13
Jesús tojánayana chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebna lempe mochjánpochocama
(Mt 24.1-2; Lc 21.5-6)
Jesús Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈ana tojë́ftsanbocna ora, canÿe chabe uatsjendayá tbojaniyana: —Buatëmbayá, minÿe, ¡ts̈a bëts ndëts̈benga, y ts̈a botamana bëts yebnënga ca!
Chora Jesús tbojaniyana: —Ts̈abá cochjinÿe ts̈a botamana bëts yebnënga. Pero muents̈e ndoñe queochaisoquéda ni mo canÿe ndëts̈bé inÿebé juatsboye. Lempe mochantsepochóca ca.
Nts̈amo yochtsemna quem luare jopochócama te chaojtsobeco ora
(Mt 24.3-28; Lc 21.7-24; 17.22-24)
Chents̈ana, Olivos tjashoye chënga tmojána. Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈a ndirichiñe yojamna; y Jesús tojanótbema ora, Pedro, Santiago, Juan y Andrés iytëcana tmojantjá, nts̈amo cha tojanayancá ntseco yochjanopásama, y chca jopásama ya tojtsobecuama ents̈anga chamotsetats̈ëmbuama, ndayá Bëngbe Bëtsá yochjanma ca.
Chora Jesús tojanë́jua: “Cuedado s̈mochtsebomna ndocná chacmondáingñema. Banga mochanjabo y mochantsabíchamo chënga Jesús imomna ca. Mochántsichamo: ‘Ats̈e chë Cristo sëndmëna ca’, y chca, ba ents̈anga mochanjáingñaye.
“Ents̈anga tmojtsentsjanama y nderado mochjentsjámnaca ts̈ëngaftanga chas̈mojouena ora, ndoñe s̈mattsauatja; er chca chaochnënguama entsemna, pero masque chca, chora chë quem luare jopochócama tempo cabá ndoñe queochátsmëna. Canÿe luarents̈a ents̈anga inÿe luaroca ents̈ángaftaca mochántsentsjanaye, y canÿe amëndayábents̈a ents̈anga inÿe amëndayábioca ents̈angaftácnaca; ba luarënguenache fshantse echanjuangmë́mana y bëts shëntsana echanjóshjango. Masque chca jasúfriase, más chcoye cabá más mochanjatssúfria.
“Pero ts̈ëngaftangna cach ts̈ëngaftangbiama s̈mochtsantjes̈na; ents̈anga cmochanjíshëche y amë́ndayëngbe cucuats̈iñe cmochanjábashejuana, judiëngbe enefjuana yebnënguenache cmochanjátsets̈enaye. Ats̈be ústonënga bétsemna causa, mandadë́ngbioye y reyë́ngbioye cmochanjunatse, choca, chëngbe delante nts̈amo ats̈biama s̈motats̈ëmbcá chas̈muayanama. 10 Er entseyta, quem luare cabá ndopochóca ora, Bëngbe Bëtsabe ts̈abe noticiënga nÿetsca luarënguents̈a ents̈ángbioye chaóshjanguama. 11 Y ínÿengbe cucuats̈iñe jabáshejuanama chacmojtsënachá ora, ndoñe s̈mattsenócochinÿena nts̈amo chora s̈mochjayanama. Chora s̈mochjayana nts̈amo Bëngbe Bëtsá yochjamcá ts̈ëngaftanga chas̈muayanama, er ts̈ëngaftanga cánÿenga ndoñe chora ques̈mochátoyebuambnaye, ndayá chë Uámana Espíritu ts̈ëngaftangbiajana echantsóyebuambnaye.
12 “Canÿe cats̈ata cachabe cats̈ata ínÿengbe cucuats̈iñe bochanjáboshjona chamotsóbama, y bëtsë́tsanga cachëngbe básenga mochanjábashejuana chamotsëbáyama; y chë básengna chëngbe bëtsë́tsangbe contra mochántsemna y chamotsëbáyama mochanjábashejuana. 13 Ats̈be ústonënga bétsemna causa, nÿetsca luarënguents̈a ents̈anga cmochantsë́buayënja; pero nda nÿets tempo áts̈beñe os̈buachiyá totsomñe, atsbocaná echántsemna.
