13
JESUS TALAR I LIKNELSER (13:1-52)
[Detta är det tredje av fem Jesu tal som Matteus har med i sitt evangelium. Talet innehåller åtta liknelser:
- Liknelsen om såningsmannen, vers 3-9. Förklaras i vers 18-23.
- Himmelriket liknas vid vete och ogräs, vers 24-29. Förklaras i vers 36-43.
- Himmelriket liknas vid ett senapskorn, vers 31-32
- Himmelriket liknas vid en surdeg, vers 33
- Himmelriket liknas vid en skatt i en åker, vers 44
- Himmelriket liknas vid pärlor, vers 45-46
- Himmelriket liknas vid ett nät, vers 47-48. Förklaras i vers 49-50.
- Liknelsen om husbonden, vers 52
Av de sex liknelser som handlar om himmelriket börjar den första med sådden av gott vete och ont ogräs. Den avslutande handlar om den sista tidens skörd där de rättfärdiga separeras från de onda. De fyra liknelserna däremellan beskriver troligen tiden mellan sådden och skörden.
Jesus förklarar utförligt de två första och den sjunde liknelsen. Övriga måste tolkas, både utifrån sammanhanget och i ljuset av de liknelser som har förklarats. När välkända symboler från Gamla testamentet används väger deras traditionella tolkningar extra tungt i förståelsen. Detta gäller särskilt här i Matteusevangeliet, eftersom det riktar sig till judiska läsare. Om Matteus inte ansåg det nödvändigt att förklara symbolerna var de troligen välkända.]
Jesus undervisar folket
1 Samma dag gick Jesus ut från huset [Petrus hus i Kapernaum] och satte sig vid sjön.
2 En stor folkskara samlades omkring honom, så han steg i en båt och satt i den medan allt folket stod på stranden.
Liknelsen om såningsmannen - fyra jordmåner
(Mark 4:1-9; Luk 8:4-8)
3 [Jesus använder ofta liknelser för att belysa andliga sanningar genom praktiska exempel från vardagen. I evangelierna finns ett trettiotal olika liknelser. Detta är den första, och i Mark 4:13 står det att den är grunden för alla liknelser som Jesus berättar.]
Han talade till dem med många liknelser. Han sade:
”En såningsman gick ut för att så.
4 När han sådde föll en del vid vägen,
och fåglarna kom och åt upp det.
5 Andra (exakt likadana sädeskorn, med samma förutsättningar) föll på stenig mark,
där de inte hade mycket jord,
och de sköt upp på en gång eftersom jorden var tunn.
6 Men när solen steg upp förbrändes de,
och eftersom de inte hade någon rot torkade de bort.
7 Andra (exakt likadana sädeskorn, med samma förutsättningar) föll bland törnen,
och törnena växte upp och kvävde dem.
8 Andra (exakt likadana sädeskorn, med samma förutsättningar) föll i god jord och gav frukt,
en del hundra gånger (mer än vad som var sått) [1 Mos 26:12],
andra sextio gånger mer,
och några trettio gånger mer.
9 Den som har öron, han ska höra (lyssna uppmärksamt, ta till sig och förstå min undervisning).”
[Jesus förklarar liknelsen i vers 18-23. Israel har ett subtropiskt klimat. Man sår under höstens regnperiod och skördar på våren före den torra heta sommaren. Bilden för den här liknelsen är en åker där en väl upptrampad stig passerar rakt igenom den. I ytterkanterna mot berget är jordlagret tunnare och mot dikeskanterna växer törne. En såningsman sprider för hand ut frön. De olika jordmånerna syns inte för blotta ögat eftersom hela åkern nyligen är plöjd. Liknelsen säger inget om proportionerna mellan god och dålig jord, men generellt sett består en åker till största delen av god jord.]
