22
1 Sedan visade ängeln mig en flod med livgivande (levande, rent) kristallklart vatten som flöt ut från Guds och Lammets tron
2 mitt på stadens [det nya Jerusalems] huvudgata [1 Mos 2:10; Hes 47:1-12]. På båda sidor om floden stod livets träd [singular] som bär frukt tolv gånger om året och ger sin skörd varje månad. Trädens löv är livgivande (till helande, grekiska ”therapeian”) för folken.
[Livets träd är i singular, och det kan tolkas som om det är en grupp av träd som ses som en enhet, eller så flyter floden på båda sidorna om trädet. Livets träd omnämns också i Edens lustgård, se 1 Mos 2:9. Efter syndafallet hindrar Gud Adam och Eva från att äta av dess frukt, eftersom det ger evigt liv, se 1 Mos 3:22. I hälsningen till församlingen i Efesos lovade Jesus dem att få äta av livets träd i Guds paradis, se Upp 2:7. Till skillnad från havet, som står för kaos, är floden en positiv bild på något som är i rörelse och porlar av liv. Evigheten i nära gemenskap med Gud blir aldrig tråkig. På samma sätt som Adam fick i uppdrag att namnge djuren, se 1 Mos 2:19, kommer det troligtvis att finnas meningsfulla kreativa uppdrag.]
3 Ingen förbannelse ska längre finnas. [I det nya Jerusalem ska ingen synd finnas, orsaken till förbannelse, se 1 Mos 3:16-19; Sak 14:11.] Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom.
4 De ska se hans ansikte. [Något som tidigare inte varit möjligt, se 2 Mos 33:20.] Hans namn ska vara skrivet på deras pannor. [Det är helt tydligt och öppet att de tillhör Gud, se Upp 3:12; 7:3.]
5 Det ska aldrig mer bli någon natt. Ingen behöver längre någon lykta eller solens sken, eftersom Herren Gud ska lysa över dem och de ska regera i evigheters evighet.
[Välsignelsebönen får här sitt fullständiga genomslag – Herren låter sitt ansikte lysa över dig, och han vänder sitt ansikte till dig, se 4 Mos 6:25-26. Notera också användandet av ”Guds och Lammets tron” i vers 1 och 3. Gud och Lammet har delad tron, ytterligare argument för att Jesus är Gud.]
Avslutning
6 Han sade till mig: ”Dessa ord är trovärdiga och sanna. Herren, profeternas andars Gud [1 Kor 14:32], har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart (snabbt) måste ske.”
7 [Johannes hör nu Jesus:] ”Och se, jag kommer snart. Salig (lycklig, välsignad) är den som håller fast vid profetians ord i denna bok.” [Den sjätte av de sju välsignelserna i Uppenbarelseboken, se Upp 1:3.]
8 Jag, Johannes, är den som har hört och sett detta. Och när jag hade hört och sett det, föll jag ner för att tillbe framför fötterna på ängeln som hade visat detta för mig.
9 Men han sade till mig: ”Gör inte så! Jag är bara en medtjänare till dig och dina bröder profeterna och till dem som håller fast vid orden i denna bok (skriftrulle). Gud ska du tillbe.” [För andra gången misstar Johannes ängeln med Jesus och faller ner, se Upp 19:9-10.]
10 Han sade till mig [ängeln fortsätter att tala]:
”Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära. [Till skillnad från Daniels profetia som skulle förseglas till senare, se Dan 12:4, 9.]
11 Den orättfärdige får fortsätta att göra orätt
och den orene fortsätta att orena sig.
Den rättfärdige får fortsätta att göra det rätta
och den helige fortsätta att helga sig.”