14 “Chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Daniel, chë puerte uabouana soye quem luare jopochócama tojë́ftsanabema. Chë puerte uabouana soye, chca jtsemnama ínÿoca ts̈ëngaftanga chas̈mojinÿe ora (nda tojtsalía, chabosertá), s̈mochántsetats̈ëmbo chë puerte ngménana tempo tojóshjanguama; chorna, chë Judeoca chamojtsemna ents̈anga, batsjabengoye chamotsacheta; 15 chama, nda cachabe yebnents̈a tsbanánoca chaojtsemna, chocana ndoñe chaondë́tastjango, ni chaondë́tamashëngo tsoicana ndayá jesábocnama; 16 y nda jajoca chaojtsemna, yebnoye ndoñe chaondë́ta ni mo chabe quëfsaíya jesácñama. 17 ¡Ts̈a lastema chë tempo ngomámanënga o ochóchaye s̈es̈onga chamojtsabamna shembásengbiama! 18 Bëngbe Bëtsá s̈mochtseimpadana chë ngménana tempo ndoñe chaondóshjango uaftena tempo ora, 19 er chora puerte ngmenancá echántsemna. Ts̈a jabuache ngmenancá, quem luare jobojáts̈ama orscana y më́ntscoñama y más chcoye, cachcá ngménana ndoñe ntjamnana. 20 Chë puerte ngménana tempo, yapa bën ndoñe chaondë́tsemnama Bëngbe Bëtsá ndoñe tonjalesenciase, ndocná quentatsbocá; pero cha, chabe ubuáyanënga, chabe bocacánënga corente endábabuanÿeshanayeca, echanjama yapa bën tempo ndoñe chaondë́tsemnama.
21 “Chora nderado nda chacmojáuyana: ‘Minÿe, muents̈e chë Cristo entsemna’, o ‘Choca cha entsemna ca’, chë soyëngama ndoñe s̈mattsayaunana. 22 Er mochanjábocana ndoñe ndegombre uámana ubuáyanënga, chënga Cristo imomna ca jtsichámëse, y Bëngbe Bëtsabe ndoñe ndegombre juabna oyebuambnayë́ngnaca; y chënga mochanjama bëts soyënga chëngbe obenana jinÿanÿiyama, ents̈anga jáingñama, y tmojobenase, chë Bëngbe Bëtsabe bocacánëngnaca. 23 ¡Cuedado s̈mochtsebomna! Cabá chca ndochnëngo ora, lempe tcbonjabuayená ca” —Jesús tojanë́yana.
Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá quem luaroye echanjésabo
(Mt 24.29-44; Lc 21.25-36)
24 Mënts̈ánaca Jesús tojanë́yana: “Pero chë tempo, ents̈anga puerte chamojasufrí chents̈ana, shinÿe ndoñe queochátsbuashinÿinÿana, juashcona ndoñe queochátsbinÿnaye, 25 celocana estrellënga echanjatquë́cjana, y quem luarents̈a tsbanánoca espíritënga obenana bomnënga echanjángmëmana. 26 Y chora, ents̈anga mochanjinÿe, Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá jants̈etëshiñe echántsaboye, corente obenánaca y corente buashinÿinÿaniñe. 27 Chora cha chabe angelënga echanjámëndaye chë Bëngbe Bëtsabe ubuáyanënga júbuajama, nÿets luarëngocana, quem fshantsoca cánÿoica juachoicana, celoca ínÿoica juachóntscoñe.
28 “Chë higo betiyama s̈mochjuatsjinÿe: Tsëm buacuafjënga tojtsebomna ora y tojtsaisë́jotsana, jtsotats̈ëmbuana chë ts̈abe tempo ya tojtsaisobecuama. 29 Cachcá, chë soyënga ndayama ts̈ëngaftanga tcbonjauyancá chas̈mojinÿe ora, s̈mochántsetats̈ëmbo Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ya jésabama yojtsemnama. 30 Ndegombre cbë́yana, lempe chca echanjochnëngo, morsca ents̈anga cabá ndóbana ora. 31 Celoca y quem luare echanjopochóca, pero ats̈be palabra ndocna te queochaisopochóca.
32 “Pero Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ndayté y ntseco ora yochjésabama, ndocná quenátstats̈ëmbo, ni chë celoca angelënga, ni Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá. Nÿe chë Taitá chama yotáts̈ëmbo.
33 “Chíyeca, cuedado s̈mochtsebomna y yejuana s̈mochtsantjes̈na, er ndoñe ques̈mátstats̈ëmbo mocna ora yochtsemna Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá jésabama tempo. 34 Echántsemna mo canÿe ents̈acá; chana inÿe luaroye ya jëftsebocnama ora, chabe oservénënga jëftsamë́ndana chabe yebna chamotsinÿenama. Cada ona canÿe trabajo jëftsebónÿiyana, y chë shanÿá jëftsemándana botamana chaotsantjes̈nama. 35 Chcasna, cuedado s̈mochtsebomna, s̈mochtsantjes̈na, er nts̈amo chë trabajayëngcá chë yebna nduiño ntseco jtashjanguama, ndoñe ntsetats̈ëmbuana, mo nderado jétatana, tsë́ntseto ora, bínÿanoye o cachëse, ts̈ëngaftanga cachcá, Bëngbe Bëtsá Ents̈á tbojanbemá ntseco jésabama ndoñe ques̈mátstats̈ëmbo; 36 ndoñe cuedado s̈montsebomnëse, nderado cha nÿe ndeolpe nántashjango, ts̈ëngaftanga ndëprontánënga s̈mojtsemna ora, mo ftsomañe cuenta. 37 Chíyeca, nts̈amo ts̈ëngaftanga cbochanjauyancá, nÿetscanga chanjáuyana: ¡Puerte cuedado s̈mochtsebomna ca!” —Jesús tojánayana.