Varför Jesus berättar liknelser
(Mark 4:10-12; Luk 8:9-10; 10:23-24)
10 Sedan kom lärjungarna till honom och frågade: ”Varför talar du till dem i liknelser?”
11 Han svarade: ”Ni har fått gåvan att lära känna himmelrikets mysterier (hemligheter, dolda planer), men det har inte de andra.
12 För den som har [andlig kunskap] ska få mer [insikt och förståelse], och det i överflöd, men den som inte har, från honom ska tas också det han har.
13 Därför talar jag till dem i liknelser: Eftersom de ser [har förmågan att se], men ändå inte ser, och hör [har förmågan att höra], men ändå inte hör eller förstår.
14 De uppfyller Jesajas profetia:
Ni ska höra (gång på gång) men inte förstå,
ni ska se (upprepade gånger) men ingenting uppfatta.
15 För detta folks hjärta har blivit förstockat (tjockt, hårt, känslokallt),
de hör dåligt med sina öron
och de har stängt sina ögon,
så att de inte kan se med sina ögon
eller höra med sina öron
eller förstå i sitt hjärta och vända om (återvända)
och bli botade (helade, förnyade) av mig.
[Citat från Jes 6:9-10, utifrån den grekiska översättningen.]
16 Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är era ögon, eftersom de ser, och era öron, eftersom de hör.
17 Jag säger er sanningen (sannerligen, amen): Många profeter och rättfärdiga har längtat efter att få se det ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det.”
Förklaringen av liknelsen om såningsmannen
(Mark 4:13-20; Luk 8:11-15)
18 ”Hör nu [med öron som är öppna] på [vad som menas med] liknelsen om såningsmannen.
19 När någon hör budskapet om riket men inte förstår det, kommer den onde och rycker bort det som blivit sått i hans hjärta. Detta är sådden längs med vägen. [Det grekiska ordet för väg kan också betyda invanda tankebanor, tankemönster, dvs. förutfattade meningar och missuppfattningar av Guds ord. Dessa blir till en hård yta som hindrar säden från att tränga ner i myllan.]
20 Det som såddes på stenig mark(med bara ett tunt jordlager) är den som hör ordet och på en gång tar emot det med glädje.
21 Trots det har det inte fått slå rot inom honom, och han håller bara ut en tid. Så fort han möter lidande eller förföljelse för ordets skull, så kommer han genast på fall.
22 Det som såddes bland törnena är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och bedräglig rikedom kväver ordet, så att det blir utan frukt. [Grundordet för törne är extremer. Det finns en koppling till läror som ensidigt betonar en enda sanning, se Matt 7:15-17.]
23 Men det som såddes i den goda jorden är den som hör ordet och förstår, och som bär frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt.”
Tre liknelser om himmelriket
1 (av 3) Liknelsen om vetet och ogräset
24 Han berättade en annan liknelse för dem: ”Det himmelska kungariket [Guds konungamakt som har sitt ursprung från himlen, finns redan nu överallt där Jesus är Herre, och kommer en dag att manifesteras på hela jorden då Jesus kommer tillbaka] kan liknas vid en man som sådde god säd i sin åker.
25 Medan alla låg och sov kom hans fiende och sådde falskt vete [rajgräs, ett ogräs med giftig frukt som är snarlikt vete] på åkern mitt bland vetet och gick sedan sin väg.
26 När säden hade skjutit upp och format sädeskorn (bar frukt), visade sig också det falska vetet.
27 Ägarens tjänare kom till honom och sade: ’Herre, sådde du inte god säd i din åker, varifrån kommer då ogräset?’
28 Han svarade: ’En fiende har gjort detta.’ Så tjänarna sade till honom: ’Vill du att vi går och rensar bort ogräset.’
29 Han svarade: ’Nej, när ni samlar in ogräset så rycker ni även upp vetet på samma gång.
30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden, och när skördetiden är inne ska jag säga till skördearbetarna att först samla ihop ogräset, och bunta ihop det så att det kan brännas upp. Sedan ska de samla in vetet i min lada.”
