3
Chcase, ndánaca s̈uatjatjaye, as ¿Bëngbe Bëtsabe ents̈á jtsemnama jëftsashjáchama, más ts̈abá yojtsemna canÿe judío jtsemnana ca? ¿Base bobachtema chë más delicadents̈e tëts̈ená jtsemnana becá yojtsámana ca? Aíñe, chca jtsemnana corente enduámana y nÿetsca soyënguiñe; natsana chjayana, Bëngbe Bëtsá, judiënga chabe palabra tojanabanÿé, nÿetscangbiama chamotsinÿenama. Y morna, ¿ndayá yochjopása nderado judiënguents̈e báseftanga ya ndoñe chca tmontsents̈énëse? Y chë causa, ¿Bëngbe Bëtsánaca yochtsajbaná nts̈amo tojas̈ebuachenacá amana? ¡Ndoñe, ndegombre ndoñe! Chca ndoñe cha queochatsma; ts̈ëngaftanga s̈mondë́tats̈ëmbo Bëngbe Bëtsá sempre endbétsama ndayá jamama tojas̈ebuachenacá, masque nÿetsca ents̈anga bosterënga chamotsomñe. Er Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe Bëngbe Bëtsabiama mënts̈á endayana:
Aca nts̈amo chacojayana ora, nÿetscanga mochanjinÿe aca nts̈amo ndegombre yomncá cnétsamama;
y chacojtsenëuyaná ora, sempre cochanjínÿanÿiye acbe contra tmojtsoyebuambnángbioye, chënga ndoñe ts̈abá montsamama ca.
Pero bënga ndoñe ts̈abe soye montsama ca báseftanga tmojayana ora, Bëngbe Bëtsá sempre ts̈abá inétsamama ents̈anga más ts̈abá jinÿama tmojtsobenëse, ¿nts̈amo bënga mochjayana? ¿Bënga imojtsobena jayanana Bëngbe Bëtsá ndoñe ts̈abá tonjama ca, bëngbiama castigo chaotsemna ca cha tojayana ora? (Morna ats̈e sëntsoyebuambná nts̈amo ents̈anga jóyebuambayama monduamancá.) ¡Ndoñe, ndegombre ndoñe! Ndoñe quemuátobena chca jayanama. Bëngbe Bëtsá nÿets tempo nts̈amo ndegombre yomncá ndoñe tontsamëse, ndegombre cha ndoñe nanjobenaye jayanama nÿetsca quem luarents̈a ents̈angbiama, nts̈amo tmojamcá ts̈abá o ndoñe ts̈abá bétsemnama.
Nderado nda tojayana: “Ats̈e ndaye bacna soye stjama y ndoñe nts̈amo ndegombre yomncá tojtsemna, y chë soye tojoservé Bëngbe Bëtsá puerte uamaná y bëtsá yomnama jinÿanÿiyama, y Bëngbe Bëtsá sempre nts̈amo ndegombre yomncá tojtsamama jinÿama ents̈anga tmojtsobenëse, ¿ndáyeca Bëngbe Bëtsá cabá iuichamo nts̈amo ats̈e tijamcá ndoñe ts̈abá yontsemna ca y ats̈e canÿe bacna soye amá stsemna ca?” Y chcase, ndánaca mënts̈á nanjátayana: “Nts̈amo ndoñe ts̈abá yondmëncá mochjama, chca, ents̈anga chámuinÿe Bëngbe Bëtsá puerte ts̈abia yomnama ca.” Ndegombre, ats̈e mal jaquédama báseftanga tmojayana ats̈e chca stsabuatambá ca; Bëngbe Bëtsá chca abuátambayënga echanjácastigaye, nts̈amo castigánënga jtsemnama imomerecencá.
