Sepinien xa diamu te
2 Korin
?Visi iaxa tetis uvei ak?
Pol xa tehe eloheoh na Iesu Kristo iaxa tetis uvei ak e huram 55 AD (huram xil tetutou ni poten na Iesu), e melele xa di tamu tepispisi mi Kristin xil e provins te hal Masedonia.
?Visi iaxa tevuli uvei ak tetiamu?
Pol tetis uvei ak teha mi Kristin xil xa lateti e taon xa mahulong te hal Korin. Dutou ni uvei te 1 Korin xa tetisi teha mi Kristin xil te rute nen tak e aveti Mats e huram 55 AD, xi teha mun tengan vasao ni Kristin xil e sias xil e provins te hal Masedonia. Di, teha tesao ni Kristin xil xa lateti e Korin e provins te hal Akea texoni ngan xa tehit xati mi xil, e teta tetel xil aveti tehe tol.
Pol tetis uvei ak teha mi Kristin xil te hal Korin vengan xa telonge xa titsa te luvosen xil di latesa pispisien mi xil xa tenave reitin ti e di latesepsisil hisen.
?Pol tetis uvei ak veneh?
Pol ien tehei tengan vamal ni nenemien na mol‑Korin xil usil polien xa Hi tesa ni mini - Titsa xil te luvosen e hal Korin di latehiteni xa Pol tenave eloheoh xati na Hi ti, e xi di tekan ni mani xa xil di lasa ni mini. E Pol tehiteni mi xil xa Iesu vari tang iaxa tehosei xi tengan mei ihe eloheoh tei, e polien del sexien xil teni pisen ni be reitin. Xi tehit mesen ni xa rut moletin nae xil lakila lihusili tengan mei lipusi melele xa ti isa vuol ni mani nae mi Kristin xil te hal Serusalem.
Pol ien tehei tengan vamal ni nenemien na mol‑Korin xil usil melele te xeih xil xa Kristin xil di labisu ni e meulien nae - Kristin xil te hal Korin latelonge tesa vengan moletin sav xil latepol ni texeih pupu mi xil ve neketen nae. E Pol tepispisi mi xil xa Iesu, xi, e Kristin sav xil mun di labisu ni melele te xeih xil.
Pol ien tehei tengan vamal ni nenemien na mol‑Korin xil usil tenbexil hu xa lihuri melele xa limea rilomun ra maten - Kristin xil te hal Korin latnake reitin ti xa limea rilomun ra maten. Ve rin ak, Pol tesep kila mi xil xa be reitin, e itep lihur tenbexil hu.
Pol ien tehei tengan vamal ni nenemien na mol‑Korin xil usil suse xa limal ni Kristin xil ixo en - Tehusil nenemien na Pol, Kristin xil te hal Korin latesa pangasien mi tei xil xa tepat tetel atou na tamen. E Pol tehiteni mi xil xa xosxa lipusi xa moletin ak ihiles ra tesaen nan, ma momal tengan lihur rilomun ni.
Vatit nenemien tei te uvei ak de 2 Korin 5:17-19
Melele xa moletin tei bisti del xat Iesu Kristo, mei be neta hu. Meulien matu nan mikesae, e xi nggur meulien hu tei. Be Hi iaxa di biles xir mak. Tetiamu, ratehe elu mini. E ve naha xa Iesu Kristo tepol ni ve rin nar, Hi misak ni xir mei radi e tomat dela. Ma taxeak, xi misa polien mi xamem tengan ha ti mavit mesen ni mi moletin xil xa xil mun likila liti e tomat itela. Reitin, Hi tesak ni naha xa Iesu Kristo tepol ni mei be suse tengan moletin xil te ut etan likila liti e tomat itela. Ma Hi navuli ti mun tesaen nae xil nava xat rin nae. E xosali, longeongen hos usil suse te tomat ak, Hi misa ni mi xamem tengan ha ti muhithiteni mi moletin xil vus.
?Naha iaxa di e uvei ak?
1. Pol bit usil nenemien nan e veneh ma tehiles kakaoen nan. (1:1–2:11)
2. Pol bit usil polien xa tepol ni mi mol‑Korin xil e mi moletin sav xil. (2:12–7:16)
3. Pol bit usil sanien te tutouen tengan livue xat xil ven. (8:1–9:15)
4. Pol bit usil suse xa Iesu tehosei xi tengan mei vahe eloheoh tei nan, e melele te xeih xil xa xi di tehisu ni xa pisen ni xa xi be eloheoh tei reitin. (10:1–13:14)
1
Sepkilaen na Pol usil uvei ak
Inou Pol, eloheoh na Iesu Kristo nggusil nenemien na Hi, di nadis uvei ak del Timoti, xa rabe tua e neketen.
