15
Yool Jesu a Peemúut
1 Ɗyemnaa mo, yaksǝ ɓe wen rǝɓet baa lepan ɗi nwun, nkaa pwoo ɗeret, ɗe gyet wen kǝn sat nǝ nwun, ɗe gyet wuu lap nǝ, kǝ ɗe wu shinzeen, ɗi wuu ɗar a nkaa nǝ zak. 2 A shi pwoo ɗeret ɗesǝ nǝ, ɓe wuu kat ɓam wur katɗang ɓe wu yaa pwoo ɗi nghan kǝn sat nǝ nwun ɓalɓal. Katɗang aasǝ kas, ɓe shinzeen fuu nǝ a ɗebuu.
3 Mbii ɗi gyet nghan kǝn lap nǝ, ɓe wen kǝ shin a nǝ nwun, ɗi nǝ kǝ kwoop nǝ hakyeng nǝ Kristi wu muut mɓe shikbish fun mo, kaaɗi mo kǝ ten ran ndǝǝn ɓǝǝt haal Naan sǝ. 4 Mo wum wur, ɓe wur yool a peemúut par shii ɗekun, nchiit kǝ mbii ɗi mo kǝ ten ran ndǝǝn ɓǝǝt haal kǝ Naan sǝ. 5 Wur shee kámshin fin mPita, ɗangɓe wu kámshin fin njeplep fin ɗekaapaat baavǝl sǝ mo. 6 Aɓwoon mǝnǝ, ɓe wur kámshin fin nenshínzeen mo, ɗi mo met kambǝlpàat a nook mǝndong. Pak nenyil ɗe jì mo naa wu, mo ɗi ɗes ɗe mo kuɗin kǝ seen, amma pak mo kǝ ten murep. 7 Wur kámshin fin nJemis zak, kǝ jeplep fin nǝ mo jir. 8 Ɗangɓe a peekyes nǝ, ɓe wur kámshin fin nwen zak, wen ɗe an a kaa làa ɗe mo taa làa, ɓe baa tar làa nǝ kǝ wul kas sǝ. 9 Mɓeɗi nghan a ɗelee mɓut jeplep kǝ Jesu nǝ mo. Baa ɗi nǝ ret kǝ mo pet wen a memee mɓut jeplep Jesu mo kas, mbǝɗe gyet wen kǝn shin jeel Ekǝlisya Naan. 10 Amma mɓe ɗeret Naan, ɓe wen ɗe, a agwe ɗe wen a nǝ yaksǝ sǝ. Ɗǝret ɗesǝ ɗe Naan wu shin nwen, nǝ kǝ cìn ɗak ɗes ndǝǝn wen. Har wen kǝn cìn ɗak shiɓal met jeplep fin nǝ mo jir. Ɗangɓe jir kǝsǝ, ɓe baa a wen cìn ɗak mǝnǝ mo kas, ɗangɓe a ɗeret Naan ɗe nǝ cìn ɗak ndǝǝn pǝtuup fen. 11 Nǝ aasǝ, koo ɗi gyet, a Wen satpwoo nǝ, koo ɗi gyet a mo satpwoo nǝ, ɓe muu sat a mbii ɗemǝndong, kǝ wun wuu shinzeen a pwoo mǝnǝ.
