15
Nts̈amo ínÿengbiama ts̈abá tojtsemncá mochtsama, ndoñe nÿe bëngbiama
Bënga, chë Jesucrístbeñe corente os̈buáchiyënga, s̈ontsamna chë nÿe bats̈atema os̈buáchiyënga jujabuáchana, chënga bacna soyënga tmojtsama ora, nÿe bats̈á os̈buáchiyana bomna causa; y ndoñe nÿe jatsënguayana nÿe ndaye soyë́ngaca yopodena bënga ts̈abá jtsemnama. Cada ona bënga s̈ontsamna jamana nts̈amo cach bëngcá Jesucrístbeñe os̈buachiyabiama ts̈abá tojtsemncá, y ndayá cha oyejuayá chaotsemnama tojama soye. Chca s̈ontsamna, cha más bëtscá Jesucrístbeñe chaotsos̈buáchema, y ainaniñe más añemo chaotsebomnama. Er Cristo, nts̈amo tojanmcá cach ndoñe tonjanma nÿe cha oyejuayá jtsemnama. Inÿets̈á, cháftaca tojanopasá nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayancá, mo Cristo Bëngbe Bëtsáftaca cuaftsoyebuambnacá: “Nts̈amo ents̈anga montsichamcá aca joyenguanguama, ats̈e s̈montsatsëtsná ca.” Er lempe nts̈amo tempo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe tmojanabemcá, bënga jabuátambama endmëna. Ndayá bënga chiñe tmojuatsjínÿama, bënga jtsobenana padecena soyënguiñe tmojtsachnëjuana ora uantadënga jtsemnama, y ainaniñe más añemo jtsebomnama; y chíyeca bënga montsobena, chábeñe jtsos̈buáchiyëse, chábeñe jobátmana, nts̈amo tojanayancá chaomama. Ats̈e, Bëngbe Bëtsá së́ntseimpadana, nda inétsama bënga padecena soyënguiñe uantadënga chamotsemnama, y nda inétsama bënga ainaniñe más añemo chamotsebomnama, cha chaoma nÿetscanga canÿe juabna chas̈motsebomnama, nts̈amo Cristo Jesús yojanjuabnacá ts̈ëngaftanga jtsejuabnayëse; cha chca chaoma, nÿetsca ts̈ëngaftanga mo cánÿiñe cuaftsemncá, y mo nÿetscanga canÿe ora cuafjayancá, Bëngbe Bëtsá, Bëngbe Utabná Jesucristbe Taitá, puerte bëtsá y uamaná yomnama chas̈muinÿanÿema.
Chë ndoñe judiëngbiámnaca chë ts̈abe noticiënga jtsemnana
Nÿetscanga oyejuayënga s̈mochjenofja, nts̈amo Crístnaca ts̈ëngaftanga tcmojanëbuajcá, chca, ents̈anga chamuinÿanÿé Bëngbe Bëtsá puerte bëtsá y obená yomnama. Ats̈e së́ntsebos̈e ndayá jayanana, Cristo tojánabo judiënga jabáserviama ca, chca, jinÿanÿiyama Bëngbe Bëtsá sempre inétsamama nts̈amo tojas̈ebuachenacá; tojánabo nts̈amo Bëngbe Bëtsá bëngbe tempsca uámana bëts taitanga tojanas̈ebuachenacá chaocumplima; y Bëngbe Bëtsá puerte bëtsá yomna ca chë ndoñe judië́ngnaca chamuayanámnaca, cha chënga inétsalastemanama, nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayancá, y chca tojanocumplí:
Chíyeca, ats̈e chë ndoñe judië́ngbeñe chaitsemna ora, aca cbochantsatschuanaye, Bëngbe Bëtsá;
y jacántase chanjayana aca puerte bëtsá y uamaná comna ca.
10 Inÿoca mënts̈á endayana:
Puerte oyejuayënga chë ndoñe judiënga s̈mochtsemna, Bëngbe Bëtsabe bocacana ents̈ángaftaca cánÿiñe ca.
11 Y ínÿoca mënts̈á endayana:
Bëngbe Utabná s̈mochtsatschuanaye ts̈ëngaftanga ndoñe judiënga,
y cha s̈mochtsatschuanaye nÿetsca ts̈ëngaftanga nÿets luarënguenache ents̈anga ca.
