9
Iesus Kulos Hote Nena Hana Analoch Pe Nai Nem
(Mat 10:5-15; Mak 6:7-13)
Iesus iua nena hana analoch pe nai nem ke tunge kerkerenga lange iri. Pe tunge na kerkerenga palaungana nenge iri siporia te poia ume ke te helope hote uneinei pe te hemasmas ia haleles mur. Ke het pe kulos hote iri ke la te haliu hote NeHalang nena naualanga urana toto ngana pe te hemasmas haleles. Kulosia iri pe tunge helenga nei lange iri, “A teke a lohaka a mene ute e ero toto nga lemo inga nenge ai ke a poia ume nemur. A mene heko ero, kole ero, ngaunga ero, umtutuna ero pe pule lemo hengeron naingana ero. A lohot nga kileng e pe ama nga pele tei atu lola. Atu nga pele nem ke la het nga etue nenge a ume ke het nga kileng nem. Pe teke ala nga kileng e pe hehei pe hana te iech ele imo ero ai hot nga kileng nem pe a pasis sue ich mumuna nga apemo. Pomalam a henonou hote NeHalang letena inin ngana lange iri.” Iesus nena hana mur te lohaka sapele pe tei ke tela nga kileng lochloch ngana ke te haliu hote NeHalang na helenga urana toto ngana pe te hemas mule hehei pe hana nga aria haleles mur.
Herot Letena Tuanin Raraia Iesus Nge I Itei
(Mat 14:1-12; Mak 6:14-29)
Pe Herot non soke nenge nauele kileng Kalelea longe ure nemur nge te lohotot pe letena tuanin raraia ke halang iange mele hel te teke, “Ioanes nenge henunun kou maul haka mule lo!” Pe hel te teke Elaisa lohot ke i mallaha. Pe hel te teke hetatalonga e nge nike iam maul haka mule nem. Pe Herot hele, “Iau e chatoa Ioanes nga kanna lo pe non tei nemai nenge e longlonge nge popoia ure peltit ngana nemur?” Pe Herot letena toto ke teke es tote Iesus.
Iesus Hengaua Hana Iri 5000
(Mat 14:13-21; Mak 6:30-44; Ioa 6:1-14)
10 Iok laol, Iesus nena hekulkulonga (Apostel mur) teat mule nge Iesus pe te hele urume ure lochloch ngana nenge te poia nga reria inga nem lange i. Te nana lange Iesus ke het pe Iesus mene iri ke iri hul mana tela nga kileng nenge ene Petsaita. 11 Pe nga hoena hulua te longo rusia ol pe te nanas sapele i. Iesus esia iri nge teat pe iech ele iri pe hetoro mule iri nga NeHalang nena naualanga urana ngana nge ita. Pe hemas mule iri nenge singiria haleles.
12 Chaia matana puluch sisio lo pe Iesus nena hana mur tela nge i pe te hele, “O kulosia hehei pe hana nemur ke tela nga kileng nemur nenge tetu rochroi lamai ke te tango aria ngaunga pe muria nenge te maia. Iange kileng nei ich sana lomona mana i.”
13 Pe Iesus hele lange iri, “Ero, imo sipomo a hengaua iri.”
Pe iri te tuacholia, “Imem motal ke mioka iri lime pe ruo nai mana. Lemem ke mola mo ol hulua nei aria ngaunga?” 14 (Hana nenge tetu lamau nakuna nenge iri 5000.)
Pe Iesus hele lange na hana mur, “A hele lange hana nemur ke teare pe a sisele iri ke ana non kina nai pe analoch (50) nga tuluk elle pe elle.” 15 Iesus nena hana mur te nanasia na helenga ke te poia hana lochloch ngana neu ke teare sio. 16 Iesus mene mioka lime neu pe ruo nai neu pe nau haka langa tapa pe heto heke NeHalang pe hele urana toto lange i. Ke het pe reke pe tunge lange nena hana mur ke te heronge lange hulua nemur. 17 Hulua lochloch ngana neu te ngau ke saria una toto pe ngaunga nem aluana ma kura. Pe Iesus nena hana mur te eukiraua ngaunga aluana mur nge muta nga chasang nge iri analoch pe nai (12).
Petrus Hele Hot Pengpeng Ia Iesus Nge I Kristus
(Mat 16:13-19; Mak 8:27-29)
18 Nga etuene e Iesus hetalaulau nge isipona pe nena hana mur tetu luluch nge i. Pe onteia iri, “Hulua lochloch ngana te teke iau itei?”
19  Pe iri te tuacholia, “Mele hel te teke iong Ioanes nenge henunun. Pe hel te teke iong Elaisa pe hel pule te teke iong hetatalonga e nge nike nge maul haka mule.”
20  Pe Iesus ontei, “Pe imo? A teke iau itei?”
Pe Petrus tuacholia, “Iong Kristus non nenge NeHalang hele tala ia ke teke kulosia at.”