Yool Kǝ Nenmumuut mo
12 Katɗang moo satpwoo nǝ, Kristi wur kǝ yool a peemúut, ɓe a me le ɗang pak fuu moo sat nnǝ, baa mee yool a peemúut ɗi mɓe nen ɗi mo kǝ ten murǝp mo kas yi? 13 Katɗang baa mee yool a peemúut ɗi, mɓe nen ɗi mo kǝ ten murǝp kas, ɓe nǝ kám nǝ, baa Kristi wur kǝ yool a peemúut kas mmǝnǝ. 14 Katɗang ɓe baa ɗi Kristi wur kǝ yool a peemúut kas, ɓe pwoo ɗeret, ɗi muu sat nǝ ɗee a ɗebuu, kǝ ɓe ɗe shinzeen fuu nǝ ɗee a ɗebuu zak. 15 Ɓe ɗi mǝ ɗee a nen cìn langtǝng mǝ ɗung mo nkaa Naan, mɓeɗǝ muu cìn langtǝng nkaa Naan nǝ, a Naan wur yool kǝ Kristi a peemúut. Amma katɗang ɗi nǝ azeen-nzeen nnǝ, baa nen ɗi mo kǝ ten murǝp mon nyool a peemúut kas, ɓe baa Naan wu kǝ yool kǝ Kristi a peemúut kas mǝnǝ zak. 16 Katɗang baa nen ɗi mo kǝ murǝp mon nyool kas, ɓe baa Kristi wur kǝ yool kas zak. 17 Katɗang ɗi baa Kristi wur kǝ yool a peemúut kas, ɓe shinzeen fuu nǝ ɗee a ɗebuu, ɓe ɗe har yaksǝ, wuu tong ɗi a mɓut shikbish fuu mo vit. 18 Ɓe ɗi nen ɗi mo kǝ ten murǝp mɓut Kristi, mo kǝ ɗee a ɗiilǝloom mo mmǝnǝ zak. 19 Katɗang ɗi canciin fun ndǝǝn Kristi nǝ a mɓe seen ɗi mǝ yil ɗiisi ɗak, ɓe ɗi mǝ ɗee a mbii naajeel, met koor gurum mo jir. 20 Yaksǝ Naan wur kǝ yool kǝ Kristi a peemúut azeen-nzeen. A wur a ɗinshee, mǝ yool a peemúut, mǝ nen ɗi mo kǝ ten murǝp mo jir. 21 Kaaɗǝ gyet, muut nǝ ɗel ndǝǝn yil ɗǝsǝ, a mɓe ngumǝndong, nǝ aasǝ zak, ɓe a mɓe ngumǝndong, ɓe Naan wur nyool kǝ gurum ɗi mo kǝ ten murǝp mo a peemúut zak. 22 Mɓeɗǝ a mɓe Adam ɓe gurum mo jir mo murǝp, nǝ aasǝ zak, a ndǝǝn Kristi ɓe gurum mo jir mon nyool a peemúut kǝ seen. 23 Ɗangɓe koo meye ɓe mo a ndangshak-ndangshak. A Kristi wur a ɗinshee mǝ yool a peemúut akuɗang. Katɗang wur mbaajì, ɗangɓe nen wur mon nyool a peemúut zak. 24 Ɗangɓe peekyes kǝ yil nǝn njì wul, ɓe Kristi wur nshin mulki nǝ nNaan puun, aɓwoon ɗi wur kǝ ten twe koo a mulki, kǝ iiko, kǝ koo a ɓal ɗeɗang ye. 25 Mɓǝɗǝ tǝng Kristi wur ncìn mulki nǝ har parpuus ɗe Naan wur nle shaarlek kǝ Jesu mo ɗee nder shii fen. 26 Shaarlek ɗe wur ntu nǝ a peekyes nǝ, a muut. 27 Mɓǝɗǝ Naan wur kǝ ten le mbii mo jir nder shii fen. Kaaɗǝ mo kǝ sat sǝ nǝnee, <<mo kǝ le mbii mo jir nder shii fen.>> Ɓe nǝ ɗee agaak nnǝ, baa a Naan ɗee nder fir kas, amma Naan wur kǝ le mbii mo jir nder kǝ Kristi. 28 Dangbe, aɓwoon ɗi mo kǝ le mbii mo jir, nder mulki mǝ Naan, ɓe Làa nǝ wur shikáa fen, wur nleshin fen nder kǝ Naan. Naan ɗi wur le mbii mo jir nder Kristi, mbǝkǝ Naan wur se mulki ɗi nkaa mbii mo jir.
