1 [I det tidigare stycket har Paulus uppmanat de troende ”att bli allt för alla”, se 1 Kor 9:22. Det är inga problem att anpassa sig till andra kulturer vad det gäller musikstil, kläder, mat, sociala mönster osv. Det blir mer komplicerat när det gäller sakrament, som är handlingar som har religiös innebörd. I detta stycke tar han upp de judiska sakramenten som fått sin fullbordan i Jesus.]

Syskon (bröder och systrar i tron), jag vill inte att ni ska vara felinformerade (okunniga, sakna kunskap) om vad som hände våra fäder [och vad som kan hända oss]:

Alla var under molnet [Guds närvaro som gick före dem och beskyddade dem],

2 alla blev döpta till Mose i molnet

3 Alla åt samma andliga mat,

för de drack från en andlig klippa som följde dem,

[Paulus säger ”våra fäder” till både judar och greker. Det judiska folket som korsade Röda havet var både de hednakristna och de messiastroende judarnas förfäder. Både dopet och nattvarden har sina tydliga rötter och förebilder från uttåget ur Egypten. De var i molnet och gick genom vattnet. Det var deras dop. De åt bröd från himlen och drack livets vatten som flödade från klippan.]

5 Trots det hade Gud inte behag till de flesta (ingen glädje i majoriteten) av dem [eftersom de älskade det onda mer än Gud]. De föll och låg kringspridda i öknen.

6 Detta är nu varnande exempel för oss,

7 Bli inte heller avgudadyrkare som några av dem, som det står skrivet:

8 Vi ska inte heller begå sexuell synd som några av dem gjorde

9 Vi ska inte fresta den Smorde (Messias, Kristus) som några av dem gjorde,

10 Klaga (muttra) inte som somliga av dem gjorde,

11 Allt det som hände dem utgör exempel

12 Därför ska den som tror sig stå säkert se till att han inte faller. [I vers 1-11 har Paulus tagit flera exempel från Gamla testamentet hur människor vikit av från vägen – det är därför vi ska vara vaksamma.]

13 Ingen frestelse som drabbat er har varit övermänsklig. [Ni är inte utsatta för värre frestelser än andra människor. Som människa är det naturligt att frestas att lämna Gud under förföljelse och lidanden eller lockas bort av köttet.] Men Gud är trofast, han tillåter inte er att bli frestade över er förmåga: tillsammans med frestelsen bereder han också utvägen – kraften att härda ut (fortsätta, styrkan att kunna lyfta en tung börda).

14 [Nu kommer Paulus till det tredje och sista stycket som har att göra med hur mycket en kristen ska anpassa sig till sin kultur. Han började med att ”för alla har jag blivit allt” se 1 Kor 9:22. Sedan reflekterade han över de judiska sakramenten som har en fortsättning i dopet och nattvarden. Detta stycke handlar om hedniska traditioner som har religiös innebörd. Enskilt hemma hos någon behöver det nödvändigtvis inte vara något problem att äta kött offrat till avgudar, men tillsammans med andra troende är det annorlunda. Ha inget med det att göra. Här gäller inte ”allt för alla”, utan ”inget för alla”!]

Därför, mina älskade, fly avgudadyrkan! 15 Jag talar till förståndiga människor. Bedöm själva vad jag säger.

16 Välsignelsens bägare [med vin under Herrens måltid] som vi välsignar,

Brödet som vi bryter,

17 Eftersom det bara är ett bröd [som bryts i måltiden],

[När var och en tar en del av detta enda bröd, som representerar Jesu kropp, så ingår de troende i en andlig gemenskap, förenade i Jesus och därför också med varandra.]

18 Se på det jordiska (köttsliga) Israel.

Har inte de som äter av offren gemenskap med altaret?

19 Så vad menar jag?

Att avgudaoffer betyder något eller att en avgud betyder något?

20 Nej, men vad hedningarna offrar,

Jag vill inte att ni ska ha gemenskap med de onda andarna.

21 Ni kan inte dricka både Herrens bägare

Ni kan inte ha del både i Herrens bord

22 Eller vill vi utmana Herren?

Är vi starkare än han?

23 [En nutida läsare har ibland svårt att ta till sig de kiastiska mönstren i detta brev. Vi är vana att läsa uppifrån och ner med slutsatsen sist. Läser man däremot ”utifrån och in” så är det lättare att följa Paulus tanke. Rubriker och inskjutningar försöker underlätta att se texten på detta sätt:

Vers 23-24: Generella principer – tänk på andra.

Vers 32-33: Generella principer – väck inte anstöt.

Vers 25-26: Ät det som säljs på marknaden för det tillhör Gud.

Vers 31: Ät för att ära Gud.

Vers 27: Ät det som bjuds om ni är på besök hos någon som inte tror.

Vers 29b-30: Ät – ni är fria, tacka och ät.

Vers 28-29a: Om någon däremot säger ”det är offerkött”, ät då inte i respekt för den personens samvete.]

Allt är tillåtet,

Allt är tillåtet,

24 Ingen ska söka sitt eget bästa,

25 Ät allt som säljs på torget

27 Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå,

28 Men om någon skulle säga till er: ”Det här är offerkött”,

29 Jag menar då inte ditt eget samvete utan den andres.

Varför ska min frihet

30 Om jag äter med tacksamhet,

31 Så om (vare sig) ni äter eller dricker eller vad ni än gör,

32 Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling. 33 Själv försöker jag i allt foga mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de ska bli frälsta.