10
[Psalm 10 är skriven som poesi i en alfabetisk akrostisk form. Det är en fortsättning på Psalm 9 som utgår från tio av de elva första hebreiska konsonanterna i ordningsföljd. I denna psalm fortsätter mönstret och börjar med den tolfte bokstaven Lamed. Dock sker några avbrott för att åskådliggöra hur ogudaktighet och ondska stör i Guds ordning.
 
Citeras i NT: Vers 7 i Rom 3:14]
______
 
ל – Lamed
Varför, Herre (Jahve), står du långt borta,
döljer dig [dina ögon, ditt ansikte] i tider av brist (torka, nöd)?
 
[Den tolfte hebreiska bokstaven är: ל – Lamed. Den är storleksmässigt den längsta bokstaven i det hebreiska alfabetet. Det gör att den står ut i en text och är väl synlig eftersom det är den enda bokstaven som är så hög så den sticker upp ovanför den tänkta topplinjen längs överkanten på bokstäverna. Tecknet avbildar en stav eller oxpiska. Den beskriver ofta auktoritet, eller något som motiverar och gör så att något sker. Ordet ”varför” börjar med denna bokstav och förstärker frågan varför det ibland verkar dröja innan Herren griper in. Varför upplevs det som om Gud står långt borta, han är ju störst, på samma sätt som Lamed sticker upp och utmärker sig, borde väl Gud synas här på jorden? En del av svaret kommer i vers 2-11 där ogudaktighet stör Guds ordning och skymmer honom.]
Total oordning utan Gud
[Mellan vers 2 och 11 bryts det akrostiska mönstret helt. Mellan Lamed i vers 1 och Qof i vers 12 borde följande sex bokstäver ha kommit: Mem, Nun, Samek, Ajin, Pe, Tsade – מ, נ, ס, ע, פ, צ. Temat i detta stycke är hur de ogudaktiga tänker och agerar. När människorna inte vill ha med Gud att göra blir det totalt kaos i samhället. Guds perfekta ordning och struktur störs vilket rent litterärt också förstärks av den akrostiska oordningen och oregelbundenhet i versernas längd. Guds fullkomliga tal är 7 och människans tal är 6, eftersom människan skapades på sjätte dagen. Den anspelningen till människans tal kan vara att det just är sex bokstäver som saknas. Se även Ps 9:6, 18; 10:6 för fler ”störningar” i mönstret när den gudlöse nämns.]
 
I övermod (stolthet, arrogans) jagar den gudlöse (förföljer och brinner den ondskefulle som en löpeld efter) den svage (ödmjuke),
de fångas av deras smidda planer.
 
[Ordagrant är frasen ”i/av högmod gudlös brinner/jagar svage.” Det hebreiska ordet ”dalak” används 9 gånger i GT. Ungefär hälften av gångerna är betydelsen att starta en eld och att brinna, se Ps 7:14; Hes 24:10. Den andra hälften är betydelsen att förfölja/jaga, se 1 Mos 31:36. Ordets ursprung har att göra med hur en låga brinner och jagar veken. Den vanligaste tolkningen är att stoltheten och högmodet hos den ogudaktige brinner och jagar den svage. Det går också att se elden som den plåga och grymhet som den svage får uppleva under förföljelse, se Dan 3. I den andra delen syftar ”de” antingen på de svaga som utsätts för de ogudaktigas onda planer, men kan också syfta på de gudlösa som ofta fångas i sina egna fällor de satt upp, se Ps 7:16.]
 
För (ja, anledningen är att) den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle)
prisar (ropar ”halleluja”, berömmer sig av, är stolt över) sin egen aptit (lystnad, sina begär),
och välsignar den girige [den som rånar och stjäl] och föraktar Herren (Jahve).
 
