14
Var inte oroliga
1 [Jesus har just berättat att Petrus kommer att förneka Jesus, och lärjungarna blir oroliga för vad som kommer att hända. Jesus tar till orda på nytt och säger:]
”Låt inte era hjärtan vara oroade (förfärade). [Låt er inte bli skrämda av situationen.] Tro (lita) på Gud, tro (lita) också på mig. [Kan också översättas: ’Ni tror på Gud, tro också på mig.’]
2 I min Faders hus [himmelska boning, se Upp 21-22] finns många rum. [Ordet ’rum’ används bara två gånger i NT, här och i Joh 14:23. Det grekiska ordet ’mone’ har innebörden ’ta sin boning’ och att vara en permanent boplats.] Om det inte var så skulle jag ha sagt det till er, för jag går bort för att bereda (iordningställa) en plats åt er.
3 Om jag nu går bort (vilket jag gör) och förbereder en plats åt er, då ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, så att även ni kan vara där jag är.
4 Ni vet vart jag går, och vägen [dit] vet ni.”
[Genom att använda pronomen mig, min och jag upprepade gånger i vers 1-4, betonar Jesus den personliga relationen mellan honom och lärjungarna. Huvudtemat är att Jesus kommer tillbaka för att vara tillsammans med dem, även om han går bort för en tid. Dock säger han inte exakt var och hur han ska komma tillbaka, och det kan finnas en avsiktlig dubbeltydighet här där Jesus talar om flera saker. En troende kan se fram emot en evighet tillsammans med Jesus, se Fil 1:23; 1 Tess 4:13-18, och Jesus kommer en dag tillbaka till jorden, se Upp 1:7; 22:20.
Vad det gäller lärjungarna, som Jesus speciellt riktar sig till här, får de se Jesus redan samma kväll han uppstått. Han visar sig även vid flera tillfällen fram till sin himmelsfärd, se Joh 20:19-22, 26; 21:1; 1 Kor 15:5-7. Petrus fråga om vart Jesus går, i Joh 13:36, och Jesu svar att lärjungarna ska få se inom ”en kort tid”, se Joh 14:19, pekar på att det är uppståndelsen Jesus talar om. I detta kapitel nämns också om den helige Ande som ska ta sin boning i den troendes hjärta, se Joh 14:16, 20, 23. Samma dag som Jesus uppstått säger Jesus till lärjungarna: ”Ta emot den helige Ande”, se Joh 20:22. På pingstdagen, 50 dagar senare, blir den helige Ande utgjuten över alla de troende.]
Tomas upprepar Petrus fråga - vart går du?
5 Tomas sade [och upprepar Petrus fråga, se Joh 13:36]: ”Vi vet inte (ser inte med våra hjärtans ögon, har ingen klar förståelse av) vart du går, så hur kan vi då veta vägen?”
6 Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen (allt som är sant och riktigt, äkta, oförfalskat) och livet (Guds överflödande liv, själva kärnan och meningen med livet, äkta liv). Ingen kommer till Fadern utom genom mig.
7 Om ni hade känt (haft en kunskap baserad på personlig erfarenhet av) mig skulle ni också känt min Fader. Från och med nu känner ni honom och har sett honom.”
Filippus önskan att få se Fadern
8 Filippus sade: ”Herre, låt oss få se Fadern, sedan är vi nöjda (det är allt vi begär).”
9 Jesus svarade honom: ”Jag har varit så länge hos er och du har inte lärt känna mig (haft en personlig erfarenhet av mig), Filippus? Den som har sett (iakttagit, beaktat) mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern?
10 Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? De ord [grekiska ordet ’rhema’, specifika ord levandegjorda av den helige Ande] jag talar till er talar jag inte av mig själv (på eget initiativ), det är Fadern som bor i mig som utför sina gärningar [mäktiga mirakler].
11 Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern i mig, men om ni inte tror på mig, tro på grund av gärningarna [miraklerna].
12 Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Den som tror på (litar på, lutar sig emot) mig, han ska själv göra de gärningar [mäktiga mirakler] som jag gör, och ännu större (fler, starkare) än dessa, eftersom jag går till Fadern.
13 Vad ni än väljer att be om (fråga, begära) i mitt namn, det ska jag göra, så att Fadern blir förhärligad (prisad, ärad) i (genom) Sonen.
