5
Vandra i kärlek
Imitera (efterlikna) därför Gud [han har ju förlåtit er, se Ef 4:32], som [hans] älskade barn, och vandra (lev) i osjälvisk kärlek, på samma sätt som Kristus älskade oss (utgivande och ovillkorligt) och gav sig själv för oss som en gåva, ett offer till Gud som en välbehaglig doft.
 
Men
otillåten sex (otukt, grekiska ”pornea”)
och orenhet - alla former av detta -
eller girighet (själviskhet, vältrande i lyx, materiellt begär)
ska inte ens nämnas [ryktas om att det finns] bland er. Sådant passar sig inte bland heliga (Guds utvalda folk).
[Meningen börjar med ”Men”. Det förstärker hur själviskhet på det sexuella och materiella området är så långt ifrån ett liv i osjälvisk kärlek som man kan komma, som beskrivs i versen innan. När ordet otukt och äktenskapsbrott nämns tillsammans syftar otukt på en ogift person som har sexuella relationer med andra, medan äktenskapsbrott handlar om en redan gift som är otrogen i sitt äktenskap. Här används ordet otukt i en bredare mening och syftar på all sexuell orenhet. Ordet ”eller” sätter girighet som en egen kategori. Både sexuell och materiell synd kommer från samma svaghet i den fallna naturen - ett omättligt habegär som uppfylls på otillåtet sätt.]
 
Låt det inte heller finnas:
fräckhet (skamlighet, obscena gester och tal),
dåraktigt (tanklöst, lättsinnigt) tal
och vulgära smutsiga skämt (syrlig ironi)
höj i stället er röst i tacksamhet [till Gud].
[Det är enda gången i NT dessa tre ord används. Det första ordet ”aischrotes” beskriver sådant som är skamligt och smutsigt och inkluderar gester osv. Det andra ”moro-logia” beskriver dåraktigt och lättsinnigt tal. Det tredje ordet ”eu-trapelia” där ”eu” betyder ”smidig/lätt” och ”trapelia” betyder ”böja/svänga”. Ursprungligen beskrev det en förmåga att anpassa och följa med i en konversation, och var en av Aristoteles dygder. Ordet kom dock senare att användas för grova oanständiga skämt.]
 
För detta kan ni vara säkra på att:
Ingen som praktiserar sexuell omoral (otukt, grekiska ”pornea”),
ingen oren människa,
ingen girig (med materiellt habegär) - en sådan person är en avgudadyrkare -
[Påståendet gäller främst den sista punkten där pengar och välstånd har ersatt Guds plats av tillbedjan, se Matt 6:24; Fil 3:19; 1 Joh 2:15, men gäller även för de två första punkterna då det skapade tillbeds i stället för skaparen, se Rom 1:25]
 
har någon del i Kristi och Guds rike. [Samma tre ord som nämndes i vers 3 upprepas här. Det som upptar en människas främsta längtan och önskan vid sidan av Gud är en avgud, se Matt 6:24.]
 
Låt ingen bedra er med tomt prat (grundlösa argument, ursäkter) [som tonar ner allvaret med sexuell orenhet och materiellt habegär], för genom sådana synder kommer Guds straffdom (vrede) över olydnadens barn.
Vandra i ljus
Sluta att vara delaktiga tillsammans med dem. [Låt inte deras livsstil influera er att praktisera samma synder. Det är i stället ni som ska påverka dem.] Ni var ju tidigare mörker, men förenade i Herren är ni nu ljus. Vandra (lev) som ljusets barn. För ljusets frukt [singular] består i [resultatet av ett liv i ljus är]:
alla former av godhet,
rättfärdighet
och sanning.
 
10 Pröva kontinuerligt (lär er mer och mer genom erfarenhet) vad som är välbehagligt (rätt, ger glädje) för Herren, 11 och sluta ta del i mörkrets ofruktbara gärningar, utan [låt ert liv i stället vara en sådan kontrast så att ni kan] avslöja (exponera, överbevisa) dem. 12 För det är till och med skamligt att tala om vad dessa människor gör i hemlighet. 13 Men allt blir uppenbarat precis som det är när det exponeras av ljuset, för allt det som är uppenbarat är ljus. 14 Därför säger han:
Vakna du som sover!
Stå upp från de döda,
och Kristus ska lysa över dig.
[Fritt citerat från Jes 26:19 och 60:1-2. Strofen kan vara tagen från en tidig hymn.]
 
Vandra i vishet
15 Se till att ni vandrar (lever) uppmärksamt (reflektera, överväg noga konsekvenserna av hur ni uppför er) [bland de utomstående], inte som ovisa utan som visa människor. 16 Ta till vara på (gör det bästa möjliga av, ordagrant ”köp tillbaka”) varje tillfälle, för dagarna är onda (fyllda av hårt arbete, problem, stress, ondska).
[Samma tanke uttrycks nästan ordagrant i Kol 4:5. Där uttrycker Paulus också i klartext att det gäller att ta till vara på varje tillfälle i mötet med utomstående.]
 
17 Sluta att vara oförståndiga (tanklösa, handla inte hastigt utan att reflektera), förstå i stället (tankeprocessen där vi strukturerar upp sammanhang, lägger ihop alla fakta om) vad Guds vilja är.
 