Iesus Hele Hote Ana Melmelenga Pe Metengana
(Mat 16:20-28; Mak 8:30–9:1)
21 Iesus longe Petrus tuachol ngana pe hele ke kerkereng toto lange iri ke te hele rara ia lange mele hel ero toto. 22  Pe Iesus hele pule, “Non Tuna lape amneia melmelenga palaungana. Pe hana papalauna pe tunginga ana hana mur aria papalauna mur pe hotonga ana hetoronga mur lape lemeria ero ia i. Pe lape te hune i ke mete pe nga etue mol ngana lape maul haka mule.”
23  Pe Iesus hele lange iri lochloch, “Nenge teke mele nem lemene toto ke nanasia iau poi ke pomai koi; Hile sue lemene ngana mur lochloch nga ich pe takisia ana melmelenga mur nga etue lochloch. Pomalam nanasia iau ol. 24  Iange itei nenge letena tu hit mene maulul ngana nga ich lape maulul ngana nem nga hoena ero ol. Pe mele nenge tung teu tote i pe hile sue lemene ngana mur lochloch nga ich lape mene mule maulul ngana nenge tu ke koko. 25 Pe nenge mele lolochia ure lochloch ngana nga ich nei pe nga hoena na poinga poreke ngana mur poia i ke amneia melmelenga palaungana lape ure pa nemur te halaua i ke mere? 26  Nenge teke mele meia i at nge iau pe nga lek helenga mur Non Tuna lape meia i lange i pule nga etue nenge sio at luluch nga lemenge palaungana nenge i pe nge Temene pe nge angkelo mur. 27 E hele ke manmanna toto lange imo. Mele hel nge imo nenge te mesmes heueu nei lape tenau tele NeHalang nena naualanga urana toto ngana ke het pe te mete ol.”
Iesus Singina Lohot Ke Altoto
(Mat 17:1-8; Mak 9:2-8)
28 Iesus heleia ure nemur ke het pe etue iri rahtele mol (8) nga hoena mene Petrus pe Ioanes pe Ieims ke te haka langa sasana ke hetalaulau. 29 Iesus hetalaulau ol pe hul ke nakuna lohot ke altoto. Pe nena hengeron sinaha pe tuahu toto. 30 Ol pe hana nai temes hot sapele ke te hele luluch nge i. Hana nai nem laka Moses iri nai Elaisa. 31  Iri te lohot luluch nga lemenge palaungana nga tapa pe te hele luluch nge Iesus. Te hele luluch nge Iesus nga mete ngana nge Ierusalem ke pomanga NeHalang talue lo. 32  Petrus pe pekngana mur te mamani un toto lo pe te lohaka pe te naue Iesus nge tu luluch nga lemenge palaungana pe hana nai neu temes luluch nge i. 33 Iok, hana nai neu te teke te hile susue Iesus lo pe Petrus hele lange Iesus, “Non Soke, urana toto nge imem koloi motu nei lo. Lape mo ume ke pelpele iri mol. Iong lem e pe Moses na e pe Elaisa na e.” (Pe Petrus eteia utar nenge helele ia ero.)
34 Petrus helele kura pe ulu lohot ke ana mulil ma hite iri pe Iesus nena hana nemur te matau toto nga ulu neu nge poi hite iri. 35  Pe helenga e lohot nga ulu ke teke, “Tuk toto koi nei nge e hesilei hote. A longo mana lange i.” 36 Helenga neu het ol pe Iesus i toro mana tu nga lamau ol. Pe Iesus nena hana nemur te reng hit tote ure nemur. Pe nga etue neu te heleia helenga unne lange mele ero toto nga ure nenge te naue ke ulolo.
Iesus Helope Hote Uneinei Nge Kol Mele Sune
(Mat 17:14-18; Mak 9:14-27)
37 Iok, pomange rou Iesus pe nena hana mol neu tei sio mule nga sasana neu pe la te saol haka nge hulua nge te kulelele i nge sio. 38 Pe none alngana hot nga hulua leteria, “Non Soke, letem ia iau pe onau lange tuk mukam. Iange tuk elle mana ke ngana i loi nenge uneinei te poia nei. 39 Uneinei nem teu hekeke i pe te tamal sue i ke sechul rara nga ich. Uneinei nemur te heporeke tote i ke melona tua nga hanna pe singina emurung ulu ke poreke toto ol pe tehet sio mule nge i. Ke mala ero mana pe teteu heke mulmule i. 40 E hele ke kerkereng toto lange lem hana mur ke te kulos hote pe te alker taua.”
41 Pe Iesus hele lange iri, “Imo nemur nga etue nei letemo manmanna ngana mur te losio lo. Pe lemo poinga poreke ulu. Etu luluch nge imo ke mala lo pe pomere nenge letemo manmanna ero? Pe lape e halaua imo ke merei ol?” Pe Iesus hele lange non neu, “O mene tum at nge iau.”