Nts̈amo ents̈á tojtsamama, Bëngbe Bëtsabe bominÿiñe ndocná ts̈abia ntsemnana
Y asna, ¿Bëngbe Bëtsá bënga judiënga ínÿengbiama más ts̈abá s̈onÿa? ¡Ndoñe, ndegombre ndoñe! Ats̈e ya sënjinÿinÿé judiënga y ndoñe judië́ngnaca, chë bacna soyënga jamama juabnë́ngaca mandánënga imomnama. 10 Er Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana:
Nts̈amo ents̈á tojtsamama, ndocná Bëngbe Bëtsabe bominÿiñe ts̈abia quenátsmëna.
¡Ndoñe, ndegombre ndoñe, ni mo canÿa chca quenátsmëna!
11 Ndocná quenátsmëna nts̈amo ndegombre yomncá chabotsosertánama;
¡Ndocná quenátsmëna nda chaotsebos̈e Bëngbe Bëtsáftaca jtsemnama!
12 Nÿetscanga ndoñe ts̈abe benache tmojishache y chiñe montsajna.
Chënga nÿetscanga Bëngbe Bëtsabe bominÿiñe tondayama quemátoservena.
Ndocná quenátsmëna nts̈amo ts̈abá yomncá chaotsamama, ¡ni canÿa ndoñe!
13 Nts̈amo tmojtsichamcá puerte bëts bacna soye jtsemnana, mo canÿe obanabe cuevëshe atëfjnëshe puerte bacá tojtsonguëts̈ecá.
Chënga tmojtsoyebuambná soyë́ngaca ínÿengbioye jtsaíngñayana.
Chë tmojtsichamo soyë́ngaca puerte bacna soye ínÿengbiama jtsamana, mo canÿe mëts̈cuaye tbojtseftëts̈e orcá, chë veneno canÿe ents̈ábioye jóbana.
14 Chënga, nÿets tempo ínÿengbiama podesca jtsichámuana, y sempre jtsóyebuambnayana chë ínÿenga nts̈ámnaca jáborlama.
15 Sempre jtseprontánana ínÿengbioye nts̈ámnaca jáborlama y jobáyama.
16 Chënga sempre jtsiyenana ínÿenga chamotsesufrínama jtsamëse, y nÿe nts̈ámnaca jtsaborlánana.
17 Chënga ndocna te tondaye ntjamana nÿetscanga natjë́mbana chamotsiyenama;
18 Chënga ndoñe ntsiyenana Bëngbe Bëtsabiama jtsejuabnayëse, cha chë más bëtsá nÿetscangbiama yomnama ca —chiñe endayana.
19 Er bënga mondë́tats̈ëmbo, lempe nts̈amo leyiñe iuabemancá, chë leyë́ngaca mandánënga imoyenëngbiama yomnama. Chcasna, chë ley endmëna, Bëngbe Bëtsabe delante ndocná chaondobená jayanama, cha ndoñe ts̈abá tonjama, chama ndoñe yonjátats̈ëmbo causa ca; y endmëna jinÿanÿiyama, nts̈amo tmojamcá ts̈abá o ndoñe ts̈abá bétsemnama Bëngbe Bëtsá nÿetscangbiama yochjayana ora, nÿetscanga yojtsamna chabe delante jayanama, ndáyeca nts̈amo ts̈abá yomncá ndoñe tmonjama ca. 20 Er, Bëngbe Bëtsá ndoñe queochatsma ndocná chabe bominÿiñe ts̈abia chaotsemna, nts̈amo leyiñe yomandancá cha tojamama; chë ley bëngbiama jamana, nÿe bënga bacna soye tmojamama chamotsetats̈ëmbuama.