12 Y Isaíasnaca Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á tojanábema:
Canÿa Isaíbe ents̈anguents̈ana echanjabo,
y Bëngbe Bëtsá chábioye uamaná bochanjábema, nÿets luarënguenache ents̈anga chaotsamë́ndama,
y chënga chábeñe jtsos̈buáchiyëse, chábeñe mochantsobátmana ts̈abe soyënga chëngbiama chaotsamama ca.
13 Ats̈e, Bëngbe Bëtsá së́ntseimpadana, nda inétsama bënga chábeñe chamotsobátmanama ts̈abe soyënga bëngbiama chaomama, cha chaoma ts̈ëngaftanga ainaniñe puerte oyejuayënga chas̈motsemnama y ainaniñe ts̈abe ebionana chas̈motsebomnama, chábeñe jtsos̈buáchiyëse; y Bëngbe Bëtsá chca ts̈ëngaftangbiama chaoma, ts̈ëngaftanga cada te más chábeñe chas̈motsobátmanama, chë Uámana Espíritbe obenánaca.
14 Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, ats̈e corente sëndë́tats̈ëmbo ts̈ëngaftanga puerte ts̈ábenga s̈momnama, ndayá cmamnama corente s̈motats̈ëmbuama, y jtsenbuayiynayama s̈mobenámnaca. 15-16 Quem tsbuanáchañe básefta soyëngama sënjuábema, nts̈amo s̈matjátsjuabnayama ats̈e ntjatauatjcá; chca sënjama, básefta soyëngama chas̈muatenójuaboma; y chca sëntsobena juabemana, er Bëngbe Bëtsá tojama ats̈e chaitsebomna chë uámana trabajo, Cristo jtseservénana, chë ndoñe judiënga jtsëjabuáchanëse. Ats̈e bachnëcá sëntsoservena, Cristo stseservena ora, ents̈anga ts̈abe noticiëngama jtsabuayiynayëse; ats̈e chca sëndama chë ndoñe judiënga Jesucrístbeñe chamotsos̈buáchema, y ndayánaca chamotsamama Bëngbe Bëtsá oyejuayá chë́ngaftaca chaotsemnama, mo chabiama canÿe uats̈ëmbonancá. Chcánaca ats̈e sëndama, ndoñe judiënga ndegombre Bëngbe Bëtsábenga chamotsemnama, chë Uámana Espíritbeyeca.
17 Chca, ats̈e Cristo Jesúseftaca cánÿiñe mo canÿacá quetsomñecá, ndegombre sëntsobena jtsejuabnayana nts̈amo Cristo jasérviama ats̈e sëndamcá, puerte uámana soye yomnama. 18 Ats̈e añemo së́ntsebomna nÿe chë ndayá Cristo áts̈eftaca tojamama jóyebuambayama, ndoñe judiënga Bëngbe Bëtsá chamóyeunama. Chca tonjopasá, ndayá tijayanama y tijamama, 19 chë Bëngbe Bëtsabe obenana jinÿanÿiyama bëts soyëngama, chë chabe obenánaca tojopasá ts̈abe soyëngama, y chë Uámana Espíritu bëts obenánaca tojama soyëngama. Y chca, Jerusalenocana jabojáts̈ase, nÿetsca luarënguëjana Iliria luaróntscoñe, Cristbe ts̈abe noticiëngama nÿets luarënguenache ents̈anga tijabuayená. 20 Ats̈e sempre canÿe soye inÿe soyëngama más sënjánbos̈e, y enjamna chë ts̈abe noticiëngama jábuayenana, ents̈anga ndocna te Cristbiama oyebuambnayana tmonjanuena luarënguenache; y chca sënjanma, ats̈e ndoñe játamama inÿa tojanbojats̈é trabajo, mo ínÿabe bojats̈ena yebnents̈e jajebuama cuafjatonts̈ecá. 21 Nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayancá, chë tempo Cristbiama ndoñe tmonjanuenëngbiama:
Chë ndëmuanÿenga tempo ndocná chabiama tonjanabuayená, chënga ts̈abá mochanjinÿe nts̈amo cha yomnana;
y chë ndocna te chabiama tmonjouenënga, chabe soyëngama echanjósertaye ca.
