9
Yesu da yabekbini 12 kabɨ pikon yabekgɨt
(Mt 10.5-15 ae Mk 6.7-13)
Yesu da yabekbini 12 kabɨ yaŋ yoban obɨŋ muwukba sot amɨn paŋmɨlɨp agak, ae koŋ kɨsisi yolni dakon pi ani do yaŋ mudaŋ yomgut. Yomɨŋek Piŋkop da Amɨnon Kɨla Asak dakon gen yaŋ teŋteŋoni, ae sot amɨnyo paŋmɨlɨp ani yaŋ do yabekgɨt. + Aŋek yaŋ yoyɨgɨt, “Ji kosit agɨp do yo dɨ dɨma tɨmɨtni. Wɨn kɨrɨŋ, ae yɨk, ae bret, ae moneŋ, ae paba pɨgɨk bamorɨ dɨma tɨmɨtni. Yut kɨndakon wugɨni kaŋ, uŋudon gɨn egek kokup uŋun yɨpmaŋ kɨni. Kwa amɨn da ji dɨma tɨmɨkba kaŋ, kokup pap uŋun yɨpmaŋ det do kandapjikon kɨmbabaŋ tegoŋ uŋun tɨdaŋba kɨni. Yaŋ aba amɨn da yokwi aŋapno uŋun do aŋek kwaŋ yaŋ nandani.” Yaŋ yoyɨŋban kokupmɨ kokupmɨ agek Gen Bin Tagɨsi yoyɨŋ teŋteŋaŋek amɨn dakon sotni paŋmɨlɨp awit.
Erot da Yesu namɨn amɨn kɨnda yaŋsi nandak do agɨt
(Mt 14.1-2 ae Mk 6.14-16)
+ Gapman dakon kɨla amɨn madep mibɨltogɨ Erot da Yesu dakon gen bini nandagɨt. Dɨ da Yesu kaŋek Jon kɨmoron da aeni pɨdagɨt yaŋ yawit, do Erot but morap agɨt. Ae dɨ da yawit, “Elaija da noman tak.” Ae dɨ da “Kombɨ amɨn kalɨpsi egɨpgwit uŋun kɨnda da kɨmoron da pɨdak” yaŋ yawit. + Mani Erot da yaŋ yagɨt, “Jon dakon tegɨ kɨlɨ mandaŋ dagagɨm. Mani abɨsok namɨn amɨn kɨnda dasi yo madepsi aŋakwan gen bini nayɨŋba nandɨsat?” Yaŋ yaŋek Yesu kok do pini agɨt.
Yesu da amɨn 5 tausen do jap yomgut
(Mt 14.13-21 ae Mk 6.30-44 ae Jn 6.1-13)
10 Yabekbi kabɨ aeni tobɨl Yesukon abɨŋek yo morap awit dakon geni iyɨwit. Iyɨŋba Yesu da tɨmɨkban iyɨ gɨn kokup kɨnda mani Betsaida uŋudon kɨwit. 11 Aŋakwa mɨŋat amɨn kabɨ madepsi uŋun Yesu uŋudon kɨsak yaŋ kaŋ nandaŋyo aŋek buŋon yolgwit. Aŋakwa Yesu da tagɨsi nandaŋ yomɨŋek Piŋkop da Amɨnon Kɨla Asak uŋun do yoyɨŋek sot amɨn paŋmɨlɨp agɨt.
12 Pɨlɨn pɨlɨndo yabekbini 12 kabɨ da obɨŋ Yesu yaŋ iyɨwit, “Kokup amɨni mɨnikon ekwamaŋ, do yoyɨŋbɨ mɨŋat amɨn morapyo kɨŋek kokup monɨŋ monɨŋ ae tɨmɨ dɨgwan kɨŋ jap pakbiyo gat ae dɨpmɨn potpot tamoyo gat wɨsini.”