Nts̈amo Bëngbe Bëtsá inama ents̈anga chabe bominÿiñe ts̈ábenga chamotsemnama
21 Pero mora, Bëngbe Bëtsá tonjinÿanÿé nts̈amo cha inama ents̈anga ts̈ábenga chabe bominÿiñe chamotsemnama; y Bëngbe Bëtsá ndoñe ntjamana canÿa chabe bominÿiñe ts̈abia chaotsemnama, nts̈amo ibomncá cha tojtsamama, nts̈amo chë leyënguiñe y mandënguiñe yomncá. Pero masque mora chca, Bëngbe Bëtsá tonjinÿanÿé, Moisesbe leyiñe y Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayëngbe librë́s̈angañe yopodena jinÿenana chca yochtsemnama. 22 Bëngbe Bëtsá jamana ents̈anga chabe bominÿiñe ts̈ábenga chamotsemnama, chënga Jesucrístbeñe tmojtsos̈buáchema. Bëngbe Bëtsá nÿetscanga Crístbeñe os̈buáchiyëngbiama chca jamana, y chabiama nÿetscanga cachcá monduámana; 23 er nÿetscanga bacna soye tmojama, y chë causa, ndocna ents̈á tonjobená jashjáchana ndocna bacna soye ndbomná jtsemnama y puerte bëtsá jtsemnama, nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojanjuabocá ents̈anga chamotsemnama. 24 Pero Bëngbe Bëtsá chëngbiama corente ts̈abe juabna bómnayeca, mo ndayá cuafjats̈atacá, cha jamana chënga chabe bominÿiñe ts̈ábenga chamotsemnama. Bëngbe Bëtsá chca tojanma, Cristo Jesúsbeyeca, ents̈anga atsebácanënga chamotsemnama y ya ndoñe más bacna soyënga jamama juabnë́ngaca mandánënga chamondë́tsemnama cha tojanma ora. 25 Bëngbe Bëtsá cha tbojanábuayana, chabe buiñe juabuáshanëse y jóbanëse, cha chaotsemna ndábeyeca Bëngbe Bëtsá ents̈anga bacna soyëngama jáperdonama; Jesucrístbeñe jtsos̈buáchiyëse ents̈anga jobenayana perdonánënga jtsemnama. Bëngbe Bëtsá chca tojanma, jinÿanÿiyama cha inétsama ents̈anga ts̈ábenga chabe bominÿiñe chamotsemnama, chë ents̈anga bacna soyënga tmojanmama chë tempo ntjatonÿaycá, er cha chë tempo corente uantado chë́ngaftaca yojtsemna y chëngbe bacna soyëngama ndoñe yonjánacastigaye. 26 Cha lempe chca tojanma, jinÿanÿiyama cha sempre nts̈amo ndegombre yomncá inétsamama, y nÿetscanga Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga chabe bominÿiñe ts̈ábenga chamotsemnama inétsamama.
27 Chcáyeca, ents̈á ndoñe ntsobenana tondayama ntsenábotamnayana. Chca endmëna, er Bëngbe Bëtsá ts̈abia chabe bominÿiñe jabemana, ndoñe nts̈amo leyiñe tomandancá cha tojtsamama, sinó nÿe Jesucrístbeñe tojtsos̈buáchema. 28 Y chca jayanëse, mora bënga ts̈abá montsetáts̈ëmbo, Bëngbe Bëtsá inétsama canÿe ents̈á ts̈abia chabe bominÿiñe chaotsemnama, nÿe Jesucrístbeñe tojtsos̈buáchema, y ndoñe nts̈amo leyiñe yomandancá cha tojtsamama.
29 ¿O Bëngbe Bëtsá nÿe judiëngbe Bëtsá yomna? ¿Ndoñe judiëngbe Bëtsánaca cha ndoñe yondmëna? Aíñe, chëngbe Bëtsánaca cha endmëna; 30 er nÿe canÿe Bëtsá nÿetscangbiama endmëna, y cha echanjama chë más delicadents̈e base bobachtema të́ts̈enënga imomnëngbiama y ndoñe chcangbiámnaca, chabe bominÿiñe ts̈ábenga chamotsemnama, Jesucrístbeñe tmojtsos̈buáchema. 31 Chcasna, Bëngbe Bëtsá jamana ents̈anga chabe bominÿiñe ts̈ábenga chamotsemnama, Jesucrístbeñe tmojtsos̈buáchema; ¿chca yojtsayana chë ley nÿe tondayama yondoservena ca? ¡Ndoñe, ndegombre ndoñe! Inÿets̈á, chca jamana chë ley más chaotsámanama.