Pablo yojanjuabná Roma bëts puebloye jama
22 Y nÿa chë causa, ats̈e ndoñe chiyjobená ts̈ëngaftangbioye jana ts̈ëngaftanga jánÿama, masque ba soye tsjenojuabná choye jama. 23 Pero mora ats̈be trabajo quem luarënguiñe sënjapochocá y tempscana ts̈ëngaftanga jánÿama ts̈a sëndánbos̈eyeca, 24 sëntsejuabná mora aíñe chjobenaye choye jama, ts̈ëngaftanga jautsëtsayama, chëjana chaijachnëngo ora, España luaroye chaitsá ora. Y baseftayté ts̈ëngaftangaftaca chjë́ftsemna, cbochjánÿama ts̈ëngaftangaftaca oyejuayá; chents̈ana Diosmanda s̈mochjuájabuache, y lempe nts̈amo chas̈ojtsajabotcá s̈mochjáts̈etaye jobenayama Españoye ayana jtëtónts̈ama. 25 Morna Jerusalenoye chanjá, choca ents̈anga Bëngbe Bëtsábenga imomnënga jaujabuáchama; 26 er Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga Macedonia y Acaya luarents̈ënga, tmonjajuabó ts̈abá yojtsemna crocénana jájuabana chë Jerusalenoca ents̈anga, Bëngbe Bëtsábenga imomnënga y ndbomnëjémënga imomnënga jujabuáchama; y oyejuayënga chca tmonjama. 27 Cachënga chca tmonjajuabó, y chca jamana ts̈abá endmëna, er judiënga tmonjanma, chë Bëngbe Bëtsábiocana tmojanóyëngacñe soyënga ndoñe judië́ngnaca chamotsebomnama; chíyeca ndoñe judiënga entsamna chë Jerusalenoca judiënga os̈buáchiyënga jujabuáchana, ndaye soyënga jats̈atayëse, chënga vida jtsebomnama chamotsobenama. 28 Y chca, quem trabajo chaijapochocá ora, y chë ndoñe judiënga os̈buáchiyënga lempe tmojátbanana chaijáftsayents̈buachiye ora, chanjonts̈é Españoye jama, y ts̈ëngaftangbiajana chanjachnëngo ts̈ëngaftanga jáftsanÿama, ts̈ëngaftangaftaca baseftayté jëftsemnama. 29 Ats̈e corente së́ntsetats̈ëmbo ts̈ëngaftangbioye chaijá ora, chjáshjango y chjama ts̈ëngaftanga bëtscá ts̈abe bendicionënga Crístbents̈ana chas̈motsebomnama, tondaye chacmondëtsabuáshebenëntscuana.
30 Jesucrístbeyeca cats̈átanga, Bëngbe Utabná Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga quetsomñecá, y bënga bonshánana chamotsebomnama chë Uámana Espíritu inétsamayeca, ts̈ëngaftanga cbontsaimpadana, bëtscá chas̈motsents̈ena Bëngbe Bëtsá nÿets ainánaca jtseimpadánama, nts̈amo ats̈e sëndbetseimpadancá, cha ats̈e chas̈otsinÿenama. 31 Cha s̈mochtseimpadana chë Judea luaroca ndos̈buáchiyënga ndocá chas̈mondëborlama, y chë Jerusalenoquënga Bëngbe Bëtsábenga, ts̈abá chamóyëngacñama ndayá chënga jujabuáchama chaijáftsayents̈buachiye ora. 32 Y chents̈ana, y Bëngbe Bëtsá chca chaojábos̈enëse, ats̈e chayobená bëtscá oyejuayá ts̈ëngaftangbioca jashjanguana ts̈ëngaftanga jánÿama, y ts̈ëngaftangaftaca chaitsemna ora, bats̈á jóchnama chayobená. 33 Ats̈e, Bëngbe Bëtsá së́ntseimpadana, nda inétsama bënga ainaniñe ts̈abe ebionana chamotsebomnama, nÿetsca ts̈ëngaftangaftaca chaotsemnama. Chca chaotsemna.