29 Yaksǝ, katɗang ɓe ɗe baa mee yool a peemúut ɗi kas, ɓe ɗi nen ɗe moo cìn baptisma mmo a koppee kǝ nen ɗi mo kǝ murǝp, ɓe mon nkat a meye? Katɗang ɗi baa mee yool a peemúut ɗi kas, ɓe a me le ɗangɓe gurum moo cìn baptisma a koppee kǝ nenmuut mo ye? 30 Kǝzak, ɓe ɗi a me le ɗangɓe muu lappee, kǝ muu shwaajeel ɗi kǝsǝ shidaar-shidaar yi? 31 Ɗyemnaa mo, wen kǝn naa muut, koo a puus ɗeɗang yi. A roop ɗi wen kǝnǝ ndǝǝn wun, ɗi nǝ a seen fun ndǝǝn Kristi Jesu, Daa fun, a nǝ le ɗang wen sat pwoo mǝnǝ. 32 Katɗang ɗi gyet wen cìn lek ashak kǝ luwayil mo nyil Afisus a mbe pan mǝ gurum ɗak, ɓe lǝɓet ɗi wen nkat nǝ a me yi? Katɗang ɓe baa mo yool kǝ nen ɗi mo kǝ ten murǝp a peemúut kas, <<Ɓe wu yit kǝ mu se, mu shwaa, mbǝkǝ dǝɗaar ɓe mǝ murǝp ɗi.>>
33 Taji wu yit kǝ mee gurum ngwam wun kas. Katɗang gurum kǝ mwaan ashak kǝ nenɗebish mo, ɓe mǝse fin nǝn nɗee a ɗebish zak. 34 Wu baa wu jì ndǝǝn pan fuu mo kaaɗi nǝ ret kǝ wu cìn sǝ, kǝ wu nook cìn shikbish. Wen kǝn sat nwun nǝ, baa pak fuu mo man Naan kas. Wen kǝn sat ɗiisi a mbǝkǝ nǝ shweep wun ɗi.
Fwoshik Ɗǝ Gurum
kǝ Yool Ɗishik a Peemúut
kǝ Yool Ɗishik a Peemúut
35 Meeɓe, mee gurum ntal nǝnee, <<Chinarang ɗangɓe nen ɗi mo kǝ ten murǝp, mon mbaa yool ɗi a peemúut kǝ seen yi? Mon nyool a shi nkan fwoshik ɗeɗang yi?>> 36 Waa mwen! A man nǝ, katɗang a kop cirem ndǝǝn yil, ɓe see cirem nǝn nwam, ɗangɓe àas mbii ɗi a kop nǝ kàa put. 37 Katɗang a kop mee cirem nyil, ɓe baa waa kǝ iiko nkaa nǝ kas, amma waa kǝkop a àas nǝ ɓejee ɗak. Bishmee ɓe, nǝ a àas shwaa, kas meeɓe mee cirem ɗeɗik. 38 Ɗangɓe Naan wur nshin mee fwooshin ɗi nnǝ, kaaɗe wur kǝ ten le nǝ sǝ. Koo àas cirem ɗeɗangyi, ɓe Naan wur ntap shin fwooshin kǝ nǝ ɗík. 39 Baa nan mo a nchiit-nchiit jir kas. Gurum mo kǝ nan muru ɗyik, kǝ luwa mo kǝ nan muru ɗyik, kǝ nyer mo kǝ nan muru ɗyik, kǝ pupwap mo kǝ nan muru ɗyik zak. 40 Mun ɗi kǝ fwoshik ɗi mo a mǝ ɗengnaan, kǝ mun ɗi kǝ fwoshik ɗi mo a mǝ yil ɗesǝ zak. Amma fwoshik fun ɗi mo a mǝ ɗengnaan, ret kǝ ɗeɗes kǝ mo ɗík zak kǝ fwoshik fun ɗe mo a mǝ yil ɗesǝ. 41 Ret ɗeɗes mǝ puus nǝ ɗík, ret kǝ ɗeɗes mǝ tar nǝ ɗík, kǝ mǝ zar mo ɗík zak, jir kǝsǝ, ɓe pak ret kǝ ɗǝɗes, mǝ zar nǝ moo met nshak zak. Mo ɗe kǝ ɗeɗes fur mo shinǝ-shinǝ.