[Jesus förklarar liknelsen enskilt för lärjungarna lite senare i Matt 13:36-43. I det här området växer ett ogräs som kallas falskt vete. Det är troligt att Jesus syftar på detta gräs som är mycket snarlikt vetet men ger en giftig frukt. Det är först när frukten mognar man kan särskilja dem. I stället för att gulna till skörd som vetet gör blir frukten svart. På svenska kallas arten dårrepe eller giftigt rajgräs; dess latinska namn är Lolium temulentum.]
2 (av 3) Liknelsen om senapskornet
(Mark 4:30-32; Luk 13:18-19)
31 Han berättade en annan liknelse för dem: ”Himmelriket (kungaväldet från himlen) är som ett senapskorn som en man tar och sår i sin åker.
32 Det är det minsta av alla frön [som vanligtvis planterades i landet], men när det har växt upp är det större än alla trädgårdsväxter och blir ett träd, så stort att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna.” [Trädet kan symbolisera ett världsrike, se Hes 17:23; 31:6; Dan 4:12-21.]
3 (av 3) Liknelsen om jästen
(Luk 13:20-21)
33 Han berättade en annan liknelse för dem: ”Himmelriket är som jästen (surdegen) som en kvinna gömmer (blandar, grekiska ’enkrypto’) i tre mått (grekiska ’saton’ motsvarar 13 liter) mjöl [totalt omkring 40 liter] tills dess hela degen har jäst [blivit påverkad av jästen].”
[Det finns flera olika tolkningar av dessa två liknelser. Den första och uppenbara är att Guds rike växer, både som ett senapskorn och som en deg. Ser man till sammanhanget så är dessa två liknelser inbäddade mellan liknelsen om ”ogräset och vetet” och dess förklaring. Huvudtemat i den liknelsen är att det finns ett falskt vete som tillåts växa parallellt med det äkta. Det finns alltså människor som kallar sig kristna men inte är det. Jesus säger i vers 41 att i tidsålderns slut ska änglar samla och föra bort alla ur hans rike som förleder och lever i laglöshet.
I ljuset av den förklaringen och att ordet ”träd” används om senapsbusken, kan senapskornet stå för en falsk oproportionerlig tillväxt. De yttre delarna av trädet långt från stammen blir t.o.m. hem för fåglar som tar bort Guds ord från människor, se vers fyra. Detta kan symbolisera yttre attacker mot Gudsriket. I Hesekiel och Daniel finns liknelser där fåglarna i trädet beskriver människor i ett rike. Appliceras den tolkningen blir den konsekvent med att både goda och onda människor sås in i riket, se vers 38.
Surdeg är genom hela Bibeln en bild på falska läror och i så fall förutsäger Jesus att det kan smyga sig in villoläror som sprider ondska inifrån. Jesus varnar för fariséernas och saddukéernas surdeg som är deras felaktiga lära, se Matt 16:6-12. Fariséerna levde inte som de lärde och saddukéerna var en privilegierad välbärgad elit som hade missförstått både Skrifterna och Guds kraft, se Luk 12:1 och Matt 22:29. Tre mått mjöl för tankarna till 1 Mos 18:6 där just en kvinna, Sara, bakar bröd av tre mått mjöl inför Herrens besök hos Abraham. Genom både den judiska och kristna historien står det osyrade brödet för äkta gemenskap med Gud. Inför den judiska påsken städar man ur all jäst ur husen, se 2 Mos 12:15, och i den kristna nattvarden har brödet en central betydelse. Att då den som är ansvarig för att baka brödet ”gömmer” in jäst som förstör gemenskapen med Gud är allvarligt.]
Syftet med liknelserna
(Mark 4:33-34)
34 Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, han talade inte till dem utan att använda en liknelse.
35 Detta för att det som var sagt genom profeten skulle uppfyllas:
”Jag vill öppna min mun för att tala i liknelser. Jag ska förkunna vad som har varit dolt sedan världens skapelse.”
[Citat från Ps 78:2, skriven av Asaf.]
