11
Nzbzkr Lasarus
1-2 Kzdq kc ncblo drtqde Lasarus. X inwedeng drtqdr Mata x Mxri. Mxri nide kc kalr na-aelubzle nanyc Jiszs mz tolo x na-amingrbzle mz nqnginarde. Doa lcng nztqng mztea nyzdr Betzni mrkc Judiz Provins. Zbz kzdq mzli mzlwedr Lasarus kx yagoxle. Ile-lzbq lcng nzling sc tzatwzlrpe-ngrbzlr natqdr mz Jiszs. Nzrpibzlr kx, “Kxetu, mzlem kc tqmrlzti-zlwzq sc tqyagox.”
Kx xlr Jiszs natqdr, sc tqrpipemle bagr kx, “Zyagox lc trngiu dalr nzbzkr Lasarus. A' ngi dalr nzaelwapx-krnge nzmyalzkr Gct mz nzale-krnge rkx kxmatq mz nzngini-krnge Mrlxde.” 5-6 Kxmule-esz' Jiszs mrlzti-zlwzle Mata, Mxri, x Lasarus, x xlrle nrpa ngr nzyagoxkr Lasarus, a' mncti-moule zbq li mrkc tqmnc-ngrgr badr.
Mz nibr zbq kcng li, sc tqrpipemle bagr kx, “Navz-mouku ena Judiz.” A' rpibzkr bade kx, “?Kxakrlz, navz-mowq mrlcde? A' mzli lc belq dekc tzmu lr Jiu nzvaebq-ngrdr nim, x nzmu navzbzme sa na-ale-mopwzlr bam.” 9-10 A' ayzlu-ngrmle natqgr mz kzdq nzycmne-ebzpxngr. Rpimle kx, “Na-aoti drtwrmu nrlckxngrlx x nrlckxbq. Mz nzvz-nqblq-krnge me pnz Trtenge, apux ncblo kx vzne mz nrlckxngrlx. Trtaou mz nzmnc-krde, murde vz-nqblqle da angidr. A' doa kx trvz-nqblqleu natq Gct apule ncblo kx vzne mz nrlckxbq. X tao mz alwx murde da angidr lc trycpxpuu mz nabzde.”
11 Zbz rpi-mople kx, “Mzlegu Lasarus mwipe, a' navzpebzku mzli ka mz nzameo-krbo nide.” 12 A' rpibzkr kx, “Kxetu, nzmu namwile, drtqde sa namrlz.” 13 Krlc tqpi Jiszs nzbzkr Lasarus, a' mz drtwrgr nzmwingr mz mz kx otim nemwi. 14 Zbz sc tqrpi-angidrpemle bagr kx, “Lasarus bzpe. 15 A' abrtzlvzx trnzmnc-krpwc'u Betzni mz nzamrlz-krnge nide mz nzyagox-krde. Murde da kc na-alebo bade mzli ka, sa nabatrpzle mz nabzmu nzlxngiti-angidr-krmu ninge. Vzmamu, navzpebzku bade.” 16 Zbz Tomas, kc kzdq drtqde Lipxm, sc tqrpipemle bagr kx, “Navzku amrlx ngrgu badr, murde nabz-lxblrku badr.” *
Jiszs Atulz-mople Leplz X Rkabz Badr Nzlungr
17 Kx vz-aepzmgr kc badr Betzni, sc tqxlrpele kx Lasarus yrbqtipele mz gq zbq pwxpe. 18-19 X lr Jiu kxnzkqlung nzyrkrkimlr Jerusalem, murde Jerusalem ncdr Betzni takitr kilomita kxtq. Nzvz-ngrmlr mz nzamnc-lrpi-krdr Mata ncdr Mxri mz nzvztikr drtwrdr mzlwedr kc tqbz. 20 Mata kx xlrle kx Jiszs kc navzm, sc tqvzpxpe mz nzrmcti-krde nide. A' Mxri mncpwz brma. 21 Kx krlzmle kc Jiszs, Mata aelwapx-ngrde nzrlxngiti-krde mz nzrpi-krde kx, “Kxetu, nzmu namncq mrka, mzlwenge trbzu, murde nzmu amrlzbzme nide. 22 Kxmule-esz', a' krlzx kx mzli ka nike rlxtibzme mz Gct, sa nakabzle bam.” 23 Rpibz Jiszs bade kx, “Mzlwem sa natulz-mop mz nzbzngr.” 24 Rpibz Mata kx, “Eu, krlzx kx sa natulz-mop mz Mzli lc Tqmatq na-ayzlu-ngrbz Gct da mz leplz.” 25 Rpi-mopwz Jiszs bade kx, “Ninge kc tqatulz-mopwc' leplz mz nzbzngr x ninge kc tqrka-kzpo badr nzlungr kxboi. Doa kx lxngitile ninge, kxmule-esz' bzpe, a' sa natulz-mop mz nzbzngr. 26 X krkc tqtulz-mop murde lxngitile ninge, mqngrde trpengr nzbz-krde. ?Lxngitiq da lc?” 27 Rpibz Mata kx, “Eu, lxngitix kx nim Kxnzmcpx, Mrlx Gct kc navzm mz nrlc, da kc tqwai nzpikr profet leng amrlx.”
