6
1 Men samverkande uppmanar vi också att ni inte ska motta Guds nåd förgäves.
2 För han säger:
Vid välkommen tid lyssnade jag till dig,
och på frälsningens dag hjälpte jag dig.
Se, nu är en välmottaglig tid. Se, nu är frälsningens dag.
Prövningar i tjänsten
3 Inte i något ger vi något anstöt, för att inte tjänsten ska tadlas.
4 Nej, i allt lyfter vi fram oss själva som Guds tjänare: i stor uthållighet, i vedermödor, i nödtvång, i trångmål,
5 i slag, i fängelser, i oroligheter, i mödor, i nattvakor, i fastor.
6 I renhet, i kunskap, i tålamod, i snällhet, i helig Ande, i oförställd kärlek.
7 Med sanningens ord, med Guds kraft. Genom rättfärdighetens vapen till höger och vänster.
8 Genom ära och oheder, genom vanrykte och gott rykte. Som förvillare och ändå sanna.
9 Som okända och ändå erkända. Som döende och se, vi lever. Som tuktade och inte dödade.
10 Som bedrövade men ständigt glada. Som fattiga men berikar många. Som att vi inget har och behåller allt.
11 Vår mun är öppen gentemot er korinthier. Vårt hjärta är vidgat.
12 Ni är inte trängda hos oss. Men ni är trängda i ert inre.
13 Och som samma motlön, som till barn talar jag: vidga er också ni.
Levande Guds tempel
14 Var inte olikt okade med otroende. För vilken delaktighet har rättfärdighet och laglöshet? Eller vilken gemenskap har ljus med mörker?
15 Och vilken samstämmighet har Kristus med Beliar? Eller vilken del har en troende med en otroende?
16 Och vilken överensstämmelse har Guds tempelbyggnad med avgudar? För vi är en levande Guds tempelbyggnad, så som Gud har sagt, att:
Jag ska bo bland dem och vandra bland dem.
Och jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.
17 Därför:
Gå ut från deras mitt och avskilj er, säger Herren,
och något orent ska ni inte röra.
Och jag ska välkomna er in,
18 och jag ska vara för er till Far,
och ni ska vara för mig till söner och döttrar,
säger Herren Allshärskaren.