[Denna vers uppmanar inte att vara kvar i synd, poängen är att om någon inte tar till sig orden i denna profetia, kommer han att fortsätta i sin synd. Tar han till sig inbjudan i vers 17 och omvänder sig kommer han att fortsätta att göra det som är rätt. Oren och helig är motsatser, i båda fallen beskrivs först gärningar och sedan inre karaktär. Det finns en likhet med näst sista versen i Daniels bok där de ogudaktiga ska fortsätta i sin ogudaktighet utan att förstå det, men också att många ska bli renade, se Dan 12:10.]
12 [Johannes hör på nytt Jesus:] ”Se, jag kommer snart, och jag har med mig lön som ska ges till var och en efter hans gärningar.
13 Jag är Alfa (den första grekiska bokstaven) och Omega (den sista grekiska bokstaven) [Upp 1:8; 21:6]
Den förste och den siste. [Upp 1:17; 2:8]
Före allting (begynnelsen, ursprunget) och slutet av allt (änden). [Upp 21:6]
[Var och en av dessa tre titlar ’Alfa och Omega’, ’den förste och den siste’ och ’före allting och slutet av allt’ har redan förekommit. Detta är enda gången som alla tre återfinns tillsammans.]
14 Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och får komma in genom portarna till staden. [Den sjunde av de sju välsignelserna i Uppenbarelseboken, se Upp 1:3.]
15 Men utanför är vildhundarna [de onda] och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den.”
16 ”Jag, Jesus har sänt min ängel (budbärare) till er för att vittna om detta i [de lokala] församlingarna. Jag är skottet (arvingen) från Davids rot (släkt), den strålande (klart lysande) morgonstjärnan [början på en ny ljus dag].”
17 Anden och bruden säger: ”Kom!”
[Beroende på vem ”bruden” syftar på kan innebörden vara ”kom Jesus” eller ”kom till Jesus”. Är bruden församlingen här på jorden, så överensstämmer det med den längtan som Johannes senare uttrycker i vers 20: ”Kom, Herre Jesus.” Det blir ett gensvar på de tre ”se, jag kommer snart” som Jesus säger, se vers 7, 12, 20. Om bruden i stället syftar på ”det nya Jerusalem från himlen” som Johannes nyss har sett och i detalj beskrivit i förra kapitlet, är det den fulländade himmelska församlingen som uppmanar församlingen här på jorden att komma upp på en högre andlig nivå.]
Den som hör [Anden och bruden säga detta, den som lyssnar och får detta brev uppläst eller själv läser detta brev],
uppmanas att säga: ”Kom!”
Den som törstar [längtar efter mer av Gud],
uppmanas att komma!
Den som vill,
uppmanas att fritt (gratis) ta emot livets vatten.
[Från floden som flyter ut från Guds tron och Lammet, se 22:1-2. Jesus talade också i liknande termer, se Joh 7:37.]
18 För alla som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord,
ska Gud lägga på honom de plågor som beskrivs i denna bok.
19 Om någon tar bort något från orden i denna profetias bok,
ska Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden som beskrivs i denna bok. [Liknande varning finns i Mose lag, se 5 Mos 4:2.]
20 Han som intygar detta säger: ”Ja, jag kommer snart.”
Amen (hebreiska för ”ja, låt det ske”),
kom Herre Jesus!
[Höga visan avslutas med en liknande bön och längtan efter Jesus, se Höga v 8:14. Paulus använder det arameiska uttrycket ”Maranatha” som också betyder ”Vår Herre kom”, se 1 Kor 16:22.]
21 Herren Jesu nåd (kraft, Guds oförtjänta favör) är med er alla (vare med alla).
[Uppenbarelseboken inleddes med en önskan om ”nåd och frid” till de som fick boken uppläst för sig, se Upp 1:4. Boken, och hela Bibeln, avslutas också med Herren Jesu nåd, något ovanligt för en apokalyps men vanligt i breven, se t.ex. Rom 16:20. Hälsningen om nåd riktades till de troende i församlingarna då, se vers 18, men även till troende i alla tider, se Upp 1:3. Jämför också med den avslutande varningen i Gamla testamentets sista bok, se Mal 4:4-6; Joh 1:17.]