42 Nin nɗee aasǝ zak, parpuus ɗi nen ɗi mo kǝ ten murep, mon nyool a peemúut. Kaaɗǝ mo wum gurum, ɓe fwoshik fin nǝ wam, amma kaaɗe Naan wu nyool kǝ gurum a peemúut, ɓe baa fwoshik fin nǝn nwam ɗi zak kas. 43 Kaaɗǝ mo wum gurum, ɓe nii bish naa, kǝ baa nǝ kǝ ɓal kas, amma parpuus ɗe Naan wur nyool kǝ nǝ a peemúut, ɓe nǝn yool a ndǝǝn ɗǝɗes, nǝn nret naa zak. 44 Kúm gurum ɗi moo wum nǝ aa fwoshik mǝ nan ɓejee ɗak, ɗangɓe parpuus ɗi Naan wur nyool kǝ gurum a peemúut, ɓe nǝ ɗen a fwoshik mǝ riin. Kaaɗǝ fwoshik ɗi nǝ a mǝ nan nǝ ɗi sǝ, ɓe azeen-nzeen fwoshik ɗe nǝ a mǝ riin nǝ ɗi zak. 45 Mo kǝ ten ran ndǝǝn ɓǝǝt haal Naan nǝnee, <<Naan wur shee le Adam wur a gurum ɗeseen.>> Amma Adam ɗe mǝ kyes nǝ, wur a Riin, kǝ wur shin seen ngurum mo. 46 Baa gyet a gwe mǝ riin wur shee jì kas, amma gyet a gwe mǝ nan shee jì ɗangɓe gwe mǝ Riin kǝ waaji. 47 Gwar ɗe gyet Naan shee le wur, ɓe gyet Naan ɗak wur a shi yil, ɗangɓe gwar ɗevǝl nǝ wur tong aɗeng sham ɗi. 48 Nen ɗi mo a mǝ yil nǝ, ɓe mo a kaa gwar ɗi gyet Naan shee ɗak wur shi yil nǝ sǝ. Ɗangɓe nen ɗi mo a mǝ ɗeng, ɓe mo a kaa gwar ɗi gyet wur tong aɗeng sham ɗi sǝ. 49 Kaaɗǝ muu lep a fwoshik ɗi nǝ a kaa mǝ gwar ɗe gyet Naan ɗak wur a shi yil sǝ, ɓe mun nyool mǝ lep a fwoshik ɗe nǝ a kaa mǝ gwar ɗewur tong aɗeng sham ɗi sǝ zak.
50 Ɗyemnaa mo, wen kǝn sat nwun agaak nǝ, baa gurum ndǝǝn mǝse mǝ nan kǝ toom, mak sekoop mǝ mulki Naan kas. Kǝ baa mbii ɗewam, nǝn mmak sekop a koppee kǝ mbii ɗi baa nii cam wam kas, zak.
51 Wu lekom, kǝ wen sat mee mbii ɗe nǝ a sǝsok ɗi nwun. Baa mun jir mun mmurep kas, amma Naan wur nchǝǝr kǝ fwoshik fun nǝ mo jir. 52 Kǝlak kaa ɗyaapyit (kup yit chǝǝr wang) sǝ, parpuus ɗi mon ntàa feer ɗi mǝ kyes nǝ, ɓe nen ɗi mo kǝ ten murep, mon nyool kǝ seen. Baa mon mbaa wam ɗi zak kas. Ɗangɓe mon nchǝǝr kǝ fwoshik fun nǝ mo jir. 53 Mɓǝɗǝ nǝ a tǝng parpuus mǝnǝ, ɓe fwoshik fun ɗi mo a mǝ wam, mon nlep sun ɗi baa mǝnǝ mon cham wam kas zak, kǝ sun fun ɗi mo a mǝ muut, ɓe baa mon cham murǝp kas zak. 54 Aɓwoon ɗi fwoshik fun ɗi mo a mǝ wam, mo lep fwoshik ɗi baa mon cham wam kas, kǝ fwoshik fun ɗi mo a mǝ muut, mo lep fwoshik ɗi baa mon cham murǝp kas zak. Ɗangɓe sǝmpwoo ɗi mo kǝ ten ran nǝ ndǝǝn ɓǝǝt haal kǝ Naan nǝn ngam ɗi, ɗe nǝ sat nǝnee,
<<Mo kǝ see koorong kǝ muut hakyeng kǝnding-nding.
55 Muut, koorong fii nǝ a nneyi?
Muut, ɓal fii ɗi wii twe gurum mo ɗishik sǝ nǝ a nneyi?>>
56 Ɓal mǝ twapee kǝ muut nǝ a shikbish, kǝ a mbǝ Wàar ɗangɓe shikbish nǝ kat iiko. 57 Ɗangɓe yaksǝ, mǝ pǝlang Naan, ɗewur shin se koorong mmun ndǝǝn Daa funu Jesu Kristi.
58 Mɓǝmǝnǝ ɗyemnaa mo, wu ɗar ɓalɓal. Taji wu le kǝ mee mbii tǝr wun kas. Ɗangɓe wu sat a ncìn ɗak mǝ Daa shidaar-shidaar, mbǝɗe wu man nǝ, koo a ɗak ɗeɗangyi ɗe wuu cìn nǝ mɓe Daa, ɓe baa nǝn cham ɗee a mbii ɗebuu kas, koo dǝɓen