuana, cach Jesús tojanobeconá y chátaftaca cánÿiñe yojtsaye; 16 masque imojtsonÿaye, ndoñe ibontsobena cha jótëmbana. 17 Jesús tojanë́yana: —¿Ndayama benachiñe s̈uabanencuéntaye ca?
As chata ngménaca ibojotsaye, 18 y canÿa, Cleofás ca uabainá, tbojaniyana: —¿Nÿe aca cojtsemna, inÿe luarocana ashjangoná Jerusalenents̈e oyená, ndayá chents̈e quem diënga yopasánama ndëtats̈ëmbuá ca?
19 Chora cha tojanë́yana: —¿Ndaye soyënga ca?
Y chata tbojaniyana: —Chë Jesús Nazaretocáftaca tonjopasá soyëngama. Cha enjamna canÿe Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá, puerte obenana bomná ndayá jamama y jayanama, Bëngbe Bëtsabe delante y nÿetsca ents̈angbe delante. 20 Y nts̈amo, chë bachnangbe amë́ndayënga y chents̈a mandadënga ínÿengbe cucuats̈iñe tmonjáboshjona, jóbanama ibojtsemna ca ents̈anga chamuayanama y chamocrucificama. 21 Bënga chabiama fsënjanobátmana, Césarbe cucuats̈ents̈ana Israeloca ents̈angbe atsebacayá chaotsemnama; pero morna ya unga te entsemna chca tonjopasá. 22 Y mora ndayá, básefta shembásenga bëngbe enutënga ójnanana soyënga s̈onjáuyana. Chënga cabá cachëse chë Jesusbe cuerpo tmonjanjajó cuevëshoye tmonjá, 23 y chabe cuerpo ndoñe tmonjínÿena; as chora chënga bë́ngbioye tmontabo y montsabíchamo angelënga tmojë́ftsanÿe y chënga catmënjayana cha ainá yojtsatsmëna ca. 24 Bë́ngbents̈ana baseftángnaca chents̈ana chë cuevëshoye tmonjá, y tmojínÿena nts̈amo chë shembásenga tmonjayancá, pero Jesús ndoñe tmonjë́ftsinÿe ca —chata ibojtsichamo.
25 As Jesús chata tojanë́yana: —¡Ts̈a juabna ndbomnënga y ts̈a uenana jos̈buáchiyama, chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tmojánayana soyëngama! 26 ¿Mo ndoñe yonjamna chë Uámana Uabuayaná chë soyënga chaosufrima, y chents̈ana nÿetsca ents̈anga corente cha chamuatschuama ca?
27 Chents̈ana Jesús tojanonts̈é chata jábuayenana, lempe nts̈amo chabiama yojanoyebuambnacá chë Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe; yojonts̈é Moisesbe librë́s̈angañe y chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayëngbe librës̈angáñnaca.
28 Chë ibojétsaye puebloye imojtsebeconá ora, Jesús tojanma mo más chcoye cuaftsacá. 29 Pero chatna tmojanatarié chents̈e chaotsoquedáñama, mënts̈á jauyanëse: —Bëndátaftaca motsoquedañe; ya jetiñe entsemna y ya echanjaibétata ca.
As Jesús chátaftaca tojtsanoquedañe. 30 Chents̈ana tojanopasá, juasama mesë́shents̈e imojtsetbiámana ora, Jesús chë tandës̈e tojanca, Bëngbe Bëtsábioye tbojtanchuá, chë tandës̈e tojanjatá, y chata tojanats̈atá. 31 As, chora chë uatsjéndayata ibojobenaye Jesús jótëmbana; pero chana nÿe ndeolpe yojuenatjëmba. 32 Chora chata ibojtsenatsëtsnaye: “Chë benachiñe Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrëngama s̈ondabuayiyná ora, ndegombre bëngbe ainaniñe más bontsebos̈e cha más chas̈otsabuayiynama, ¿ndoñe chca ca?”
33 As, cachora tbojëftsantsbanata y Jerusalenoye tbojtanata; choca tmojáninÿena chë bnë́tsana canÿe uatsjéndayënga cánÿents̈e imojtsemna y chëngbe enutë́ngnaca; 34 y mënts̈á imojtsichamo: —¡Ndegombre Bëngbe Utabná tojtayena; Simónbioye tbojébëbocna ca!