Nadis bat mi xamim xa mudi e sias na Hi e taon te hal Korin, e iha mun mi moletin tesav xil na Hi xa ladi ut sav xil e provins te hal Akea.
Nasis tengan Hi Tamer e Suv Iesu Kristo lalisa eheien hos e tomat nalu mi xamim.
Pol memes Hi vengan xa misikoe xol meulien nan e melele xil te xeih
Xamem di masa memesien ba mi Hi xa be Tame Iesu Kristo, Suv nar. Xi be Tamemem xa pisen esaeen nan mi xamem e di pet rat nenemien namem. Reitin, xi di pet rat nenemien namem e melele te xeih xil vus xa di mabisu ni. Mak, ma del nenemien hos xa Hi di pet rat xamem ni, xamem mun makila ti mupet rat nenemien na mosav xil mun xa di labisu ni melele te xeih xil. Vengan xa xamem manggusil xat Iesu, di mabisu ni melele te xeih xil nggo he mosav xil nggoni ngan taxa latepol ni mini. E rin sav mun, usil hisit sexien taxa Hi tepet rat nenemien na Iesu, Hi di pet rat pupu ni nenemien namem xil mun. Xamem, eloheoh xil, di mabisu ni melele te xeih xil tengan mukila mupet rat nenemien namim e mututou ni neketen namim. Reitin, melele xa Hi pet rat nenemien namem, pol ni mak tengan xamem mukila mupet rat nenemien namim melele xa di mubisu ni melele te xeih xil e mupol ni nenemien namim be teviei. E bos xa mukila xa melele te xeih xil xa xamim di mubisu ni nggo he moletin sav xil nggoni ngan taxa xamem mun di mabisu ni. Mak, ma tave ti neta xa malonge xa xamim di mubisu ni melele te xeih xil nggoni ngan xa xamem di mabisu ni, makil kuhi xa Hi di pet rat nenemien namim nggoni ngan xa xi di pet rat nenemien namem.
Tuxoli e hinoxoli xil, mabit mavit mesen ni mi xamim xa, melele xa mateti e provins te hal Esia, moletin holu latepol ni te xeih mi xamem. Melele te xeih xil xa di matehisu ni tehas tan ni xamem, ma matnanemi ti mun mavit mameul. Nenemien namem temot texoni moletin tei xa langguri be von koten e lakin maten mini. E matepus kila xa holesok xil ak testal tengan vasak ni xamem manaling ti mun nenesien namem e xamem tang. Ngan ak mistal tengan vasak ni xamem maling nenesien namem e Hi xa di misak ni moletin xil lamea ra maten. 10 Reitin, Hi teteh meulien e xamem ra melele te xeih xil xa tehe te maten tang. Mak, ma mapus kila xa Hi nen tak mikila vateh meulien e xir ra holesok sav xil mun. Ve rin ak, xamem maling nenesien namem nggeih di en xa iteh meulien e xir mun e melengien sav xil xa di bemei. 11 Hi ipol ni imak vengan xa xamim mudutou ni xamem nggo sisen xil namim. E ixo sisen xil namim e sisen na mosav xil mun ve xamem, moletin holu ti limes Hi melele xa ti lipus tuxolxatien xil xa xi ti isa ni mi xamem.
Pol misep kila xa veneh ma tenava ti tengan vasao ni mol‑Korin xil
12  Xamem mabesi xamem vengan manemi mabit holesok xil vus xa di mapol ni momal pe met Hi. E ut etan ak, mangguxou kuhi tengan sexien namem xil ti ihusil nenemien xa be reitin e memese nggoni ngan xa Hi ien bei. Mapol ni nggusil eheien hos na Hi, e tahusil metisouen na moletin xil ti te ut etan. E matepol ni sexien hos xil ak tehe holu mu e melele xa mateti visal xamim. 13 Naha xa di nadisi bat mi xamim be holesok xil xa mukila muvuli e be temale tang tengan mukila. E ieok bei tengan mukilakil kuhi ni. 14 E tave ti neta xosxa mutakil kuh ti mu xamem, e melele xa Suv Iesu itilomun en, xamim mei ti musep koai ve xamem ixoni ngan taxa xamem mun di masep koai ve xamim.
