7
Stivin Rpile Kx Amrlue-zvzle Gct
Nardr pris veabz mz Stivin, rpibzle kx, “?Da zpwx, tramrluewq Mosis x Mangr-nzangiongr Yawe?” Ayzlu-ngrbz Stivin natqde kx, “Trtingr, kx trtengeng x mzlengeng! A' lalztqmamu bange, murde trpxtxpx-ngrneu nqmq krgu! Krlz-angidrpeku Gct kc tqmyalz-esz'ngr aelwapx-lzbq-ngrbz mz melrmqgu Ebraam mzli kc tqmncbe-ngrde mz drtc' ngr Mesopotemia, x sc tqmnc ate mz taon kxetu Haran. X pibzle bade kx, ‘Rlasz drtc' nyzm x kxnginimqng, x vz mz drtc' kx na-aelwa-ngrbo bam.’ Zbz sc tqrlaszpele nrlarnrlc kc Mesopotemia, drtc' nyz lr Kaldea x sc tqvzpe tqmncpe mz taon Haran. X mz nibr nzbzkr trtede, Tera, Gct vzmimle Ebraam mz drtc' kc tqmnc-ngrgu mzbq ka. X trpnzngr drtc' lc kx kabzle bade kx nangi nyzde, kxmule-esz' me takitxopwz nabzlvz r nanyc. A' mzli kc Ebraam trgalr nede doa, Gct esalz-ngrbzle drtc' lc bade kx kalr doa kxnzvzpxmqng mz nqvi lrde namncng elr x drtc' lc nangi nyzdr. A' rpi-kzpzle bade kx, ‘Doa kxnzvzpxmqng mz nqvi lrm namncng mrkzble, me na-awz-nrbalqngr leplz nidr x na-atrkatilr nidr, nakrlzbzle yiz kx trtqki-pwx (400). A' sa na-ayrplapxx leplz kcng tzyrlqlr nidr mz nzngini-krdr kxnzawz-nrbalqng. Zbz sa narlaszlr drtc' lc kalr, x navzmqng x na-angiolr ninge mrka.’ Zbz Gct rpibzle mz Ebraam kx ncblo nedeng napakrng murde nangi rkx ngr Nzesz'tikr Drtwrdr badr, mz nzngini-krdr leplz nedeng. Zbz Ebraam nede Aesak x pakrle mz zbq krartqmz mz nibr nzrmcngr mzte. X mz nqmq kcpwz, Aesak kx etupele, pakrle mrlxde Jekop. X Jekop pakrleng mrlxdeng kcng nzpnu-esz'-nrade-li (12), krkcng tznginipedr melrmqgung kcng tzmailzlr nqvi lrgung.”
X rpi-mopwz Stivin kx, “Melrmqgung lcng nzdobubzng mz mzledr Josip. X sc tzamwapebzlr mz ncblo kx nzrvzming mz drtc' ngr Ijipt, nangi kxnzawz-nrbalq. A' Gct mncbz bade. 10 X arlapxle nide mz nzetqkr drtqde amrlx. X batrpzle mz King r Ijipt nzamatq-krde Josip mz nzyrplapxngr kc tqkapebz Gct bade. Zbz sc tqmcpxpe King nide mz nzaclve-krde Ijipt x dztudeng amrlx. 11 Zbz kzdq dzbi kc tqtaope Ijipt x Kenzn kz kx batrpzle nzetqkr drtq kxtrka-esz'ngr. X melrmqgung, mzle Josip kcng, trpengr me narmc-ngrdr dakxnzng. 12 A' kx xlrpe trtedr Jekop kx dakxnzng kc tqyc Ijipt, sc tqatwzlrpe-ngrde mrlxdeng mz nzxpe-krdr dakxnzng. Krlc nzwrde kx ayrnrngr nzvz-krdr Ijipt. 13 Mz nzvz-krdr krali mz nzxpe-krdr dakxnzng, Josip kc tqpipebzle badr kx nide mzledr, murde trnzglxlru nide. X mzledeng sc tqkrlztipe King. 14 Zbz Josip atwzlr-ngrbz natq mz trtede x kxnginideng amrlx kx navzomqng Ijipt. X nzkqlu-krdr krlzbzle nzpnu-rlimz-nrade-nzlvqn (75). 15 Zbz Jekop badr mrlxdeng kcng tqngi melrmqgung, sc tzvzpeng Ijipt. Nzmncng x sc tzbzpe-kzng elr. 16 Mz nibrde, mzli kc lr Israel tzrlaszpe-ngrdr Ijipt, nrkrdrtqdr tzyzlumipe-moung mztea Sekem mrkc Kenzn. X sc tzayrbqpxpemqng mz butqbr kc tqxpe-pnzbz Ebraam mz mrlxng Hamor.”