13 Mani Yesu da yabekbini yoyɨgɨt, “Dɨsi jap yomgut.”
Yoyɨŋban yawit, “Nin japnin morapmɨ dɨma. Bret 5 kabɨ gat ae tap kɨlap bamorɨ gat gɨn. Nin kɨŋ on mɨŋat amɨn morap do jap moneŋ baŋ si yumneŋ do nandɨsal?” 14 (Wɨli 5 tausen da tɨlak egɨpgwit.)
Yaŋba Yesu da paŋdetni yaŋ yoyɨgɨt, “Amɨn 50 50 yaŋ paŋmuwuk yopba yɨk yɨk ani.” 15 Yaŋ yaŋban paŋdetni da yaŋ gɨn aba amɨn kɨsi yɨk mudawit. 16 Yɨgakwa Yesu da bret 5 kabɨ gat ae tap kɨlap bamot gat kɨsi tɨmɨk Kwen Kokup sɨŋtaŋek gɨsamɨkgɨt. Aŋek bret gat ae tap kɨlap gat paŋdagaŋek paŋdetni do yomɨŋakwan amɨn do kokwinɨk yomgwit. 17 Yoba tɨmɨk amɨn morap kɨsisi arɨpmɨsi naŋakwa jap nawit dakon dɨwarɨ tawit uŋun paŋdetni da sɨmɨlba yɨgɨ 12 yaŋsi tugawit.
Pita da Yesu dakon mibɨlɨ yaŋ teŋteŋagɨt
(Mt 16.13-19 ae Mk 8.27-29)
18 Bɨsap kɨndakon Yesu iyɨ gɨn bɨsit pi agɨt. Uŋun bɨsapmon paŋdetni kɨsi uŋudon egɨpgwit. Egɨ yaŋ yoyɨgɨt, “Amɨn kabɨ madep da nak do namɨn yaŋ yoŋ?”
19  + Yoyɨŋban yaŋ iyɨwit, “Dɨda Jon Telagɨ Pakbi Sogok Amɨn yaŋ yoŋ, ae dɨ da Elaija yaŋ yoŋ, ae dɨ da kombɨ amɨn kalɨpmɨ kɨnda da kɨmoron da pɨdagɨt yaŋ yoŋ.”
20  + Yaŋba yaŋ yoyɨgɨt, “Mani ji dɨsi nak do namɨn yaŋ yoŋ?”
Yaŋban Pita da aŋtobɨlek iyɨgɨt, “Gak Kristo, Piŋkop da yabekban apgul.”
Yesu kɨmagek pɨdosak do yagɨt
(Mt 16.20-28 ae Mk 8.30–9.1)
21 Yaŋ yaŋban Yesu da iyɨ Kristo egɨsak uŋun dakon geni amɨn kɨndakon dɨmasi yoni do yaŋsop aŋyomgut. 22  + Aŋek yaŋ yagɨt, “Amɨn Dakon Monji da egɨ yo yokwi morapmɨ noman taŋ ɨba tepmɨ pakdɨsak. Ae Juda amɨn dakon kɨla amɨn, ae mukwa sogok amɨn dakon amɨn madep kabɨ, ae gen teban yoyɨŋdet amɨn uŋun da manji ɨmɨŋek aŋakba kɨmotdɨsak. Aŋakwa gɨldat kapbɨ aŋakwan pɨdokdɨsak.”
