23
Jesús chë fariseungbiama y ley abuátambayëngbiama tojánayana, chënga ndoñe ts̈abá montsama ca
(Mc 12.38-40; Lc 11.37-54; 20.45-47)
Chora Jesús, ents̈anga y chabe uatsjéndayënga mënts̈á tojanë́yana: “Chë fariseunga y chë ley abuátambayënga cmondbétsabuatambaye nts̈amo Moisesbe leyënguiñe iuayancá. Chcasna, ts̈ëngaftanga cmontsamna chënga joyaunayana y nts̈amo tcmojauyancá, cachcá jtsamana. Pero ndoñe s̈mattsama nts̈amo chënga mondbetsamcá, er chënga ndoñe ntsamana nts̈amo mondbetsabuatambacá. Mo canÿe ents̈á, couáybioye uauta uasmanë́sha juasmayana y cachá tondaye tontsasmancá, chënga ents̈anga jtsamë́ndayana bëtscá mandënga chamotsocumplínama, pero cachënga ni mo bats̈atema ntsamana chë mandënga jtsocumplínama. Chënga lempe jtsamana nÿe ents̈anga chamotsë́nÿama. Chënga chë ínÿengbiama más Bëngbe Bëtsá imobobonshana ca chamotsejuabnama, chënga monduamana tënts̈a sëndachëjënguiñe juabemana nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayancá, y juentsaca y buacuats̈iñe chëjënga jenábatsëcana y sibiajana nÿa tënts̈a uasebtotonanëjuangá jtsichë́tjonana. Chënga jtsebos̈ana chë fiestënguiñe nÿa quëfseroca jtsetbiámanama, y chë judiëngbe enefjuana yebnënguenache chë más uámana luarënguiñe. Chënga jtsebos̈ana tsáshenañe ents̈anga nÿa respétoca chamotsacheuanama, y ‘abuátambayënga ca’ chamotsachembuanámnaca chënga jtsebos̈ana.
“Pero ts̈ëngaftangna ndoñe s̈mattsebos̈e ents̈anga ‘abuátambayënga ca’ chacmotsachembuanama, er nÿetsca ts̈ëngaftanga mo cats̈atangcá s̈mondmëna, Bëngbe Bëtsábeñe betsos̈buachéyeca, y nÿe canÿa endmëna ts̈ëngaftangbe Buatëmbayá. Ts̈ëngaftanga ‘taitá ca’ chë ley abuátambayënga s̈mondbétsachembuana, pero ts̈ëngaftanga ndocna quem luarents̈á ‘taitá ca’ s̈mattsechembuana; ts̈ëngaftanga nÿe canÿe Taitá s̈mondbomna, chë celoca endmëná. 10 Ndoñe s̈mattsebos̈e ents̈anga ‘mándayënga ca’ chacmotsachembuanama; er nÿe canÿe Mandayá endmëna y cha Cristo endmëna. 11 Nda ts̈ëngaftangbeñe chë más uamaná tojtsemná bontsemna chë ínÿenga jtsaservénana. 12 Nda cachá bëtsá tojtsenobiamná, nduamaná mochántsebema; y nda cachá nduamaná tojtsenobiamnana, más bëtsá mochanjábema.
13 “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga s̈montsama ents̈angbiama puerte totcá chaotsemna Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye jamashënguama, mo bës̈ás̈a cuaftsebiatamiancá. Pero ni cach ts̈ëngaftanga choye ques̈mátamashjuana, ni ínÿenga choye jamashënguama bos̈ë́ngbioye chama ques̈mátalesenciana. 14 ¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga chë viudángbioye chë tmobomna soyënga jtsabacayana, y ents̈angbe delante ts̈abá chacmotsë́nÿama y chënga s̈mojtsaíngñayama ndoñe chamondëtsetats̈ëmbuamna, Bëngbe Bëtsáftaca ts̈a jtsencuéntayana. Chë causa, Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftanga más jabuache ínÿengbiama cmochanjácastigaye.
15 “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga ba luarënguenache jtsajnana canÿa ts̈ëngaftangbe ustoná onguayiñe, y s̈mojínÿena ora, ts̈ëngaftanga jamana cha chaotsemna ts̈ëngaftangbiama uta soye más merecido buajoná infiernoye chaotsama.