17 Rpi-mopwz Stivin kx, “Mzli kc tqesope-ngrm mzli r nzarlapxkr Gct melrmqgung Ijipt, mz nzvz-nqblq-krde da kx esalz-ngrbzle mz Ebraam, nzkqlunepxpe-krdr myaszpxle nyrmz. 18  X mzli lc kzdq kz king sc tqaclvepele Ijipt, kx trkrlztileu nike ale Josip mzli kc kai mz nzokatr-krde lr Ijipt. 19 Mz nzmwxlrlvz-krde nzkqlukr lr Israel, sc tqangqngutipele nidr x aetqtibzle drtqdr, mz nzrtulrtr-krbzle badr nzrtco-krdr itoto kxncblongr nedr mz Lue Nael, murde nabzng. 20 Mzli lcde Mosis mzte nzmc x nzobq-krde alulibz Gct. X nzabuti-kapq trtede x lxede le brma temz tq. 21 Mzli lc, kx rblxpele kc nzamnc-kapq-krdrle, sc tzyrlqopelr mz kzdq topla, x sc tzalvabelzpemlr mz lue. Zbz sc tqmcpe inyx King, x abutipele apupele mrlxde. 22 X nzkabz mz Mosis nzalvztrngr kx brngztxpx-zlwzbz mrkc Ijipt atwrnrngr, x xplr mz nzycmnengr x mz nzalengr da.”
23 X rpi-mopwz Stivin kx, “Mzli kc Mosis yiz ngrde nzpnu-tqpwxpe-ngrde (40), sc tqvzpem mz drtwrde nzoklati-krde lr mrnyzde lr Israel, kcng tzwz-nrbalqtrpzng mz lr Ijipt. 24 Mzli kc tqoklati-ngrdeleng, mcle kzdq lr Ijipt tqatrkati-rbrle kzdq lr Israel. Zbz sc tqvzpebz mz nzokatr-krdele, ayzlubzle mz lr Ijipt kc x nibqtxde. 25 Nzpnzkr drtwrde le kx lr mrnyzdeng nayrplatitr drtwrdr kx Gct sc tqwz-zlimle nide mz nzarlapx-krde nidr mz lr Ijipt, a' tryrplatitru nardr. 26 Mzbq kc mou Mosis adcpx-lzbqbz mz lr Israel nzling kx nzotang. Sc tqabzpebzle nzao-ngrbz nrwx mz mzlirdr. Rpibzle kx, ‘Ncblo lcng, nimu mzle-lzbq! ?Nike tqota-rbrtr-ngrnamu?’ 27 A' ncblo kc tqabzobz nzotangr apepxle Mosis x rpibzle kx, ‘Naom apqbrtr! ?Neke mcpxle nim mz nzaclvengr nigr x nzryrlqngr drtwr mz nike naprtz? 28  ?Rpiq nanibqq ninge da kc tqwai nznibq-krm lr Ijipt kc bq?’ 29 Mz natq lcng Mosis sc tqplcpe rlru, x tqnginipede kxvznebz mrkzble, nyz lr Midizn. X mz nzmnc-krde kc mrkc yrlz x nede ncblo li.
30 “Yiz nzpnu-pwx, Mosis sc tqmnc-ngrde lzke esotrpz mz Newz Saenae, kc tzrpi-kzpz Newz Horeb. Mzli lcde, kzdq enjrl ne Gct adcpx-lzbqbz bade mz nilvc nyr mz nounc kxmrbzne kx wou. 31 Kx mclele kctitxpxle. Zbz kx esonetrpzle kc mz nzmc-angidr-krdele, Yawe sc tqycmnepebz bade. 32 Rpibzle kx, ‘Ninge Gct kc tqangio melrmqmqng, Ebraam, Aesak x Jekop.’ Kx xlrbz Mosis le, rnrcpe mz zmwxlr mz nzobqtrngr mrkc tqyru. 33 Zbz rpibz Yawe bade kx, ‘Kapx sadol scmqng. Murde mrla tqtu-ngrn ngi drtc' kxtr. *
34  Mcpex nzatrkatikr lr Ijipt leplz nengeng, x xlrpex nzyrni-krdr. Mrlc tqyc-ngrde, vzopemc mz nzarlapxngr nidr. Vzm, murde na-atwzlrpe-mou-ngrne nim Ijipt.’
35 Stivin rpi-mopwzle kx, “Mosis lc nide ncblo kcpwz tzpxtxpxngr lr Israel kcng mz nzrpi-krdr kx, ‘?Neke mcpxle nim mz nzaclvengr nigr x nzryrlqngr drtwr mz nike naprtz?’ A' Gct atwzlr-ngrbzle Mosis badr mz nzaclve-krde nidr x nzarlapx-krde nidr, mz nzokatrkr enjrl lc tqadcpx-lzbqbz bade mz nounc kxmrbzne kx wou.