[Även om Jesus redan förklarat varför han talade i liknelser till folket, se vers 10-17, så understryker Matteus detta med en referens från Gamla testamentet. Eftersom Jesus använde sig av olika undervisningsstilar senare syftar uttalandet att Jesus bara använde liknelser främst på detta undervisningstillfälle, se t.ex. Matt 15:3-9; 19:3-12.]
Jesus undervisar lärjungarna enskilt
36 Sedan lät han folket gå och gick in i huset [antagligen Petrus hus där Jesus bodde då han verkade i Galileen].
Förklaringen till liknelsen om vetet och ogräset
Hans lärjungar kom till honom och sade: ”Förklara för oss liknelsen om ogräset i åkern.”
37 Han svarade [och förklarar liknelsen från vers 24-30]:
”Den som sår den goda säden
är Människosonen.
38 Åkern
är världen.
Den goda säden
är Guds barn (rikets söner).
Ogräset
är ondskans barn (den ondes söner).
[Det kommer att finnas onda människor som kallar sig ’kristna’, se vers 41.]
39 Ovännen som sådde det
är djävulen.
Skörden
är tidsålderns slut (fulländning).
Skördemännen
är änglar. [Grekiska ’angelo’ som betyder budbärare, syftar antagligen på Guds änglar som han ska sända ut, se vers 41.]
40 På samma sätt som ogräset [som liknar det äkta vetet] samlas ihop och bränns upp i eld, så ska det vara vid tidsålderns slut.
41 Människosonen ska då sända ut sina änglar och de ska samla ihop från hans rike alla som är stötestenar (personer som gör så att andra dras in i synd) och alla som praktiserar laglöshet (gör det som är orätt),
42 och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta ljudligt och skära tänder (där råder ångest, hat och ondska, ordagrant ’rent fysiskt skaka av skräck’).
43 Då ska de rättfärdiga lysa som solen, i sin faders rike [en anspelning på Daniel 12:3]. Den som har öron, han ska höra (lyssna uppmärksamt, ta till sig och förstå min undervisning).”
Tre liknelser om himmelriket
1 (av 3) Liknelsen om skatten i åkern
44 [Jesus fortsätter att undervisa lärjungarna enskilt:] ”Himmelriket (Guds kungavälde, som finns överallt där hans vilja sker) är som en dyrbar skatt som blivit gömd i en åker. En man finner den och gömmer den igen, och i sin glädje [över upptäckten] går han och säljer allt han äger och köper den åkern.”
2 (av 3) Liknelsen om köpmannen och pärlorna
45 ”Himmelriket (Guds kungavälde) kan också liknas vid en köpman (en resande uppköpare) som söker efter dyrbara pärlor.
46 När han hittar en dyrbar pärla, går han och säljer allt han äger och köper den.”
[Vid en snabb anblick kan det verka som om frälsningen liknas vid en skatt och pärla, och människan måste sälja allt för att köpa den. Tittar vi däremot på de tre liknelser som Jesus förklarar, är det Gud som är huvudpersonen och den som agerar. Det är Gud som är mannen som sår den goda säden i de två första liknelserna och han är den som skördar vid tidsålderns slut, se vers 37 och 49. Det är därför troligt att mannen som hittar skatten i åkern är Gud själv och att köpmannen som söker pärlor också är Gud. Skatten hittas i åkern som tidigare var en bild på världen, se vers 38. Gud är den som söker efter människors hjärtan. Priset betalas med Jesu liv på korset.
I Gamla testamentet omnämns Israel ofta som Guds speciella skatt, se 2 Mos 19:5. Om skatten är en bild på Israel kan pärlan vara en bild på församlingen. I havet skapas pärlor när ett sandkorn råkat komma in i en mussla. Det lilla sandkornet irriterar musslan som kapslar in den lager på lager och pärlan växer. En fin bild på hur Jesus som var ”stötestenen” blir grundstenen som församlingen byggs på. Pärlor omnämns inte i Gamla testamentet, men var inte något obekant för lärjungarna. Köpmän importerade dem utomlands från Indiska Oceanen, Persiska viken och Röda havet. Havet symboliserar ofta världens nationer, och där finns Guds församling.]
