13
Kärlek och de andliga gåvorna
1 Om jag talar människors språk, och [ja även] änglars,
men inte också har kärlek (som är osjälvisk och utgivande),
så har jag blivit som ekande brons eller en skrällande cymbal.
[Lika öronbedövande låter mitt kärlekslösa tal i Guds och människors öron. Korint var känd för sitt bronshantverk. I verkstäderna längs med gatorna slog hantverkarna på metallen när de formade kärl och hantverk. Paulus hade bott 18 månader i Korint, se Apg 18:11, och kände väl till detta skränande oljud.]
2 Om jag har profetians gåva,
förstår alla Guds dolda planer (mysterier),
har all kunskap,
och om jag har all tro så jag kunde flytta berg,
men saknar kärlek (som är osjälvisk och utgivande),
så är jag ingenting [värd].
3 Om jag skänker alla mina ägodelar till välgörenhet (för att ge mat åt de fattiga),
och även offrar min kropp för att brännas [som i förlängningen ärar mitt eget namn],
men saknar kärlek (som är osjälvisk och utgivande),
skulle jag inte vinna någonting.
Bibelns definition av kärlek
4 [Få textavsnitt i Bibeln har ryckts så ur sitt sammanhang som följande fyra verser. Stycket är den centrala delen i hur de andliga gåvorna ska användas i gudstjänsten. Det innehåller femton definitioner som beskriver egenskaperna hos Guds osjälviska, utgivande kärlek. Listan börjar och slutar med positiva beskrivningar, medan åtta punkter i mitten definierar kärlek genom att skriva vad den inte är.]
Kärleken (den ovillkorliga, osjälviska, utgivande) är
tålmodig (tappar inte hoppet även om omständigheter går emot, ordagrant ”väljer att låta ilska och hämnd vara långt borta”)
och mild (vänlig, hjälpsam, god).
Kärleken är aldrig avundsjuk (tävlingsinriktad, jämförande, svartsjuk).
Kärleken skryter inte om sig själv (talar inte arrogant, upphöjer inte sig själv, har inte en överlägsen attityd).
Den har inte ett uppblåst ego (då man försöker visa sig själv bättre än vad man är).
5 Den är inte oförskämd (agerar inte osmakligt, opassande, utmanande).
Den är inte självisk (den söker inte sitt eget, insisterar inte på sin väg, sina rättigheter). [Kiasmens centrum.]
Den brusar inte upp (blir inte irriterad, ilsken, är inte lättstött och överkänslig).
Den kommer inte ihåg oförrätter (för inte loggbok över all ondska som den fått utstå). [Det grekiska ordet är ”logizomai”, att bokföra.]
6 Den gläder sig inte åt orättfärdighet (andra människors synd och misslyckanden),
utan gläder sig i sanningen (när det rätta segrar).
7 Allt utstår den (den fördrar allting och ger aldrig upp).
Allt tror den (den är alltid beredd att tro det bästa).
Allt hoppas den (oavsett omständigheter).
Allt uthärdar den (den står fast, den utstår allt utan att avta i styrka).
Kärlek och de andliga gåvorna
8 Kärleken (den ovillkorliga, osjälviska, utgivande)
är aldrig utan verkan (ger alltid resultat, blir aldrig uttömd, ger aldrig upp).
Däremot ska
den profetiska gåvan förgå,
tungotalet sluta,
och kunskapen förgå.
9 För vår kunskap är begränsad (ofullständig, fragmentarisk),
och vår profetiska gåva är begränsad.
10 Men när det som är fullkomligt (fullvuxet, moget) kommer,
då försvinner (bleknar) det som är begränsat.
[Profetian, tungomålstalet och kunskapen tappar sitt värde och behövs inte då den byts ut mot den fullkomliga sanningen.]
11 När jag var ett spädbarn (hjälplös, omogen),
talade jag som ett spädbarn,
hade ett spädbarns begränsade förståelse (jag baserade min förståelse på intryck från sinnena),
och tänkte (resonerade) som ett spädbarn.
Men när jag nu blivit en man,
har jag lagt bort det barnsliga (omogna sättet).
12 För nu ser vi bara som i en spegel (indirekt, det vi ser är bara som en reflektion av den sanna verkligheten),
men sedan [när det fulländade kommer] ska vi se ansikte mot ansikte.
Nu är min kunskap begränsad (ofullständig),
men då ska jag förstå fullt ut på samma sätt som jag själv är helt känd [av Gud].
13 Men nu består (det som finns kvar för all framtid och aldrig förändras är):
tro (förtröstan och förlitan på Gud),
hopp (glädjerikt hopp om evig frälsning),
kärlek (osjälvisk, utgivande kärlek till Gud och människor),
men störst av dem (mest kraftfull) är kärleken.