23  + Yaŋ yaŋek amɨn kɨsi yaŋ yoyɨgɨt, “Amɨn kɨnda nak nol do nandɨsak kaŋ, iyɨ dakon galaktok manji yomɨŋek tɨlak kɨndapni gɨldarɨ gɨldarɨ guramɨgek nak noljak. 24  + Amɨn kɨnda iyɨ dakon yɨyɨtni tagɨsi tosak do nandaŋek pi madep asak kaŋ, egɨp egɨpni pasɨl ɨmdɨsak. Mani amɨn kɨnda nak do nandaŋek egɨp egɨpni do nandaban yo madep dɨma asak kaŋ, uŋun amɨn egɨp egɨp dagok dagogɨ mɨni abɨdosak. 25 Amɨn kɨnda mɨktɨm dakon yo morap paŋek egɨ kɨmotjak bɨsapmon iyɨ pasɨljak kaŋ, uŋun yo morap da arɨpmɨ dɨma aŋpulugokdaŋ. 26  + Amɨn kɨnda nak do ae nak dakon gen do mayagɨ nandɨsak kaŋ, Amɨn Dakon Monji iyɨ dakon tɨlɨmni gat ae Datni dakon tɨlɨmni gat ae Piŋkop dakon telagɨ aŋelo kabɨ dakon tɨlɨmni gat apjak bɨsapmon uŋun amɨn do mayagɨ yaŋ gɨn nandaŋ ɨmdɨsak. 27 Nak asisi dayɨsat, ji on akgaŋ kabɨkon da dɨ dɨma kɨmagek Piŋkop dakon Amɨn Kɨla Agakni kokdaŋ.”
Yesu dakon gɨptɨm kulabɨk agɨt
(Mt 17.1-13 ae Mk 9.2-13)
28 Yesu uŋun gen yaŋek egɨ gɨldat 8 yaŋ da tɨlak mudaŋakwa Pita, Jon ae Jems gat tɨmɨkban ɨleŋ kɨndakon bɨsit pi ak do wɨgɨwit. 29 Wɨgek Yesu bɨsit pi aŋakwan tomno dabɨlni kulabɨk aŋek ɨmalni mal dakon teŋteŋɨ yombem agɨt. 30-31  + Yaŋ aban kaŋakwa Moses gat Elaija gat tɨlɨmni gat noman tagɨmal. Noman taŋbal Yesu gat gen yaŋ nandat aba pɨndakgwit. Yesu Piŋkop dakon galaktok yolek Jerusalem kokup papmon on mɨktɨm yɨpmaŋ detjak uŋun dakon gen yawit. 32  + Pita gat notni bamot gat dɨpmɨn do yokwisi awit. Mani dɨpmɨnon da pɨdaŋ Yesu tɨlɨmni gat ae amɨn bamot gat kɨsi akba pɨndakgwit. 33 Amɨn bamot Yesu yɨpmaŋ det do aŋakwal Pita da Yesu yaŋ iyɨgɨt, “Amɨn Tagɨ, nin ɨdon tagɨsi ekwamaŋ. Nin yut kabeŋ kapbɨ aneŋ. Kɨnda gak do, ae kɨnda Moses do, ae kɨnda Elaija do aneŋ.” (Pita gen uŋun naŋ yosot yaŋ uŋun dɨma nandaŋek yum yagɨt.)
34 Pita gen sigɨn yaŋakwan gɨkwem da pɨŋ ɨlɨmɨk yomaŋakwan pasalgwit. 35  + Gɨkwem kagagwan da gen kɨnda yaŋ altagɨt, “On Monjɨno, pino asak do manjɨgɨm, do ji geni nandani.”
36 Yaŋ mudaŋakwan Yesu naŋgɨn kawit. Yo ɨleŋon altaŋba pɨndakgwit uŋun iyɨ dogɨn nandaba tawit. Uŋun bɨsapmon amɨn dɨ dɨma yoyɨwit.
Yesu da monjɨ kɨnda koŋni yol ɨmgut
(Mt 17.14-21 ae Mk 9.14-29)
37 Wɨsa dagok do Yesu gat paŋdetni gat ɨleŋ yɨpmaŋ pɨgakwa amɨn kabɨ madepsi kosiron domdom awit. 38 Amɨn madep kabɨgwan da amɨn kɨnda da yaŋ tɨdaŋek aŋpulugosak do yaŋ iyɨgɨt, “Yoyɨŋdet, monjɨno kaloŋɨ kɨndagɨn. Do kɨŋ koki do nandɨsat. 39 Bɨsap morapmɨ koŋ kɨnda da burɨgwan pɨgakwan uŋudon gɨn madepsi yaŋ tɨdosok. Aŋek tebai aŋupbal aŋakwan nɨmnɨmɨgakwan tarak da gen kaganikon wuŋ tugoŋ. Gɨptɨmɨ obɨsi aŋupbal aŋek bɨsap kaloŋ kaloŋ gɨn yɨpmaŋ dekdak. 40 Paŋdetgoni da yol ɨmni do bɨsit tebai yoyɨgɨm, mani aŋtɨdok awit.”