14 Om ni väljer att be om (fråga, begära) något i mitt namn, så ska jag göra det.
15 Om ni väljer att älska mig (osjälviskt utgivande), så håller ni mina bud.
16 Jag ska be Fadern och han ska ge er en annan (likadan) hjälpare (pålitlig vän, rådgivare, advokat) med samma karaktär som jag, som förblir hos (lever, bor i) er för alltid –
17 Sanningens Ande. Världen kan inte ta emot (välkomna) honom, eftersom den inte ser honom eller känner (har en kunskap baserad på personlig erfarenhet av) honom. Men ni känner (har en personlig erfarenhet av) honom, eftersom han förblir med (bredvid) er och ska vara i er.
18 Jag ska inte lämna er faderlösa (oskyddade, utan undervisning, hjälplösa), jag ska komma till er.
19 Ännu en liten tid [syftar troligtvis på de återstående timmarna fram till döden på korset], och världen ser mig inte mer [därefter], men ni ska se (förstå och uppfatta) mig. [Redan samma dag som Jesus uppstår kommer han att visa sig för lärjungarna, se Joh 20:19.] Eftersom jag lever ska ni också leva. [1 Kor 15:20-21]
20 På den dagen [troligtvis uppståndelsen, se Joh 20:21-22] ska ni förstå (ha en kunskap baserad på en personlig erfarenhet) att jag är i min Fader, och ni är i mig och jag är i er.
21 Den som har (äger, bär, vet om) mina bud och håller dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig kommer att bli älskad av Fadern, och jag ska älska honom och uppenbara (göra mig känd, visa) mig för honom.”
Judas undrar hur de men inte världen ska se Jesus
22 [Jesu svar till Filippus att världen inte skulle se honom men de skulle det, se Joh 14:19, förbryllade lärjungarna. Nu kommer den fjärde frågan sedan Petrus började diskussionen i Joh 13:36. Hela detta kapitel visar hur det rådde en öppen gemenskap kring Jesus där lärjungarna inte var rädda för att ställa frågor.]
Judas, inte Iskariot [utan den andre lärjungen med samma namn, som senare bytte namn till Jakob], sade till honom: ”Herre, vad har hänt som gör att du ska uppenbara dig för oss men inte för världen?”
23 Jesus svarade honom: ”Om någon älskar mig så håller han mitt ord (min undervisning) och min Fader ska älska honom, och vi ska komma till honom och bo (ta vår boning, låta vårt hem bli) i honom.
24 Den som inte älskar mig håller inte mina ord. Ordet ni hör är inte mitt, det kommer från min Fader som har sänt mig.
25 Detta har jag sagt er medan jag fortfarande är kvar hos er.
26 Men Hjälparen (den pålitliga vännen, rådgivaren, advokaten), den helige Ande, som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära (undervisa) er allt, och han ska påminna er om allt jag har sagt er (ta upp det till ert medvetande).
27 Frid (ro, stillhet, vila) lämnar (sänder, överlåter) jag åt er. Jag ger er min frid. Jag ger er inte så som världen ger. [Jesus talade arameiska med sina lärjungar. Det arameiska och hebreiska ordet för frid ”shalom” är rikt på innebörd, såsom harmoni, hälsa, fullhet, trygghet och välgång. Det är en önskan om frid som judar fortfarande använder som hälsnings- och avskedsord. Världen kan inte erbjuda denna frid; Guds frid tar bort all rädsla och fruktan för döden och framtiden.] Låt inte ert hjärta oroas (uppröras, ängslas) eller förfäras (frukta, tappa modet, skygga tillbaka) [2 Tim 1:7].
28 Ni har hört att jag sade till er: ’Jag går bort, men jag kommer tillbaka till er.’ Om ni [verkligen] älskade mig skulle ni redan glatt er över att jag går till Fadern, för Fadern är större än jag.
29 Nu har jag sagt detta till er innan det sker, för att ni ska tro (lita, luta er mot mig), när det sker.
30 Jag kan inte prata med er så länge till, för denna världens furste är på väg. I mig finns inget som tillhör honom (han har ingen makt över mig),
31 men för att världen ska förstå (personligen erfara) att jag osjälviskt utgivande älskar Fadern, kommer jag att göra det min Far i himlen har befallt mig. Låt oss stå upp och gå härifrån.”