36 Mosis sc tqmailzpxmle nidr Ijipt, mz nzale-krde da kxnzkctipxng x rkx kxmatqng mrkc Ijipt, mz nzkawi-krdr Prla Bla, x mz nzvzne-krdr lzke yiz nzpnu-pwx (40). 37 Mosis kcpwz dekc kz tqrpibz mz lr Israel kx, ‘Yawe Gct rgu sa na-atulzle kzdq profet kxetu mz mzlirgu kx na-apule ninge.’ 38 Krlc Mosis kcpwz tzmncng badr melrmqgung mrkc lzke. Mz Newz Saenae enjrl ne Gct ycmnebz bade, murde na-aprcmle bagu natq ngr kxnamu nzprtrngr mz nzlungr kxboi.
39 “A' trsutiu drtwr melrmqgung nzvz-nqblq-krbzlr natqde. Nzpxtxpx-ngrdr nide murde mz drtwrdr nayzlu-moung Ijipt. 40 X mzli kc Mosis tqmncobe-ngrmle mz newz, nzrpibzlr mz mzlede Eron kx, ‘Wz-ngrbz du mqngr da kxnzlz kx na-angiokr x kx namailzlr nigr. Murde trkrlzpekru da kx waipe Mosis lc tqmailzpxmle nigu Ijipt.’ 41 X mzli lcde nzesablqtilr Gct mz nzwz-krdr kc brbzda mz nzobqkr nei kzu. X nzrkabzng blz bade, mz nzrpi-krdr kx nide gct kx na-arlapxle nidr. Zbz nzmulvzlr nide mz nzarmyalz-krdr da kx nzwz-ngrdr mz mqdr. 42 Mz nzmu-krde lc, Gct esablqti-kzle nidr x kaobzle nidr mz nzangio-krdr nepi, temz, x vri. Krla Natq Gct kx yr profet Emos mzli kc pnz mz nzrpi-krde kx, ‘Mzli kc nimu lr Israel tqmnc-ngrnamu lzke yiz nzpnu-pwx, trnginipwc'u kc tqmulvzamu x tqangioamu mz blz kcng tznibqti. 43  A' glqneamu mqngr Molek, gct kx apubzle nepi mz lr Kenzn, x mqngr Refan, gct kx apubzle vri mz lr Ijipt, murde na-angioamu nidr. Mrlc tqyc-ngrde, na-aesopxbo nimu rlru, namyaszpxle taon kxetu Bxbilon!’ ”
44 X rpi-mopwz Stivin kx, “Mzli kc melrmqgung tzmnc-ngrdr lzke, nzangiolr Gct mz Tentkxtr kc tqaelwapx-ngrde kx Gct mncbz badr. Nzrwz-zbztingr vz-nqblqpwzle da kx aelwa-ngrbz Gct mz Mosis mz newz Saenae. §
45 Mz nibrde, melrmqgung kcng tzrtwzng Tentkxtr kc, kaobz trtedrng, nzglqmlr mrka Kenzn, nidr badr Josua mzli kc. Josua mailzbzle nidr mz nzota-krdr badr lr Kenzn. X mz nzokatrkr Gct nidr, nzmaneutitxpxlr nidr mz drtc' lc. Tentkxtr kc tqycbz badr mrka, x yc kz mzli kc melrmqgu Devet tqngi-ngrde king. 46 X Gct abrtzlvzle Devet. X rlxtibz Devet bade nzrlr-krbzle bade nzrwzngr Mangr-nzangiongr kx namnc-zvzngr Gct kc tqangio melrmqde Jekop. 47 A' rlr-ngrbz Gct mz mrlxde Solomon nzwzti-alzu-krdele. 48 A' Gct kc tqmyalz-esz'ngr trmncu mz ma kx wzngr leplz, da kc tqwai nzryrkr profet Asaea le mzli kc bqnc. 49  Rpi Yawe kx, ‘Heven apule me wxbu-ngrne murde ninge King. X nrlc apule me tuongr nanycnge. ?Mrlzu r ma kznike nawzngr nangi nyznge, me na-ama-ngrne? 50  Murde ninge kc tqrwzngr da lcng amrlx.’ ”
51 Mz nzycmne-plztitrkr Stivin nidr, rpi-mopwzle kx, “Narmu mqngi! X apuamu kxnzmnc-mrbrng murde rblx nzkatr-lzbq-krmu mz me pnz drtwr Gct. X apu-kzamu melrmqmung murde tqrpwa'-zvz-ngrbzmu mz Mqngrkxtr nzycmne-krbzle bamu. 52 Melrmqmu lcng nzatrkatilr profet neng Gct amrlx! X nznibq-kzlr profet kcng tzrpi-kaing nzvz-krm Krkc Tqtubq tqmcpx Gct. X mzli lc ate aprcbzmu nide mz enqmi rdeng murde nanibqlr nide. 53 Kxmule-esz' Gct aprcbzle bamu Loukxtr mz mq enjrl, a' pxtxpx-ngrnamu nzvz-nqblq-krmule.”