42 Te mene kol neu ke lala pe uneinei nemur teteu haka mule i. Te tamal sue i langa ich pe te heloiloi ia i ke sasahul rara nga ich. Pe Iesus keres taua uneinei neu ke lohot nge kol neu. Hemas mule i ke nek pe tung mule i lange temene. 43 Pe hulua lochloch ngana nemur te rura toto nga NeHalang nena kerkerenga palaungana nei.
Iesus Hele Mule Ia Ana Metenga
(Mat 17:22‑23; Mak 9:30-32)
Ure nenge Iesus poi nei, poia iri lochloch ke haria kangkanga manmana ia kura pe Iesus hele lange nena hana mur, 44  “A longo ke nek toto nga ure nenge e teke e heleia lange imo pe letemo lilil ele ero! Lape te tung heke Non Tuna langa hana hel peria.” 45  Pe Iesus nena hana mur leteria matana hote helenga nei luna ero. Pomalaka nga ute helau ele leteria matana ngana nga helenga nei ke te heilang hote luna ero. Pe te matau pule nge te ontei hot mule nga luna.
Itei I Palaungana Toto
(Mat 18:1-5; Mak 9:33-37)
46  Iesus nena hana mur te hunel mule nge iri nga itei nge iri nge lape lohot ke i palaungna toto. 47 Pe Iesus eteia leteria tuanin ngana ke ulolo ke mene mele sune ke hemesia i nga ilina 48  pe hele lange iri, “Mele nenge mutena taua aina sune nge mai mutena taua iau pule. Pe mele nenge mutena taua iau mutena taua itei nenge kulosia iau ke eat. Pomalam itei nenge talsio tote i nge imo lape i palaungana toto.”
Itei Nenge Poi Poreke Iong Ero, I Pekngam Ia
(Mak 9:38-40)
49 Pe Ioanes hele haka, “Non Soke, mo naue none nge helope hotote uneinei mur nge hana pe i popoia nga kerkerenga nenga iong em. Pe mo hele ele ke poi ke mau ero ol iange i pekngamem ia ero.” 50  Pe Iesus hele lange i, “O hele ele i ero iange itei nenge lem ngarang ia ero i pekngam ia.”
Samaria Mur Lemeria Ero Ia Iesus
51 Etue nenge Iesus haka langa lut nga tapa heroi lo. Ol pe Iesus letena haka toto ke teke lange Ierusalem. 52 Pe kulosia mele hel ke iri muka langa kileng e nge Samaria ke te tango rara pele e nge lape te maia. 53 Pe hehei pe hana nga kileng neu lemeria ero nge Iesus la ke tu nge iri iange te eteia ke i lala nge Ierusalem. 54  Ieims iri nai Ioanes te longe ke mau pe te hele, “Non Soke, lemem ke o teke moiu sue oan nga tapa ke at ngaulele kileng nei?” 55 Pe Iesus nau lange iri pe keres ele iri 56 pe tei toto ke tela nga kileng e pule.
Iri Nenge Te Teke Te Nanasia Iesus
(Mat 8:19-22)
57 Iok, tei ole ke telala pe none hele lange Iesus, “Lape e nanas menmene iong lo koi. O teke oi ke ola nga kileng tei iau pule ela.” 58 Pe Iesus hele lange i, “Kaone inolo mur reria polo nge te mama ia pe ngie mur reria kiniu pe Non Tuna munna nga kileng e ero nge lake mateu ia.” 59 Pe Iesus hele lange none pule, “Iong nem o iat ke o nanasia iau.” Pe non neu hele, “Non Soke, o longele iau ke ela mule ke ealo hite temek mukam.” 60 Pe Iesus tuacholia, “Iri nenge te pomanga te mete lo, tela ke tealo hite pum nem. Pe iong ola ke ohaliu hote NeHalang nena naualanga urana toto ngana.” 61  Iok, none pule hele, “Non Soke, lape e nanasia iong. Eh, O longele iau ke ela mule nga lek kileng ke e ee ia lek hei pe tutuk mur mukam.” 62 Pe Iesus hele lange i, “Mele nenge talune lamonga pe letena tu hit tote ero, lamonga nem lape het ero. Pe nenge mele letena nachnai nge nanasia iau, nena kerkerenga e ero nge teu langa NeHalang nena naualanga urana toto ngana.”
9:3 Luk 10:4-11 9:7 Mat 16:14; Mak 8:28; Luk 9:19 9:9 Luk 23:8 9:19 Luk 9:7-8 9:20 Ioa 6:68-69 9:22 Luk 9:44; 18:32-33 9:23 Mat 10:38; Luk 14:27 9:24 Mat 10:39; Luk 17:33; Ioa 12:25 9:26 Mat 10:33; Luk 12:9 9:31 Luk 9:22 9:32 2Pi 1:16-18 9:35 Luk 3:22 9:44 Luk 9:22 9:45 Luk 18:34 9:46 Luk 22:24 9:48 Mat 10:40 9:50 Mat 12:30; Luk 11:23 9:54 2Ki 1:9-16 9:61 1Ki 19:20