41 Yaŋ yaŋban Yesu da yagɨt, “Nandaŋ gadatji mɨni amɨn, ji aŋpakji yokwisi. Nak bɨsap niaŋ da ji gat egek jɨgɨsi guramɨk dabeŋ? Monjɨgo ɨdon aŋop.”
42 Monjɨ uŋun Yesu da akgɨron obɨŋakwan koŋ da monjɨ uŋun ukwayɨkban mɨktɨmon maŋ pagek nɨmnɨmɨkgɨt. Mani Yesu da koŋ tebaisi iyɨŋek monjɨ uŋun aŋmɨlɨp aban kɨlek taŋban datni do aŋtobɨl ɨmgut. 43 Yaŋ aban amɨn da Piŋkop dakon tapmɨm madepsi kaŋek tamtam yawit.
Yesu kɨmagek ae pɨdokdɨsak do yaŋban kosit bamot agɨt
(Mt 17.22-23 ae Mk 9.30-32)
Amɨn Yesu da yo morap agɨt do nandaba ŋwakŋwarɨsi aŋakwa, Yesu da paŋdetni yaŋ yoyɨgɨt, 44  + “Gen dayɨkdɨsat uŋun pakyaŋsi nandani. Amɨn Dakon Monji amɨn da kɨsiron yɨpdaŋ.” 45  + Mani paŋdetni gen uŋun dakon mibɨlɨ pasɨlɨ taŋ yomgut, do dɨma nandaba pɨsagɨt. Ae gen uŋun dakon mibɨlɨ nandak do aŋek iyɨk do si pasalgwit.
Namɨn da mibɨltok amɨn egɨsak?
(Mt 18.1-5 ae Mk 9.33-37)
46  + Bɨsap kɨndakon Yesu dakon paŋdetni namɨn da mibɨltok amɨnin egɨsak yaŋ do gen emat kɨnda awit. 47 Aŋakwa Yesu da paŋdetni dakon but pɨndak nandaŋyo aŋek amɨn monɨŋ kɨnda iyɨ akgɨron aŋobɨŋ yɨpban akgɨt. 48  + Yɨpban agakwan paŋdetni yaŋ yoyɨgɨt, “Amɨn kɨnda nak do nandaŋek on amɨn monɨŋ but dasi abɨdosok, uŋun nak naŋ but dasi abɨdosok. Ae amɨn kɨnda nak but dasi abɨdosok, uŋun Dat nak yabekban pɨgɨm uŋun naŋ but dasi abɨdosok. Ji kabɨkon kɨnda da pɨŋbisi egɨ damjak kaŋ, uŋun da mibɨltok amɨnji asak.”
Uwal dɨma aŋdamjak amɨn uŋun notji
(Mk 9.38-40)
49 Jon Yesu da gen yagɨt nandaŋek yaŋ yagɨt, “Amɨn Tagɨ, nin kaŋapno amɨn kɨnda da gak da manon koŋ yolban kamaŋ. Mani nin da kabɨkon nani kɨnda dɨma, do yaŋsop aŋɨmɨmaŋ.”
50  + Mani Yesu da iyɨgɨt, “Yaŋsop dɨma aŋɨmni. Amɨn kɨnda uwal dɨma aŋdamjak kaŋ uŋun notji.”
