15
Gud ser allt
Ett mjukt (stilla) svar tar bort vrede (ursinne, raseri),
men ett hårt (sårande) ord rör upp ilska.
 
De visas tunga talar kunskap på ett rätt sätt,
men dårens mun spyr ut dårskap.
 
Herrens ögon finns på varje plats,
och de ser både det onda och det goda.
 
Den tunga som talar helande (läkande, uppbyggande) ord är ett livets träd,
men när den avsiktligt är falsk (förvanskande, förvriden) krossar den anden.
[Hos både den som lyssnar och den som talar.]
 
En dåre föraktar sin faders tillrättavisning och straff,
men den som tar till sig tillrättavisning är klok.
 
De rättfärdigas hem har många skatter (stor rikedom),
men de ogudaktigas inkomst för bara med sig olycka (problem, oro, förvirring, oordning).
 
Läpparna hos de visa sållar medvetet [bland sina tankar] och sprider bara visdom,
så är det inte med de självgoda dårarna som saknar urskillningsförmåga redan i sitt hjärta.
 
De ogudaktigas [religiösa] offer är avskyvärt (motbjudande, vidrigt) inför Herren,
men bönerna från de rättfärdiga är hans glädje (tillfredsställelse, lycka, behag).
 
Avskyvärd (motbjudande, vidrig) är den ogudaktiges väg inför Herren,
men han älskar den som söker hans rättfärdighet.
 
10 För den som överger Guds väg väntar sträng bestraffning,
den som hatar (vägrar att ta emot) tillrättavisning kommer att dö [fysiskt, moraliskt och andligt].
 
11 Sheol (de dödas plats) och Abaddon [slutgiltiga platsen för Satan] är båda synliga (öppna, uppenbara) inför Herren,
hur mycket synligare är då inte människors hjärtan?
Hjärtat är centralt
12 En dåre ogillar den som tillrättavisar honom,
han går inte till de visa [för att fråga om råd].
 
13 Ett lyckligt hjärta ger ett glatt ansiktsuttryck,
men hjärtesorg krossar (bryter ner) anden.
 
14 Hjärtat hos den som har förstånd söker (frågar efter, kräver) kunskap,
men munnen hos [den självgode] dåren njuter av (har aptit för) dårskap.
 
15 För den bedrövade (nedslagne, olycklige, fattige), är varje dag ond (svår, eländig),
men den som har ett glatt hjärta har en ständig fest.
 
16 Det är bättre att ha lite [en liten material tillgång] och i vördnadsfull tillbedjan frukta Herren,
än stor rikedom med den förvirring (tumult, oro) som den för med sig
[genom det ogudaktiga sätt den införskaffats och förvaltats på].
 
17 Det är bättre att äta en enkel sallad i en kärleksfull gemenskap,
än en gödd oxe där det är hat [mellan människor och Gud].
 
18 En hetlevrad man orsakar strider (tvister, gräl, trätor),
men den som är sen till vrede (tålmodig) stillar (dämpar, kväver) dispyter (konflikter).
 
19 Den lates väg är överväxt med törne [vildväxande rosenbuske med taggar som sticker, sårar och snärjer],
men den rättfärdiges väg är säker och väl utstakad.
 
20 En vis son gör sin fader glad,
bara en dåre föraktar sin moder.
 
21 Dårskap tilltalar den som saknar hjärta och förstånd,
men den som har förståelse (insikt, förstånd) går sin väg rakt fram.
 
22 Utan överläggning (rådläggning, debatt) blir det inte som planerat (planerna blir utan syfte och mål),
men där man rådgör tillsammans (utbyter erfarenheter, frågar rådgivare) grundas (fastläggs) planerna.
 
23 Det ger glädje att kunna ge [ett bra konstruktivt, hjälpande] svar,
och ett ord talat i rätt tid (tillfälle) - det är välsignat.
[Ett gott råd i rätt tid välsignar både den som får och den som ger det.]
 
24 Den förståndige vandrar uppåt [mot himmelen] på livets väg,
och på så vis undviker han Sheol (Hades, helvetet, dödsriket).
 
25 Herren river ner den högmodiges hus (familj, liv),
men han bevarar änkans tomtmarkeringar (gränslinjer).
 
26 Onda planer (tankar) är något avskyvärt (motbjudande, vidrigt) i Herrens ögon,
men vänliga (vackra) ord är rena [inför honom].
 
27 Den som är girig efter orätt vinning (genom ojusta metoder eller våld) för in olycka (problem, oro, förvirring, oordning) i sitt eget hem,
men den som hatar mutor ska leva (inte dö en för tidig död, leva i framgång, leva för evigt i himlen).
 
28 Den rättfärdiges hjärta betänker (studerar, är förberedd på) hur han ska svara,
men de ogudaktigas mun spyr ut ondska.
 
29 Herren är långt borta (fjärran) från de ogudaktiga (syndare, kriminella),
men han hör bönerna från de rättfärdiga.
 
30 Ögon som utstrålar ljus [från ett glatt fridfullt inre] gläder hjärtan [hos andra människor],
och goda nyheter ger näring åt benen [ger inre styrka].
 
31 Det öra som lyssnar på livgivande tillrättavisning
kommer att bli kvar bland de visa.
 
32 Den som vägrar ta emot tillrättavisning (tuktan, disciplin) föraktar (ogillar, tar avstånd ifrån) sig själv,
men den som tillåter sig att bli tillrättavisad (tar emot korrigering) växer i förståelse (insikt).
 
33 Att i vördnadsfull tillbedjan frukta (att böja sig inför) Herren är vägen till visdom (det fostrar och disciplinerar),
och ödmjukhet (att underordna sig Herren) är vägen till ära (upphöjelse, respekt).