16 “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama; ts̈ëngaftanga s̈mondmëna mo jtanënga ents̈anga unachayëngcá! Ts̈ëngaftanga s̈mondbétsichamo: ‘Nda ínÿabioye tbojas̈buachená ndayánaca jamama y tojayana chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebnama chca jamama ca, cha ndoñe ntsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca. Pero chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈a castellanama cha tojajurasna, aíñe jtsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca.’ 17 ¡Obëjémënga y nduabínÿnënga! ¿Ndayá más uámana soye yomna, chë castellano o Bëngbe Bëtsabe bëts yebna? Chë castellano Bëngbe Bëtsabiama josérviama jtsemnana, nÿe Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoca chë castellano tojtsemnayeca. 18 Ts̈ëngaftanga mënts̈ánaca s̈mondbétsichamo: ‘Nda ínÿabioye tbojas̈buachená ndayánaca jamama y tojayana chë altarama chca jamama ca, cha ndoñe ntsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca. Pero chë Bëngbe Bëtsabiama altaroca tojtsejájona soyëngama tojajurasna, aíñe jtsemnana chë tbojas̈buachená soye jamama ca.’ 19 ¡Nduabínÿnënga! ¿Ndayá más uámana soye yomna, chë Bëngbe Bëtsabiama tmojacjá soyënga o chë altar? Chë tmojacjá soyënga Bëngbe Bëtsabiama josérviama jtsemnana, nÿe chë altaroca chë soyënga tmojacjáyeca. 20 Nda chë altarama tojajurá, ndoñe nÿe chë altarama ntsejúrayana. Lempe chë altar juatsboca tojtsemnámnaca cha jtsejúrayana. 21 Nda Bëngbe Bëtsabe bëts yebnama tojajurá, ndoñe nÿe Bëngbe Bëtsabe bëts yebnama ntsejúrayana. Bëngbe Bëtsabiama cha jtsejúrayana, cha chë chents̈e oyená. 22 Y nda celocama tojajurá, chents̈e reycá Bëngbe Bëtsabe tbemaniñama cha jtsejúrayana y cachora Bëngbe Bëtsabiámnaca, chents̈e yotbemanabiama.
23 “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga Bëngbe Bëtsabiama jtsequëcjnayana chë jajañents̈a sananga bnë́tsanents̈ana canÿe soye; chë binche matatémënga menta, anis y chë cominents̈a sanángnaca. Pero ts̈ëngaftanga nÿe bats̈á jtsamana chë leyents̈a más uámana soyënga, mo chë nÿetsca ents̈anga cachca derechënga chamotsebomnama, ínÿenga jtsalastemánana y chë ts̈abe soyënguiñe jtsiyenana, chca, ents̈anga ts̈ëngaftangbeñe chamotsos̈buáchema. Chë soyënga cocayé cmontsamna jtsamama, chë inÿe ts̈abe soyënga amana ntjajbanacá. 24 ¡Jtanënga ents̈anga unachayënga! Ts̈ëngaftanga chë base soyënga jamama puerte jtsenócochinÿenana, pero jtsebnë́tjombana uámana soyënga jamama, Bëngbe Bëtsá tojanmandá soyënga. Y chca, ts̈ëngaftanga s̈montsemna mo canÿe ents̈á ndayá tojtsabuchetjcá bayëfja jtsejuánama, ndoñe ntjasama, jasama ndoñe yondëlesenciana ca chë leyiñe iuayana causa. Pero s̈mondmëna mo ents̈angcá ndëmuanÿenga camellbe mënts̈ena jasana, y chë leyiñe endayana chcana jasama ndoñe yondëlesenciana ca.
25 “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga s̈mondmëna mo ents̈angcá ndëmuanÿenga platillëjënga y tazës̈ënga shjoicajana jtsóbojabiana, pero tsoyna nÿe cachcá jonÿayana. Ts̈ëngaftanga ts̈a jtsents̈énana ents̈angbiama mo ts̈abengcá jtsinÿnama, pero ts̈ëngaftangbe ainanents̈e jútjena entsemna nÿe jtsatbëbanama y nÿe bëtscá soyënga jésebomnama juabnë́ngaca. 26 ¡Nduabinÿna fariseo! Cochjshetsajbaná ainaniñe bacna soyënga bomnana. Chamna nÿe ts̈abe juabnënga chents̈e cochtsebomna, y lempe nts̈amo chacojtsamcá y ents̈anga chamojtsonÿacá ts̈abá echántsemna.