Yesu gat paŋdetni gat Jerusalem kɨwit
(Kɨlapmɨ 9.51–19.28)
Samaria amɨn da Yesu not dɨma aŋ ɨmgwit
51 Piŋkop da Yesu abɨdaŋ aŋaŋ Kwen Kokup wɨgɨsak dakon bɨsap kwaŋ tagɨt. Aŋakwan Yesu uŋun Jerusalem kɨkeŋ yaŋsi nandaban teban tagɨt. 52 Aŋek amɨn dɨ yabekban uŋun da kalɨp mibɨltaŋ Samaria dakon kokup kɨndakon yut tamoyo paŋnoman ani do kɨwit. 53 Mani Yesu Jerusalem kɨkdɨsak yaŋ nandawit, do uŋun kokupmon amɨn da Yesu abɨdok do dɨma galak tawit. 54  + Jems gat Jon gat da uŋun pɨndagek Yesu yaŋ iyɨgɨmal, “Amɨn Tagɨ, nit da yondo Kwen Kokup kɨndap da pɨŋ soŋba mɨni ani do tagɨ nandɨsal?”
55 Yaŋbal Yesu da tobɨl tebaisi yaŋ yoyɨgɨt, “Dɨma yogogɨsi yomal!” 56 Yaŋ yoyɨŋban ae kokup ŋwakŋwarɨ kɨndakon kɨwit.
Yesu yolyol dakon gen
(Mt 8.19-22)
57 Kosiron kɨŋakwa amɨn kɨnda da iyɨgɨt, “Dukwan dukwan agɨpbi uŋun nak gol awɨlgeŋ gɨn.”
58 Yaŋban Yesu da iyɨgɨt, “Joŋ pɨŋan uŋun mɨktɨmgwan yutni toŋ. Ae mɨnam kwen akwaŋ uŋun yutni toŋ. Mani Amɨn Dakon Monji uŋun dɨpmɨn potpot tamoni mɨni.”
59 Yaŋ iyɨŋek ae amɨn kɨnda yaŋ iyɨgɨt, “Abɨŋ nak nol.”
Mani amɨn uŋun da yaŋ iyɨgɨt, “Amɨn Tagɨ, nandaŋ namɨŋaki kɨŋ datno wayɨk yɨpmaŋek don abɨŋ golbeŋ.”
60 Yaŋ yaŋban Yesu da iyɨgɨt, “Amɨn kɨmakbi da kɨmakbi notni iyɨ tagɨ wayɨtni. Mani gak kɨŋ Piŋkop da Amɨnon Kɨla Asak uŋun dakon gen yaŋ teŋteŋoki.”
61  + Yaŋ yaŋban ae amɨn kɨnda da Yesu yaŋ iyɨgɨt, “Amɨn Tagɨ, gol do nandɨsat, mani nandaŋ namɨŋaki kɨŋ gwakno galok gen yoyɨŋek don abɨŋ golgeŋ.”
62 Yaŋban iyɨgɨt, “Sapa naŋ mɨktɨm pudaŋek dambɨ da manjigwan wusɨsak uŋuden amɨn da Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak da kagagwan arɨpmɨ dɨma egɨpmɨ.”
+ 9:3 Lk 10.4-11 + 9:7 Mt 16.14; Mk 8.28; Lk 9.19 + 9:9 Lk 23.8 + 9:19 Lk 9.7-8 + 9:20 Jn 6.68-69 + 9:22 Lk 9.44; 18.32-33 + 9:23 Mt 10.38; Lk 14.27 + 9:24 Mt 10.39; Lk 17.33; Jn 12.25 + 9:26 Mt 10.33; Lk 12.9 + 9:30-31 Lk 9.22 + 9:32 2Pi 1.16-18 + 9:35 Lk 3.22 + 9:44 Lk 9.22 + 9:45 Lk 18.34 + 9:46 Lk 22.24 + 9:48 Mt 10.40 + 9:50 Mt 12.30; Lk 11.23 + 9:54 2KA 1.9-16 + 9:61 1KA 19.20