Stivin Nzvaebq Mz Rplz
54 Kx nzxlrpebz krkcng tzprtrng mz Kansrl nyz lr Jiu natq Stivin lc, drtwrdr kc tqngyatx-zlwzpe x nzmadqlvzpebzlr nqngidr bade. 55 A' Mqngrkxtr prsrle Stivin, x mzte obqtxlzpwz Heven x mcle zluli r Gct, x Jiszs tu me matq-esz'ngr mz nrlar Gct kxrtc. *
56 X rpibzle badr kx, “Obqbzmu, mcx naonrx ngr Heven nzlvxpx x Jiszs Mrlx Leplz kc tqtubz mz nrlar Gct kc tqrtc!” 57 Nzkabopxng mz natqdr kxetu x nzapqbrtrlr nradrtqdr mz mqdr, murde ma tzxlrlr nzpivxi-krde Gct. Zbz mz zngya kxetu nzyrkrtx-lxblrbzng amrlx ngrdr bade. 58 Kxnzetu lcng sc tzkilzpxpelr nide yz mz nibr Jerusalem, x sc tzvaebrtipelr nide mz rplz. X ncblo kcng tzpokiatilr nide sc tzrvaebrti-kzng nide. X nzayrlwrtrpzlr lrpzdr mz kzdq obla drtqde Sol, mz nzaclve-krdeleng. 59 Mzli kcpwz tzvaebq-ngrdr Stivin, sc tqkrka'pe tqrpipele kx, “Jiszs, Kxetu rnge, rlr-ngrbo mqngrnge bam!” 60 Zbz rwetxo zpr x sc tqetumipxpe natqde nzrpi-krde kx, “Kxetu rnge, ipqpxbz alwx ngrdr lc!” X sc tqbzpe.
7:3 Nou 12:1 7:5 Nou 12:7; 17:8; 48:4 7:7 Nou 15:13-14; Nzrlaszngr 3:12 7:9 Nou 38:1—50:26 7:16 Nou 23:15-18; 33:19; 50:13; Josua 24:32 7:17 Aposol 7:6 7:18 Nzrlaszngr 1:8 7:19 Nzrlaszngr 1:10-22 7:28 Nzrlaszngr 2:14; Aposol 7:35 7:29 Nzrlaszngr 2:15, 22 7:30 Nzrlaszngr 3:1-2 7:30 Nzrlaszngr 3:1 7:33 Nzrlaszngr 3:5-6 * 7:33 Sadol nzkapx mz nzavzo-lzbq-ngrbz mz Gct. 7:34 Nzrlaszngr 3:7, 10 7:35 Nzrlaszngr 2:14; Aposol 7:27 7:35 Lr Jiu nzpxtxpx-ngrdr Jiszs kc tqatwzlr-ngrbz Gct mz nzarlapx-krde nidr, da kc tqwai pnz melrmdrng nzpxtxpx-krdr Mosis kc tqatwzlr-ngrbz Gct mz nzarlapx-krde nidr. 7:37 Lou Kcpwz 18:15; Aposol 3:22 7:40 Nzrlaszngr 32:1, 23 7:43 Emos 5:25-27 7:43 Mz nzangiongr Molek, nzrnibqngr doa kxnztopwzng murde nanginidr blz. 7:44 Nzrlaszngr 25:40; Hibru 8:5 § 7:44 Gct yrle natqdeng kcng nzpnu-esz' mz rplz li, x kabzle mz Mosis. Zbz nzyrlqlzmqng mz nabz Bokis ngr Nzesz'tikr Drtwrdr Badr Gct mz nabz Tentkxtr. [Nzrlaszngr 25:16, 21] 7:50 Asaea 66:1-2 7:52 Asaea 53:11-12; Jeremaea 23:5; 33:15 7:53 Galesia 3:19; Hibru 2:2 * 7:55 Ngalrde 55 pile leplz kcng tq tzmncng mz Tqtrbz: (Gct) Mqngrkxtr, Gct (Trte), x Jiszs (mrlx Gct). Mc kz Matiu 28:19, x Nzwrkxtrkr Jiszs, mz Matiu 3:13-17, Mak 1:9-11, x Luk 3:21-22. 7:56 Daniel 7:13-14 7:58 Livae 24:14; Lou Kcpwz 17:7; Aposol 5:26; 9:39 7:60 Luk 23:34, 46