3 (av 3) Liknelsen om nätet
47 ”Himmelriket (Guds kungavälde från ovan) kan också liknas vid ett dragnät som kastas i sjön och fångar fiskar av alla sorter.
48 När det blir fullt, drar man upp det på stranden och lägger den goda fisken i korgar, men kastar bort den dåliga.”
[Ett dragnät är ett stort nät som förs in mot stranden i en halvcirkel. Nätet kan vara en bild på evangeliet och Guds rike som sveper över jorden. På samma sätt som nätet samlar in alla sorters fiskar, når evangeliet alla folk och nationer. När Jesus talade detta hade bara Israel berörts av evangeliet, men Jesus indikerar att innan han kommer tillbaka ska hela världen ha hört evangeliet.]
Förklaringen av liknelsen med nätet
49 ”På samma sätt ska det vara vid tidens (den här tidsepokens) slut. Änglarna ska gå fram och separera de onda från de rättfärdiga,
50 och kasta de onda i den brinnande ugnen. Där ska man gråta ljudligt och skära tänder (där råder ångest, hat och ondska, ordagrant ’så fylld av skräck att man rent fysiskt skakar av rädsla’).”
[Jesus lär att mitt i församlingen finns både äkta kristna och sådana som aldrig tagit emot Jesus som sin Herre. Det räcker inte med att tillhöra en församling, göra goda gärningar – det handlar om att känna Jesus.]
Liknelsen om husbonden - hur ska man predika om himmelriket
51 ”Har ni förstått allt detta [alla dessa liknelser om himmelriket i kapitel 13]?” De svarade honom: ”Ja, Herre.”
52 Då sade han till dem: ”Varje skriftlärd [expert i Gamla testamentet] som blir en lärjunge för himmelriket (Guds kungavälde från ovan), han måste bli som en husbonde (en välbärgad man, familjefar) som ur sitt förråd kan ta fram både nytt och gammalt.”
[En förkunnare av evangeliet som har accepterat Guds kungavälde och ställt sig under kungen Jesus och låter hans befallningar råda, ska generöst och fritt dela med sig av gamla sanningar men i nya former, med nya illustrationer så att det går att applicera Guds ord. Frasen ”nytt och gammalt” kan också vara ett judiskt uttryck som helt enkelt betyder ”ett stort överflöd”, dvs. att han har stor kunskap i Guds ord.]
Tillbaka till Nasaret där Jesus växt upp
(Mark 6:1-6; Luk 4:16-30)
53 När Jesus hade avslutat dessa liknelser [i kapitel 13], lämnade han platsen. [Jesus befann sig vid norra stranden av Galileiska sjön, inte så långt från Kapernaum där han bodde i Petrus hus.]
54 När han kom till sin egen hemstad [Nasaret, knappt tre mil från Kapernaum] undervisade han i deras synagoga. De slogs av häpnad och sade: ”Varifrån har han fått denna vishet och mirakulösa kraft?
55 Är inte detta hantverkarens son? [Det grekiska ordet som ofta översätts snickare kan också betyda stenarbetare. Josef var antagligen en byggnadsarbetare som jobbade både med trä och sten.] Heter inte hans mor Maria, och hans bröder Jakob, Josef, Simon och Judas?
56 Hans systrar, är de inte alla [gifta och bor] här med oss? Varifrån har han fått allt detta?”
57 De tog anstöt (avvisade hans auktoritet, han blev en stötesten). Jesus sade till dem: ”En profet är inte föraktad (utan ära, respekt), förutom i sin hemstad och i sin egen familj (sitt eget hus).”
58 Han utförde inte många kraftgärningar (manifestationer av Guds kraft) där på grund av deras otro.