3
Har judarna någon fördel?
[Utifrån vad Paulus skrivit i föregående kapitel väcks frågor som utmanar Guds integritet. Om omskärelsen nu inte spelar någon roll, varför har Gud då utvalt Israel och gett dem omskärelsen som ett tecken på sitt förbund?]
Vilken fördel har då juden [jämfört med andra folkslag]?
Vilken nytta har omskärelsen?
 
Stor nytta på alla sätt. Först och främst att Guds ord har anförtrotts dem.
[Genom årtusenden har judar bevarat och förvaltat Skriften. Alla Bibelns fyrtio författare var judar, den ende som är omdiskuterad är Lukas som möjligtvis inte var jude.]
Är Gud trofast?
Vad betyder det om några inte trodde (inte var trofasta)?
Kan deras otro (oförmåga att uppfylla sin del av förbundets löften) upphäva Guds trofasthet?
[Det grekiska ordet ”apistis” kan både betyda otro, där man vägrar att tro, eller att man inte är trogen sina löften. Kan man lita på Guds trofasthet om nu judarna, som är hans egendomsfolk, inte ser att Jesus uppfyller gamla testamentets profetior? Är Gud inte trofast, bara för att hans folk inte varit trofasta och uppfyllt sin del i förbundet? Dessa båda nyanser är nära relaterade, och Paulus kan syfta på båda när han ställer den retoriska frågan om judarnas misslyckande skulle upphäva Guds trofasthet.]
 
Absolut inte!
Låt det stå fast att Gud är sann och varje människa en lögnare, som det står skrivet [Ps 51:6]:
För att du ska få rätt i dina ord
och vinna när man går till rätta med dig (när du dömer).
 
Är det rätt av Gud att döma judarna?
Men om vår orättfärdighet visar Guds rättfärdighet, vad ska vi då säga?
Inte kan väl Gud, mänskligt talat, vara orättfärdig när han straffar [det judiska folket] i sin vrede?
 
Absolut inte!
Hur skulle Gud då kunna döma världen?
 
Men om Guds sanning genom min falskhet framstår så mycket klarare till hans ära, varför blir jag då dömd som syndare? Om det vore så skulle vi säga, så som vissa hånfullt påstår att vi lär: ”Låt oss göra det onda för att framkalla det goda”? De ska få den dom de förtjänar.
Alla är skyldiga (3:9-3:20)
[Paulus sammanfattar nu att alla, både hedningar och judar, är skyldiga inför Gud.]
Hur är det då?
Har vi [judar] någon fördel?
Nej, inte på något sätt. Vi har ju redan anklagat alla, både judar och greker, för att stå under syndens välde (nedtryckta och under dess makt).
 
10 Som det står skrivet [i Psaltaren och Jesaja]:
Ingen rättfärdig finns,
inte en enda.
11 Ingen finns som förstår,
ingen som söker Gud.
12 Alla har avfallit,
alla är fördärvade.
Ingen finns som gör det goda,
inte en enda.
[Ps 14:1-3]
 
13  [Följande citat beskriver människans ondska genom kroppens delar. Munnen illustrerar talet, fötterna handlingar och ögonen det vi ser.]
[Munnen:]
Deras strupe är en öppen grav [det de talar stinker och luktar död],
sina tungor använder de till svek. [Ps 5:9]
De har huggormsgift
bakom sina läppar. [Ps 140:3]
14 Deras mun är full av förbannelse
och bitterhet. [Ps 10:7]
 
15  [Fötter:]
Deras fötter är snabba
till att spilla blod.
16 Förödelse och elände råder på deras vägar,
17 och fridens väg känner de inte. [Jes 59:7]
 
18  [Ögon:]
De har ingen gudsfruktan
för ögonen. [De väljer att inte vörda, tillbe, lyda och tjäna honom.] [Ps 36:1]
 
19 Men vi vet att allt som lagen säger är riktat till dem som står under lagen, för att varje mun ska tystas och hela världen stå skyldig inför Gud. 20 Ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. [Det var aldrig lagens syfte.] Vad som ges genom lagen är insikt (fullständig förståelse) om synd.
RÄTTFÄRDIGHET GENOM TRO (3:21-5:21)
21  [Efter att ha visat att hela mänskligheten är hopplöst förlorad utan Gud följer nästa stora stycke i Romarbrevet. Det handlar om Guds rättfärdighet som finns tillgänglig genom tron.]
Men nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet som är oberoende av (helt fristående från) lagen, men som lagen och profeterna vittnar om och nu är helt synlig. 22 Nämligen, Guds rättfärdighet som kommer genom tro på Jesus Kristus, [den är till] för alla dem som tror. Det är ingen skillnad, 23 alla har syndat (missat målet) och saknar (når inte upp till) härligheten från Gud, 24 men de [alla som tror] blir rättfärdiggjorda utan att ha förtjänat det, genom hans nåd (kraft, oförtjänta favör), eftersom Kristus Jesus har friköpt (återlöst) dem.
25 Genom tron på hans blod [Jesu död på korset] har Gud helt öppet (inför allas ögon) låtit honom bli en nådastol [platsen för försoningsoffret längst in i tabernaklet, utom synhåll för folket, där översteprästen stänkte blod för att försona synden en gång per år under försoningsdagen - Jom kippur, se Heb 9:5; 2 Mos 25:18-22]. Detta skedde för att visa att han [Jesus] var rättfärdig, eftersom Gud i sitt tålamod har haft överseende med tidigare synder. 26 Detta skedde för att bevisa hans rättfärdighet i vår tid, så att han själv skulle vara rättfärdig och också den som rättfärdigar dem som tror på Jesus. [Sista delen kan också översättas ”han gör människor rättfärdiga på grund av Jesu trofasthet”.]
 
27 Men vad kan vi [judar] då berömma oss av (skryta och vara stolta över)?
Ingenting, all stolthet är helt utesluten.
Genom vilken lag (regel, princip)?
Genom gärningarnas?
Nej, genom trons lag.
 
28 Vi kan alltså sammanfatta och säga att vi är frälsta genom tron på Kristus, och inte genom de laggärningar (goda gärningar) vi gör. 29 Är Gud bara judarnas Gud? Är han inte också hedningarnas Gud?
Jo, också hedningarnas, 30 lika sant som att Gud är en, han som förklarar den omskurne rättfärdig av tro och den oomskurne genom tron.
 
31 Upphäver vi då lagen genom tron?
Absolut inte!
Tvärtom, vi upprätthåller (bekräftar) lagen.