4
Stå därför [eftersom ni har ett himmelskt medborgarskap och ett hopp om en Frälsare] fasta i Herren, älskade vänner! Ni är mina syskon (bröder och systrar i tron) och kära älskade vänner som jag av hela hjärtat längtar efter att få se, ni är min glädje och krona (segerkrans).
Uppmaningar
Var eniga
Jag uppmanar Evodia [hennes namn betyder ”säker resa”] och jag uppmanar Syntyche [som betyder ”trevlig bekantskap”] att vara eniga (arbeta tillsammans) i Herren. [Ordet ”uppmanar” används två gånger i denna vers, en gång framför varje namn vilket gör hans vädjan individuell.] Ja, även dig, trofaste medarbetare [grekiska ”Syzygus”, och kan vara ett namn på en man i församlingen, eller möjligen Epafroditus, men syftar troligtvis uppmanande personligt till den som hörde brevet läsas upp], ber jag: hjälp dessa kvinnor som har kämpat med mig i evangeliets tjänst [att komma överens], tillsammans med Clemens och mina andra medarbetare som har sina namn i livets bok.
[Clemens var ett vanligt namn. Ibland har han antagits vara den tredje biskopen i Rom som skrev Första Clemensbrevet till församlingen i Korint omkring 95 e.Kr.]
Glädje i Guds frid
Gläd er alltid [oavsett yttre omständigheter] i Herren!
Igen säger jag, gläd er!
 
Låt alla människor få veta (personligen få erfara) er osjälviskhet (omtanke, fördragsamhet, förlåtande attityd). Herren är nära. [Uttrycket har en dubbel betydelse. Herren finns nära den troende och hjälper, men är också nära och kommer snart tillbaka.]
 
Sluta göra er bekymmer (oroa er, vara splittrade, stressade). I stället, i allt (alla situationer, omständigheter), låt era önskningar (frågor, behov) bli kända inför Gud (i hans närvaro, när ni umgås med honom), genom:
bön (vars innersta natur är tillbedjan, hängivenhet och förtrolighet med Gud)
och åkallan (begäran, ofta för ett personligt behov)
med tacksägelse.
[Låt bön och åkallan ske i tacksamhet.]
 
Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd (är högre, bättre, regerar över allt själsligt tänkande) skydda (bevara) era hjärtan [er ande] och tankar (ert sinne), i Kristus Jesus.
 
Till sist, mina syskon (bröder och systrar i tron)
allt som är sant (ärligt, äkta),
allt som är värdigt (tilltalande, genuint),
allt som är rätt (moraliskt rätt),
allt som är rent (inte besudlat med synd),
allt som är älskvärt (inspirerar och stärker kärleken),
allt som är lovvärt (konstruktivt och uppbyggande),
om det finns dygd (godhet som praktiseras),
om det finns sådant som förtjänar beröm
(som attraherar människor och drar dem närmare Gud),
låt allt detta uppfylla era tankar (välj att fokusera på detta så det formar era tankar och era handlingar).
Detta som ni har:
lärt er,
och tagit emot,
och hört av mig,
och sett mig göra,
praktisera allt detta (låt det bli naturligt och en vana i era liv), och fridens Gud ska vara med er!
[Paulus ger fyra steg, i omvänd ordning, för att leva i Guds frid. Församlingen i Filippi hade sett hur Paulus och Silas blivit frigivna från fängelset, se Apg 16:22-31. De hörde sedan Paulus budskap, och tog sedan emot evangeliet, och det var då de lärde sig hemligheten om hur man kan leva i tro och ha en relation med Jesus.]
Gud förser
Förnöjsamhet
10 Jag känner stor glädje i Herren över att ni nu igen förnyat (blommat ut i) ert intresse för mig. Jag vet att ni har tänkt på mig förut, men inte hade något tillfälle att visa det.
[Epafroditus har nyligen kommit med en gåva från församlingen i Filippi till Paulus som är fängslad, se vers 18. Eftersom Paulus med största sannolikhet befinner sig i Rom, kan en av anledningarna till att det dröjt, vara att det först nu var någon som haft vägarna förbi så långt västerut. Paulus hade innan dess också varit fängslad i Caesarea i två år, rest över Medelhavet och blivit strandsatt på Malta.]
 
11 Jag säger inte detta för att antyda att något har fattats mig. Jag har lärt mig att vara nöjd (tillfreds, harmonisk, jag har kunnat försörja mig själv) oavsett yttre omständigheter. 12 Jag vet hur man lever enkelt i svåra situationer, jag vet också hur man lever i överflöd. Genom allt, och i allt (oavsett omständigheter) har jag lärt mig hemligheten [att alltid vara nöjd, tillfreds och harmonisk, se vers 11], vare sig jag är mätt eller hungrig, har överflöd eller lider brist. 13 Allt kan jag göra (överkomma, har jag styrka till), genom Kristus, som ständigt ger mig kraft (styrker mig).
Givandets välsignelser
14 Men ni gjorde rätt (något vackert) när ni var delaktiga (assisterade, delade med er) i mina svårigheter (min pressade situation).
15 Ni vet ju själva, filipper, att när evangeliet (det glada budskapet) var nytt och jag hade lämnat Makedonien, då var det ingen annan församling än er som gick in i gemenskap med mig (partnerskap) och öppnade upp ett konto så att man kunde föra bok över utgivet och mottaget.
16 För även när jag var i Tessalonike skickade ni [gåvor] till mina behov, inte bara en utan två gånger. 17 Inte så att jag söker själva gåvan, utan vad jag söker är att ni ska få en riklig frukt av gåvan ni ger. 18 Jag har fått allt och det i överflöd. Jag har mer än nog när jag nu genom Epafroditus har fått er gåva - en ljuvlig doft, ett välbehagligt offer som Gud tar emot med glädje. 19 Min Gud ska rikligen (överflödande, överväldigande) fylla alla era behov i enlighet med hans härliga rikedom i Kristus Jesus. 20 Vår Gud och Far tillhör äran i evigheters evighet. Amen.
Hälsningar
21 Hälsa alla heliga i Kristus Jesus. De troende (bröderna och systrarna) här hos mig hälsar till er. 22 Alla de heliga [de troende i Rom, några av dem nämns vid namn i Rom 16:3-16], särskilt de som hör till kejsarens hus [syftar troligtvis på kristna soldater och tjänare som tjänstgjorde hos kejsaren], hälsar till er. [På grund av Filippis nära koppling till Rom, som koloni och finansiellt centrum, fanns det många band mellan dessa städer, se även Fil 1:13-14.]
23 Herren Jesu Kristi nåd vare med er ande.