24
Kapitel 24
1 Och Jesus gick ut från templet och började gå, och hans lärjungar kom fram för att visa honom tempelplatsens byggnader.
2 Men han svarade och sade till dem: ”Ser ni inte allt detta? Amen, jag säger er: Här ska inte lämnas sten på sten som inte ska rivas ner.”
Nöd och förföljelse
3 Och när han satt på Olivberget, kom lärjungarna fram till honom enskilt och sade: ”Säg oss, när ska detta ske? Och vad blir tecknet på din närvaro och eonens fullbordan?”
4 Och Jesus svarade och sade till dem: ”Se upp att ingen förvillar er.
5 För många ska komma vid mitt namn och säga: Jag är Kristus, och många ska de förvilla.
6 Och ni kommer att höra krig och hörsägner om krig. Se till att ni inte blir skärrade. För det måste ske, men det är ännu inte slutet.
7 För folkslag ska resa sig mot folkslag och rike mot rike, och det ska bli svälter och jordbävningar på olika platser.
8 Men allt detta är våndors begynnelse.
9 Då ska man utlämna er till nöd och döda er, och ni ska bli hatade av alla folkslagen för mitt namns skull.
10 Och då ska många bli skandaliserade och utlämna varandra och hata varandra.
11 Och många falska profeter ska resa sig och förvilla många,
12 och eftersom laglösheten förökas ska de mångas kärlek svalna.
13 Men den som håller ut till slutet, denne ska bli frälst.
14 Och detta evangelium om riket ska förkunnas i hela den bebodda världen till ett vittnesbörd för alla folkslagen. Och sedan ska slutet komma.
Förödelsens styggelse
15 När ni då ser ödeläggelsens skändlighet, sagd genom profeten Daniel, stå på helig plats – läsaren må fatta –
16 då ska de i Judeen fly till bergen.
17 Den på taket ska inte gå ner för att ta upp något från sitt hus,
18 och den på åkern ska inte vända om bakåt för att ta upp sin mantel.
19 Men ve dem som är havande i magen och dem som ammar i de dagarna!
20 Och bed att er flykt inte blir under vinter eller sabbat.
21 För det ska då bli en så stor nöd som inte varit från världens begynnelse ända fram till nu, och aldrig heller kommer att ske.
22 Och om inte de dagarna hade förkortats, skulle inget kött bli frälst. Men för de utvaldas skull ska de dagarna förkortas.
23 Då, om någon säger till er: Se här är Kristus! eller: Här! – tro det inte.
24 För det ska resa sig falska Kristusar och falska profeter och ge stora tecken och under så att det förvillar, om möjligt, också de utvalda.
25 Se: jag har förutsagt det för er.
26 Om man då säger till er: Se, han är i ödemarken! – gå inte ut – Se, i kamrarna! – tro det inte.
27 För såsom blixten går ut från öster och lyser ända till väster, så ska Människosonens närvaro vara.
28 Där liket är, där samlas örnarna.
Människosonen kommer
29 Men direkt efter nöden under de dagarna ska solen förmörkas och månen inte ge sitt sken, och stjärnorna falla från himlen och himlarnas makter skakas.
30 Och då ska Människosonens tecken lysa på himlen, och då ska jordens alla stammar slå sig själva och se Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet.
31 Och han ska sända ut sina änglar med en väldig basun, och de ska församla hans utvalda från de fyra vindarna, från himlarnas ändar till deras andra ändar.
32 Och från fikonträdet ska ni lära er liknelsen: Redan när dess kvist blir mjuk och skjuter fram löven vet ni att sommaren är nära.
33 Så också ni: när ni ser allt detta, vet ni att han är nära vid dörrarna.
34 Amen, jag säger er att detta släkte inte ska förgå förrän allt detta har skett.
35 Himlen och jorden ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.
36 Men om den dagen och stunden vet ingen, varken himlarnas änglar eller Sonen, utom Fadern ensam.
37 För såsom Noas dagar, så ska Människosonens närvaro vara.
38 För såsom de var under [de] dagarna före störtfloden – de tuggade och drack, gifte sig och blev bortgifta ända till den dag Noa gick in i arken,
39 och de visste inte förrän störtfloden kom och tog bort allihop – så ska [också] Människosonens närvaro vara.
40 Då ska två vara på åkern: en tas med och en lämnas.
41 Två malerskor vid kvarnen: en tas med och en lämnas.
42 Var då vakna, för ni vet inte vilken dag er Herre kommer.
43 Men det förstår ni att om hushärskaren visste vilken nattväkt tjuven kommer, hade han varit vaken och inte låtit sitt hus bli inbrutet.
44 Därför ska också ni vara beredda, för vid en stund ni inte tänker er kommer Människosonen.
45 Vem är då den trogne fasttjänaren, den kloke, som Herren har satt över sitt hustjänstefolk för att ge dem födan i rätt tid?
46 Salig den fasttjänaren som hans herre kommer och finner görande så.
47 Amen, jag säger er att över allt som är hans ska han sätta honom.
48 Men om denne onde fasttjänare säger i sitt hjärta: Min herre dröjer,
49 och han börjar slå sina medtjänare och äter och dricker med de berusade,
50 ska den fasttjänarens herre komma vid en dag som han inte väntar sig och i en stund som han inte vet om,
51 och han ska hugga honom itu och sätta hans andel med hycklarna. Där blir gråten och tandagnisslet.
Liknelsen om de tio jungfrurna