10
Israels nuvarande situation - ett olydigt folk
Israel behöver evangeliet
Syskon (bröder och systrar i tron) [i församlingen i Rom som bestod både av hedningar och judekristna], mitt hjärtas önskan (längtan, vilja) och bön till Gud för dem [mina israeliska landsmän] är att de ska bli frälsta (räddade). Jag kan vittna om att de har en iver (hängivenhet) för Gud [genom att följa lagen], men de saknar den rätta insikten (en personlig erfarenhet). [Paulus berättar ofta om upplevelser från sitt tidigare liv, innan han fick möta Jesus på väg till Damaskus, se Apg 22:3.] De känner inte (är okunniga om) rättfärdigheten från Gud, i stället försöker de upprätta sin egen rättfärdighet, och därför har de inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud. Målet (slutet på, syftet) med lagen är Kristus [den uppfylls och fullbordas i honom, se Matt 5:17], och leder till rättfärdighet för var och en som tror.
Guds frälsningsplan
[I följande stycke använder Paulus fler gammaltestamentliga referenser än i något annat stycke han skriver. Han vill visa att Skriften är tydlig med Guds frälsningsplan.]
För Mose skriver ju om den rättfärdighet som kommer från lagen:
Den människa som håller lagen [med alla dess krav],
ska leva genom den. [3 Mos 18:5]
 
Men den rättfärdighet som kommer från (baseras på) tro säger:
Fråga inte i ditt hjärta:
”Vem ska stiga upp till himlen?” [5 Mos 30:12]
- Det vill säga för att ta ned Kristus.
[Han har redan frivilligt stigit ner till jorden och blivit en människa.]
 
”Vem ska stiga ner till avgrunden (det bottenlösa djupet, helvetet)?” [5 Mos 30:13]
- Det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda?
[Han har redan uppstått.]
 
Men vad säger lagen då?
Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta. [5 Mos 30:14]
- Det är detta trons ord som vi predikar.
[Det grekiska ordet för ord är ”rhema”, ett specifikt ord levandegjort av den helige Ande.]
 
Du blir räddad (frälst, helad, upprättad, får tillbringa evigheten med Gud) om du med din mun bekänner Jesus som Herre (tänker och agerar på samma sätt som Jesus och låter honom vara Herre i allt) och i ditt hjärta tror (litar, förtröstar på) att Gud har uppväckt honom från de döda. 10 För med hjärtat tror man och blir rättfärdig (skuldfri, förklarad värdig, får ett rätt förhållande med Gud), och med munnen bekänner man (talar man öppet om sin tro) vilket leder till befrielse (frälsning från antastande störande fiender, räddning, upprättelse, helande, helgelse).
 
11 Skriften säger ju:
Ingen som tror (litar, förtröstar) på honom
ska komma på skam (bli besviken). [Jes 28:16]
 
12 Det är ingen skillnad mellan jude och grek, vi har ju alla samma Herre som ständigt (generöst och överflödande) ger av sin rikedom till alla som åkallar (frågar, ropar i bön till) honom. 13 För var och en som åkallar (frågar efter, ropar på) Herrens namn ska bli räddad (frälst, helad, upprättad, få tillbringa evigheten med Gud).
 
14 Hur skulle de kunna åkalla (ropa på) honom
som de inte har trott på?
Hur skulle de kunna tro på honom
som de inte hört om?
Hur skulle de kunna höra (lyssna),
om ingen predikar (öppet berättar, förkunnar)?
15 Hur skulle någon [förväntas kunna] predika,
om de inte är utsända (utrustade, tränade, avskilda och kallade till ett uppdrag)?
Som det står [Jes 52:7]:
Precis i rätt tid kommer de
som predikar de glada (goda) nyheterna (hur ljuvliga är inte fotstegen från dem).
 
Israel avvisar frälsningen
16 Men alla har inte gensvarat på (velat lyssna till och underordnat sig) evangeliet. Jesaja säger ju:
Herre, vem har trott (haft tro till) vår predikan (det de hört från oss)? [Jes 53:1]
 
17 Alltså (som slutsats av detta):
Tro (tillit, förtröstan) kommer genom att lyssna (höra) [gensvara, lyda],
och det vi hör [budskapet, innehållet, predikan] kommer från Guds ord.
[Det grekiska ordet höra, ”akoe”, har flera aspekter. Det handlar dels om att rent fysiskt höra, men också att verkligen lyssna på vad som sägs, se Matt 13:13. Här i vers 17 sammanfattas resonemanget från vers 14 - tron kommer av att höra predikan, förkunnelsen av evangelium som är de goda nyheterna. I Bibeln är begreppet ”att höra” också djupt förknippat med att gensvara och lyda, se Rom 2:13; 10:16. Sammanhanget i Romarbrevet kapitel 9-10 är Israel. I Israels trosbekännelse ”Shema Yisrael”, från hebreiska ”hör, o Israel”, finns samma koppling mellan höra, lyssna, själva innehållet och att gensvara och lyda, se 5 Mos 6:4-9; Mark 12:29. Guds ord är grekiska ”rhema”, specifika ord levandegjorda av den helige Ande.]
 
18 Men nu frågar jag: Har de [israeliterna] inte hört? Jo, det har de. [Skriften säger ju i Psalm 19:5]:
Deras röst [himlarna och stjärnorna] har gått ut över hela jorden,
deras ord till världens ändar.
 
19 Jag frågar också: Har Israel kanske inte förstått [att evangeliet skulle gå ut i hela världen]?
Först säger ju Mose [i 5 Mos 32:21]:
Jag ska väcka er avund mot ett folk som inte är ett folk,
mot ett folk utan förstånd ska jag väcka er vrede.
 
20 Sedan går Jesaja så långt att han säger [i Jes 65:1]:
Jag lät mig finnas av dem som inte sökte mig,
jag uppenbarade mig för dem som inte frågade efter mig.
 
21 Men om Israel säger han [i Jes 65:2]:
Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett olydigt och trotsigt folk.