27 “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga s̈mondmëna mo obanëngbe cuevëshënga botamana uafjantsenëshëngcá; shjoicajana puerte botamanëshënga, pero tsoyna jútjena obanëngbe betashë́ngaca y janjuana soyë́ngaca. 28 Ts̈ëngaftanga chca s̈mondmëna: ents̈angbe delante ts̈ëngaftanga jtsinÿnana mo nÿetsca soyënguiñe ts̈abá amëngcá, pero ndoñe chca ques̈mátsmëna. Ts̈ëngaftangbe ainanents̈na chë bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre tmojuabnacá ndinÿinÿnayëngcá y chë bacna soye amëngcá s̈montsejuabná.
29 “¡Ts̈a lastema ts̈ëngaftangbiama, bacna ents̈anga nts̈amo ndegombre s̈mojuabnacá ndinÿinÿnayënga fariseunga y ley abuátambayënga! Ts̈ëngaftanga jtsamana chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tempsquënga bëtsëtsa ents̈anga chamotsemnama, chëngbe cuevëshënga jtsatspórmayëse. Ts̈ëngaftanga cachcá jtsamana chë nÿetsca soyënguiñe ts̈abá amë́ngaftaca, chë chëngbiama jtenójuaboyama pormániñe jtsatsbótamnayëse; 30 y chents̈ana s̈mondbétsichamo: ‘Bënga chë bëngbe bëtsëjémëngbe tempo maftsjaniyenëse, chë́ngbioye ndoñe matmënjanë́jabuache chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga jobáyama ca.’ Pero mo chëngcá canÿe buayenana sóyeca tmojabë́ngbioyna ndoñe ntsayaunanana. 31 Pero nts̈amo s̈mojtsamcá jtsamëse, ts̈ëngaftanga s̈montsinÿanÿná ndegombre chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayë́ngbioye tmojanëbayëngbe ents̈anguents̈ana s̈momnama. Y mora cach ts̈ëngaftangbe bëts taitangcá ts̈ëngaftanga s̈montsama. 32 ¡Mopochocanga jamama chë bacna soyënga, chë ts̈ëngaftangbe bëts taitanga tmojanbojats̈é jamama soyënga!
33 “¡Mëts̈cuayënga, mëts̈cuaye ents̈anga! ¿Ndayá s̈mochjama chë infiernoca uabouana castigüents̈ana jótsbocama? 34 Chíyeca ats̈e ts̈ëngaftangbioye chanjichamuá Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga, ts̈abe soye tats̈ëmbënga y abuátambayënga. Pero ts̈ëngaftangna, ínÿengbioye s̈mochantsëbaye y s̈mochanjácrucificaye; ínÿengbioyna chë enefjuana yebnënguenache s̈mochanjátsets̈enaye y nÿetsca bëts pueblënguenache chënga s̈mochandúcamena. 35 Chíyeca, ts̈ëngaftangbiama nÿets castigo echántsemna chë nÿetsca soyënguiñe ts̈abá amënga tmojëftsóbanama; Abel, chë jóbanama chabotsemnama tondaye tonjanmá, tmojanóba orscana y Zacarías tmojanóbantscoñe. Zacarías, Berequíasbe uaquiñana, Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈e tmojanóba, altar y chë ents̈anga Bëngbe Bëtsábioye imojánadorana luariñe. 36 Ndegombre cbë́yana, lempe chë soyëngama castigo morsca ents̈angbiama echántsemna ca” —Jesús tojánayana.
Jesús tojanos̈achna Jerusalenoca ents̈angbiama
(Lc 13.34-35)
37 Mënts̈ánaca Jesús tojánayana: “¡Jerusalenents̈a ents̈anga, Jerusalenents̈a ents̈anga! Ts̈ëngaftanga chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga jtsëbáyana y chë Bëngbe Bëtsabe ichmónënga ndëts̈béngaca jtsatëchë́nganjana jtsëbáyama. Bueta soye ats̈e sënjábos̈ena ts̈ëngaftanga áts̈bioye júbuajana, mo canÿe tuamba chabe bolletotémënga chabe juatëngmiásha tajsoye cuaftajayecá, pero ts̈ëngaftanga ndoñe ches̈mátsbos̈ena. 38 Y s̈mochjinÿe, ats̈e mora cachcá cbochanjesë́nÿaye, y chca, ats̈na enánanga cbochanjésabashejuana, mo canÿe yebna cachcá tcojesonÿá y énañe tcojeseboshjoncá. 39 Y ats̈e cbë́yana, ndegombre ts̈ëngaftanga morscana ats̈e ndoñe más ques̈mochátinÿe; y ats̈e s̈mochántinÿe mënts̈á chas̈mojtsichamo ora: ‘¡Corente bendición bomná, Bëngbe Utabnabe obenánaca tojabá ca!’ ”