15-16  Vengan xa nake reitin xa xamim mubesi xamim ve nou, melele xa natehe reling taon te hal Efeses, nateling nenemien navan tengan nihat nisao ni xamim e hal Korin mun. Di, natenemi natehit niha nipol e provins te hal Masedonia. E melele xa polien e rute ak ivus, ma nitilomun nihat tengan mukila muhur tuxolxatien te polien e sepinien navan vatei mun. E imak, ma natenemi natehit mukila musil nou nihe provins te hal Sudea itel tutouen namim. 17 E kakaoen navan xa natehit xati tengan nipol ni tehiles, ma natnavat ti mun napus xamim vaxoni ngan xa natehiteni. ?Mak, ma midep? ?Xamim mukila munesi e sepinien xil navan? Nalonge xa mubit di napol ni hitxatien xil navan nggusil nenemien na moletin xil tang te ut etan. Munemi mubit inou nabe moletin te luvosen tei xa di miluvos bit, “reitin nipol ni netak,” e dutou ni, di nabit, “e‑e, ninapol ni ti mun.” 18 !E tave reitin ti! Natave moletin te luvosen ti. Nggoni ngan xa Hi di pol vuol ni hitxatien nan xil e misakras valuvos, sepinien namem xil mun tave luvosen ti. E sepinien xil namem, melele xa mabit, “io, ha mupol ni netak,” masakras mun mavit, “e‑e, munapol ni ti mun.” 19 Io, di mataluvos. Vengan xa Iesu Kristo, Nat Hi xa Saelas, Timoti, e inou di matsep usili mi xamim, xi di taluvos. Vehakut, melele xa Iesu bit, “Reitin, nipol ni netak,” xi di pol vari ni. 20 Io, di mataluvos, vengan Hi di taluvos. Hitxatien xil vus nan, Iesu pol ni xil ngasen mei mistal be reitin. Ve rin ak, melele xa rasis mi Hi, rabit, “reitin” e his Iesu Kristo tengan rapet rat his Hi xa be eilep xa be eilep. 21 E Hi vari tang iaxa misak ni xamem del xamim mun rasoh nggeih e neketen nar melele xa rabisti del Iesu Kristo. E Hi vari di tehosei xir mei rabe nan. 22 Xi tetis xat hisen e meulien nar, e tesa Ninin Eo nan mi xir tengan mei ite tinexir. Hi pol ni mak tengan vapisen ni xa xi ti isa vuol ni holesok xil xa tehit xati mi xir.
23 Mak iaxa natnavat ti mun napus xamim e taon te hal Korin vengan xa, vahit namaat, ma nasepin mi xamim vaxeih mu e nasak ni xamim mulonge vasa mun. Hi mikila xa sepinien xil navan be reitin. 24 Xamem iemem ti tavei mave eilep namim tengan masemae ni xamim mupol vahusil nenemien namem vehakut, vengan di musoh nggeih e neketen namim ngamu. Xamem iemem bei mak mu xa ti mapol vituei vatel xamim tengan masak ni xamim mei mupolu ni sien.
: 2Kor 1:1; 10:1 : 2Kor 2:13; 7:5 : Pol 20:1-2 : 1Kor 16:5-7 : Pol 20:2-3 : 2Kor 3:1-6; 10:1; 11:5 : 2Kor 8:20 : 2Kor 6:3-13; 10:112:18 : 2Kor 8:19:15 : 2Kor 1:3-7 : 2Kor 1:5; 2:14-15 : 2Kor 1:8-11 : 2Kor 8:2 : 2Kor 4:16 : 2Kor 4:175:10 : 2Kor 2:3-6 : 2Kor 2:7-11; 7:8-13 1:1 1Kor 1:1 1:1 Pol 18:1 1:2 Rom 1:7; 1Kor 1:3 1:3 Efes 1:3; 1Pit 1:3; Rom 15:5 1:5 Sion 15:18-21; 16:33 1:5 Sam 34:19; 94:19 1:6 2Kor 4:15,17 1:8 Pol 19:23-41; 1Kor 15:32 1:10 2Tim 4:18 1:12 2Kor 2:17 1:12 Hib 13:18; 2Kor 2:17; 1Kor 1:17 1:13 2Kor 5:12 1:14 Plp 2:16 1:15-16 Pol 19:21; 1Kor 16:5-6 1:17 2Kor 5:16 1:19 Pol 18:5 1:20 Rev 3:14 1:21 1Sion 2:27 1:22 Efes 1:13; 4:30; Rom 8:16; 2Kor 5:4-5; Efes 1:14 1:23 Rom 1:9; 2Kor 11:31; Plp 1:8; 1Tes 2:5,10 1:24 1Pit 5:3