18 Drick er inte berusade på vin, för det leder till ett destruktivt (utsvävande, okontrollerat) liv. Låt er i stället ständigt bli fyllda med [den helige] Anden:
19 Tala ständigt till varandra med:
psalmer [Psaltarpsalmer, sånger baserade på bibelord],
hymner [mänskligt komponerade lovsånger]
och andliga sånger [kan vara en generell term för andliga sånger, eller syfta på fri sång i anden].
Sjung (prisa) och spela (slå an strängar)
av hela ert hjärta till Herren.
[All musik i församlingen har sin källa i hjärtat och är riktad till Herren.]
 
20 Tacka ständigt Gud Fadern för allt,
i vår Herre Jesu Kristi namn.
21 Underordna er (inta en frivillig position av samarbete med) varandra [inte i människofruktan utan]
i vördnad (fruktan) för Kristus (Messias, den Smorde).
[Fyra grekiska particip - tala, sjung/spela, tacka, underordna - hör till verbet ”bli fylld” i vers 18. Sång och musik har en stor plats, men även tacksamhet och ömsesidigt underordnande karaktäriserar en andefylld kristen.]
 
Underordna er varandra - men först och främst Herren (5:22-6:9)
Hustrur och män
22  [Att vandra värdigt kallelsen, se Ef 4:1, påverkar alla områden, och det börjar i de närmaste relationerna. Paulus tar nu ett exempel från ett kristet hushåll. En familj i Romarriket var stor. I hushållet fanns inte bara föräldrar och deras barn, utan också vuxna barn, deras makar, mor- och farföräldrar och ibland även slavar. Det fanns olika typer av slavar. Utifrån sammanhanget syftar detta på slavar som fungerade som tjänstefolk. De skötte om hushåll, barn och mark. I en kultur där hustrur, barn och slavar ansågs vara ägodelar visar evangeliet på varje människas unika värde. Hustrun tilltalas som en jämlike och slavar ska behandlas rättvist.
Denna vers har inget eget verb i grekiskan, det är underförstått utifrån föregående vers 21. Samtidigt som ett nytt stycke inleds är det tydligt kopplat med att vara fylld av ande och ett ömsesidigt frivilligt underordnande från alla parter.]
Hustrur,
underordna er (inta en frivillig position av samarbete med) era män,
på samma sätt som de underordnar sig Herren.
23 För en man är sin hustrus huvud,
på samma sätt som Kristus är församlingens huvud,
han som beskyddar (bevarar, räddar) sin kropp [församlingen].
24 Ja, som församlingen underordnar sig (intar en frivillig position av samarbete med) Kristus,
så ska hustrurna också i allt underordna sig (inta en frivillig position av samarbete med) sina män.
 
25 Män [gifta män],
älska (osjälviskt utgivande) era hustrur,
på samma sätt som Kristus osjälviskt älskat församlingen och gav sig själv för henne.
26  [Vers 26 och 27 är symmetriskt strukturerade i en form som kallas kiasm. Detta innebär att temat i första raden hör ihop med temat i den sista, temat i andra raden med näst sista osv. I en kiasm återkommer ofta ord och fraser. Helga i vers 26 hör ihop med sista radens ”helig” i vers 27 och frasen ”renat med vatten” hör ihop med ”utan fläck”. Det centrala budskapet är att Kristus är brudgum och församlingen hans brud. Strukturen och placeringen visar att det inte är äktenskapet som är en bild som appliceras på Kristus och församlingen. I stället är Kristus och församlingen förebilden och prototypen för äktenskapet.]
Han gjorde det för att helga (avskilja) den [församlingen] för Gud,
sedan han renat den med vatten, i kraft av ordet.
27 Han gjorde det för att presentera församlingen bredvid sig själv i härlighet [som sin brud],
 
utan fläck, skrynkla eller något sådant,
 
helt helig och utan någon defekt.
 
28 Det är så männen ska älska (osjälviskt utgivande) sina hustrur
- som sina egna kroppar.
Den som älskar sin egen hustru älskar sig själv.
29 För ingen har någonsin hatat sin egen kropp (sitt eget kött),
utan tar i stället hand om och sköter om den.
Så gör Kristus med församlingen,
30 eftersom vi är delar av hans kropp.
 
31 Av den anledningen ska en man lämna sin far och mor (beroendet av dem)
och vara förenad med (hålla sig till) sin hustru, och de två ska bli ett kött.
[Citat från 1 Mos 2:24. I äktenskapet skapas inte bara något nytt. Paret ”lämnar” sitt beroende till föräldrar för att ”hålla sig till varandra” och skapa en ny familj. Därför är äktenskapet inte bara en privat angelägenhet utan något som också involverar omgivningen. Ceremonier, ringar och löften inför vittnen är viktiga beståndsdelar i ett bröllop.]
32 Detta mysterium är stort (här finns en djup sanning som nu är uppenbarad), och då talar jag om [relationen mellan] Kristus och församlingen.
 
33 Hur som helst [låt oss inte gå in på detta mer, utan gå tillbaka till relationen mellan make och maka]. Varje man ska osjälviskt älska (med en utgivande kärlek) sin hustru på detta sätt [på samma sätt som Kristus älskar sin församling], som sig själv, så får han se att hustrun kommer att respektera (uppskatta, värdesätta, högakta) sin man.