35 As chata tbojanonts̈é jacúntana, nts̈amo benachiñe tbojanpasacá, y nts̈amo Jesúsbioye imojótëmba, chë tandës̈e tojanjatá ora.
Jesús chabe uatsjéndayënga tojánebëbuacna
(Mt 28.16-20; Mc 16.14-18; Jn 20.19-23)
36 Chë uatsjéndayënga chë soyëngama cabá imojtsencuéntantscuana, Jesús chëngbe tsëntsaca tojabántsaye y mënts̈á tojanë́yana: “Chë ats̈be ainaniñe ts̈abe ebionana ts̈ëngaftangaftaca chaotsemna ca.”
37 Pero chënga ts̈a auatjanánënga imojtsemna, y canÿe añemëse imojétsonÿaye ca imojtsejuabnaye. 38 Pero Jesús tojanë́yana: “¿Ndáyeca auatjanánënga s̈mojtsemna? y ¿ndáyeca ts̈ëngaftangbe ainaniñe chca s̈mojtsejuabná ca? 39 Ats̈be cucuats̈ënga y ats̈be shecuats̈ënga minÿënga; s̈mobojajo y s̈mochanjinÿe. Cach ats̈e së́ntsemna. Canÿe añemësna, ni mënts̈ena ni betas̈ënga ntsebomnana; pero ts̈ëngaftanga s̈montsonÿá, ats̈na aíñe ca” —tojanë́yana.
40 Chca yojtsichámëse, chabe cucuats̈ënga y chabe shecuats̈ënga tojaninÿanÿé. 41 Y chënga cabá ndoñe montsanos̈buaché, chca noticiama corente imojtsóyejuama y ts̈a ojnanánënga imojtsemna causa; as Jesús tojanatjá: “¿Muents̈e ndayá jasama ques̈mëbomna ca?”
42 As canÿe tabena buana beonbiana tmojanoyé; 43 Jesús tojanocñe y chë́ngbents̈e tojanse. 44 Chents̈ana Jesús tojanë́yana: “Quem palabrënga entsemna nts̈amo cabá ts̈ëngaftangaftaca sënjamna ora tcbonjanëyancá: Entsemna, lempe chaopasá nts̈amo ats̈biama iuabemancá, Moisesbe leyënguiñe, chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayëngbe uabemana librë́s̈angañe y Salmos librë́s̈añnaca ca.”
45 Y chora chë uatsjéndayënga, Jesúsbeyeca tmojanobená chë Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrëngama josértana. 46 Chents̈ana Jesús tojanë́yana: “Nts̈amo ats̈biama iuabemancana yomna, chë Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá chaosufrí y unga tianoye chauatayena ca. 47 Y morna ats̈be uabaina jayanëse, áts̈beñe betsos̈buáchema, nÿets quem luarents̈e s̈mochjónts̈a ents̈anga ats̈biama jábuayenama, bacna soyënga amana chamuajbanama, as chca, Bëngbe Bëtsá chëngbe bacna soyëngama cháuaperdonama; chë soyënga Jerusalenents̈e chaobojats̈é. 48 Ts̈ëngaftanga ats̈biama soyënga s̈monjinÿe y s̈mondë́tats̈ëmbo. 49 Ats̈be Taitabe s̈buachenaná, ts̈ëngaftangbiama chanjíchmua. Pero morna camuents̈e Jerusalenents̈e moquedanga, Bëngbe Bëtsabe obenana chas̈móyëngacñëntscuana ca” —cha tojanë́yana.
Jesús celoye tojtantsjuá
(Mc 16.19-20)
50 Chents̈ana, Jesús chabe uatsjéndayënga ínÿoye tojanënatse, Betania pueblo béconana. Y chabe buacuats̈ënga játsbanase, Bëngbe Bëtsá tbojanimpadá chë uatsjéndayënga ts̈abe bendicionënga chamóyëngacñama. 51 Chca yojtsamëntscuana, cha chë́ngbents̈ana tojanoluaré y tojanonts̈é celoye játsjuana. 52 Chë uatsjéndayëngna, Jesús tmojtanadorá chents̈ana, Jerusalenoye oyejuayënga tmojtaná; 53 y cada te, Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoye imojánajna, Bëngbe Bëtsá jëtschuayama.