Jiszs Yrni
28 Mz nibr nzycmnekr Mata lc, sc tqyzlupe brma tqycmne-awapebz mz ilede Mxri. Rpibzle bade kx, “Kxakrlz vzpem, x rpile namcle nim.” 29 Kx xlr Mxri le, tutxlzm x sc tqvz-anipe mz nzrmcti-krde Jiszs, 30 mrkc tqaenzlibep, tqrmctingr Mata nide. 31 A' mzli kc tqdwapxngr Mxri yz, leplz kcng tzmncng badr nzdwapx-kzng, murde mz drtwrdr Mxri nayrni mz gq lr Lasarus. 32 Mxri kx krlzmle Jiszs, rtco-lzbq-ngrbz mz nzamatq-krde nide. Sc tqrpipebzle bade kx, “Kxetu, nzmu namncq mrka, mzlwenge trbzu murde nzmu amrlzbzme nide.” 33 Kx mcpz Jiszs nzyrnikr Mxri x leplz kcng, sc tqngyati-zlwzpe drtwrde zmatq ngr Setzn mz nzatrkati-krde leplz mz nzbzngr. 34 Zbz sc tqrpipebzle mz ile-lzbq lcng kx, “?Myx gq lrde?” Nzrpibzlr kx, “Kxetu, vzm murde na-aelwa-ngrbzkr bam.” 35 X Jiszs sc tqyrnipe kz. 36 Zbz leplz kcng sc tzrpipelr kx, “Ycbz nzmrlzti-zlwz-krdele!” 37 A' kzdu nidr nzrpilr kx, “Mrlx lc aobqpxbzle mz ncblo kx mzte mwi. Nzmu navz-animle mwx krlz-kzle nzarlapx-krde Lasarus mz nzbzngr.”
Jiszs Atulz-mople Lasarus Mz Nzbzngr
38 Zbz Jiszs ngyati mou drtwrde zmatq ngr nzbzngr. X mzli lc krlzpebzkr badr butqbr kc tqyrbqpx-ngrm Lasarus. Naonrx ngrde nzapqbrtr rplz kxetu, murde ma tzdwatitr animol. 39 Rpibz Jiszs badr kx, “Alqlipxamu rplz lc.” A' rpibz Mata bade kx, “Kxetu, yrbqtipxpemle mrla zbq pwxpe x brtupe.” 40 Rpibz Jiszs bade kx, “Rlr! Se tqpi-atebo bam kx sa namcq zmatq ngr Gct mz nzlxngiti-krm ninge.” 41 Zbz sc tzalqlipxpelr rplz kc x Jiszs sc tqkrka'lzpe Heven, nzrpi-krde kx, “Trte, awi-ngrbo bam nzlalztq-krme bange x nzayzlu-krme natqnge. 42 Kxmule-esz' lalztq-zvzme bange, a' tqkxmu nzycmne-krbo lc bam, murde leplz lcng nalxngitilr ninge kc tqatwzlr-ngrme.” 43 Zbz sc tqetumipe natqde nzrpi-krde kx, “Lasarus, vzpxm.” 44 X mzli kcpwz, Lasarus sc tqvzpxpem, mqde rlilr nzpilvz lrpz x nanycdeng, x narde kz. Rpibz Jiszs kx, “Yokaepxbzmu lrpz lang murde navzne.” X sc tzyokaepxpebzlr.
Kxnzetu R Lr Jiu Nzrpilr Nanibqlr Jiszs
Matiu 26:1-5; Mak 14:1-2; Luk 22:1-2
45 Zbz leplz kx kqlung kx nzrmcng rkx lc nzlxngitilr nide. 46 A' kzdung nidr sc tzyzlupeng Jerusalem mz nzrpi-krbzlr mz Farzsi da kx ale Jiszs. 47 Zbz Farzsi kcng sc tzyrlwr-lxblrpeng badr kxnzetu rdr pris mz Kansrl kc tqaclvele Lou scdr lr Jiu. X sc tzrpipelr kx, “?Nike na-alepeku? Jiszs sc tqaelwapx-zvzngr rkx kxmatq. X mzli ka nzrpilr kx atulzpe-mop ncblo mz nzbzngr. 48 Nzmu trnarpwa'-ngrbzkuu nzwz-krde, leplz amrlx sa nalxngitilr nide x nayrlqlr nzngini-krde King r Israel. X doa lr gzpman ngr Rom sa na-ayrplapxlr nigu mz nzrpwa'-krmle nzyrlwr-lxblr-krgu Mangr-nzangiongr nyzgu, x sa nanibqtilr nigu lr Israel.” 49 Zbz Kaefzs kc tqngi Nardr Pris mz yiz lcde, rpibzle kx, “Mrlzpe nzngqngu-krmu. 50 Takitrde ncblo dq naesz' nabz-ngrbzle leplz amrlx, murde na-arlapxngr lr Israel.”
51 A' natqde lcng trpileu mz drtwrde esz'-krde, a' mz nzvz-nqblq-krde me pnz drtwr Gct. Batrpz Gct bade nzwzkr profet lc, murde nide Nardr Pris nede. X Jiszs na-atutrle natqdeng mz nzbz-krde, murde na-arlapxle lr Jiu amrlx kcng tzlxngitilr nide. 52 X trnabz-ngrdeu nzarlapx-krde lr Jiu esz'-krdr, a' nabz-kz-ngrde lr nrlc kcng tqmcpx Gct mz nzngini-krdr doa nedeng. Murde doa neng Gct amrlx nanginidr neidu kxesz'. 53 Zbz abzo mzli lcde, kxnzetu r lr Jiu sc tzyrlqpelr drtwr ngr nznibq-krdr Jiszs. 54 Mz nzmu-krde lcde, nigr badr Jiszs sc tqrlaszpekr Jerusalem, tqvzpekr rlru mz taon Efrem.
55 Ycpe pipz nzakaputr-krmlr zbq kxtr, kc tqngi Nzamyangr scdr lr Jiu. X lr Israel amrlx nzyrkrmqng Jerusalem mz nzoliqti-lzbq-krdr. Murde natakitrdr nzprtrngr mz Mangr-nzangiongr, mz nzvz-nqblq-krdr Lou sc Mosis. 56 X mz nzyrlwr-krdr kc Mangr-nzangiongr, sc tzatxti mztr Jiszs. X tzrpibzlr mz kztedrng kx, “?Rkrlz dq nimu kx Jiszs sa navzm?” 57 X kxnzetu r lr Jiu trnzkrlz-kzlru kx navzm o trtingr. A' nzrpilr nalolvzlr nide, delc tzkapx-ngrdr natqdr kx doa kx rkrlz me mncngr Jiszs napibzle badr.
11:1-2 Luk 10:38-39; Jon 12:3 * 11:16 Mz drtwr kzdung leplz, Tomas nzlipxmqng ncdr Matiu, murde ncblo lcng nzling nzryro-rlilr-zvzng mz Matiu 10:3, Mak 3:18, x Luk 6:15. A' trkrlz-angidrkuu kx ngi da zpwx o trtingr.