[Versen börjar med ordet ”för”, hebreiska ”ki”, och kopplar ihop de kommande verserna 3-11 med föregående inledande text i vers 2 eller 1. Det kan vara en förklaring till den gudlöses högmod och agerande mot de svaga i vers 2 eller höra ihop med psalmistens inledande fråga varför Gud upplevs stå långt borta i vers 1. Ordet ger avstamp för en fortsatt tanke som nu utvecklas mer i detalj. Läsaren kommer i följande verser få en inblick i den gudlöses ord, tankar och resonemang. Versens andra del kan också översättas ”den som rånar andra föraktar Herren”. Oavsett exakt översättning är huvudbetydelsen tydlig. Den ogudaktige prisar ogudaktighet och föraktar Herren.]
 
Den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle) säger i sitt högmod (ordagrant ”höjer föraktfullt sin näsa i vädret”):
”Han [Gud] kommer inte efterfråga (söka, ställa mig till svars), det finns ingen Gud (han bryr sig inte).”
[Alternativ översättning: ”den gudlöse söker inte Gud”, men Ps 10:13 gör att det är troligare att det är Gud som ska hålla räkenskap.]
 
[Den ogudaktige fruktar varken Gud eller människor:]
Han går rakt fram på sin väg [skyr inga medel för att nå sina mål],
dina domslut (förordningar) [dina instruktioner Herre] är högt, långt från (över, inte inom synhåll för) honom,
han fnyser åt (föraktar, talar mot, blåser bort, bokstavligen ”andas” på) sina fiender.
 
[På samma sätt som i vers 2 och 4 är det oklart vem som är subjektet. Det kan vara den gudlöse som föraktar och fnyser åt sina fiender, eller Gud som talar mot eller blåser bort den ogudaktige, se även Ps 2:4.]
 
[Hans framgångar gör honom självsäker:]
Han tänker (säger i sitt hjärta): ”Aldrig att jag ska vackla,
ingen olycka ska någonsin (genom alla generationer) drabba mig.”
Hans mun är full av förbannelse (han åkallar onda krafter för att bringa olycka till hans fiender),
av oärligheter (svek, falska löften) och hot (förtryck),
under hans tunga [till en början dolt] finns [giftiga ord av] ondska och olycka.
 
[Paulus citerar från denna vers i Rom 3:14, utifrån den grekiska översättningen. Där finns kopplingen till giftormen som har sitt gift i nacken.]
 
Han ligger i bakhåll nära byarna (städer utan skyddsmur),
i smyg vill han dräpa den oskyldige;
hans ögon spanar efter (lurar på) den hjälplöse (svage, det olyckliga offret).
Han ligger i bakhåll, gömd, som ett lejon i ett snår;
han ligger på lur, väntar på att fånga den svage;
han fångar honom genom att dra in sitt nät.
10 Han hukar sig [som ett lejon som gör sig redo för språng], lägger sig på lur,
kastar sig över (överfaller) den hjälplöse (svage, det olyckliga offret) med sin styrka.
 
[Ordet ”styrka” i plural kan syfta på lejonets klor eller tänder. Pluralformen skulle också kunna referera till den ogudaktiges kumpaner, eller så används den för att förstärka att hans styrka är mycket stor.]
 
11 Han tänker (säger i sitt hjärta):
”Gud har glömt det, han har dolt sitt ansikte, han ser det aldrig.”
 
[Vers 4 och 11 ramar in beskrivningen av den ogudaktige med hans citat om att Gud inte skulle ställa någon till svars och se vad som sker. Även vers 13 har liknande citat. Efter sex saknade bokstäver återupptas det akrostiska mönstret nu i vers 12.]
ק – Qof
12 Stå upp, Herre (Jahve)! Gud (El), lyft din hand,
glöm inte de ödmjuka (förtryckta på grund av orättfärdighet, de som har böjt sig inför dig och söker dig).
13 Varför får den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle) förakta (häda) Gud? [Hur kan du tillåta det?]
Han tänker (säger i sitt hjärta): ”Du kommer inte ställa mig till svars (begära något, söka, efterfråga något från mig).”
 
[Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud. Det symboliserar ofta att stå bakom någon. I den här versen är det ordet ”Stå upp” som börjar på den bokstaven. Det förstärker den längtan, att efter 9 verser där den ogudaktige har beskrivits, måste Gud gripa in! Perspektivet i den andra delen av vers 13 skiftar från tredje till andra person, från ”han tänker” till ”du säger”. Det ger extra betoning på arrogansen i uttalandet. Tillsammans med bokstaven Qof, som avbildar baksidan av ett huvud, är det som den gudlöse gör detta uttalande öppet, helt hörbart, bakom ryggen på Gud. Psalmisten frågar sig hur Gud kan tillåta detta!]
ר – Resh
14 Du ser (du har sett och ser) [som svar på de ogudaktigas påstående i vers 11],
ja, du lägger märke till illdåd (elakhet, smärta, det som tynger) och provokation (ilska, plåga, sorg),
för att ge (lägga) det i din hand.
 
[Uttrycket ”ge i din hand” måste tolkas. Det kan beskriva hur Gud skriver det i sin hand för att komma ihåg. Hand står också för handling, och kan vara nästa steg, från att ha ”sett” med ögonen är det nu dags att agera med ”handen” och göra något åt situationen, vedergälla och döma genom sin hand.]
 
Den hjälplöse (svage, det olyckliga offret, se vers 8 och 10) överlämnar sin sak åt dig;
du är den faderlöses hjälpare.
 
[Den tjugonde hebreiska bokstaven är: ר – Resh: Tecknet avbildar framsidan av ett huvud och symboliserar att se. Ordet ”Du ser” börjar på den bokstaven och förstärker hur Gud ser allt som sker. I versen innan nämndes de gudlösa, se vers 13. Det gör att det blir en delvis störning av antal ord i denna vers, se även Ps 9:6-7, 18.]
ש – Shin
15 Bryt av(krossa) den gudlöses och den ondes arm (bildspråk för styrka, kraft och makt).
Sök (leta, ställ dem till svars för) deras ondska (ogudaktighet) tills du inte hittar den mer.
 
[Ordet sök, hebreiska ”darash”, används i vers 4 och 13 i betydelsen ”ställa någon till svars”. Samma betydelse finns även här, dock i en mer poetisk fras som ordagrant är: ”sök tills du inte längre hittar”.]
 
16 Herren (Jahve) är kung för evigt och i oändlighet,
de främmande folken (hednafolken) är borta ur hans land.
 
[Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – Shin. Tecknet avbildar en tand, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något. I detta stycke är det ordet ”Bryt av” som börjar med denna bokstav och förstärker att Gud kommer att krossa de ogudaktiga.]
ת – Tav
17 De ödmjukas (förtrycktas)längtan(begär, hunger, törst, vädjan) har du hört [och du kommer att gripa in], Herre (Jahve),
du styrker deras hjärtan (uppmuntrar dem), du lyssnar uppmärksamt på (vänder ditt öra mot) dem [när de ber],
18 för att upprätta (ge rätt åt) den faderlöse och den nedtryckta (krossade),
så att ingen på jorden längre kan skrämma dem.
 
[Den tjugoandra hebreiska bokstaven är: ת – Tav. Tecknet föreställer en punkt, en signatur eller ett kors. Som den sista bokstaven är detta en signatur och symboliserar ofta det som avslutar och fulländar. Ordet ”längtan” i vers 17 börjar med denna bokstav. Det förstärker hur Gud hör den som väljer att ödmjuka sig inför Gud och be till honom, se Ps 37:11. Som den sista punkten är detta också en lämplig signatur som avslutar detta akrostiska mönster som startade i Psalm 9. Att Gud ”har hört” de ödmjukas längtan i vers 17 är troligtvis en ”profetisk perfekt” som förstärker vissheten i Guds ingripande. Löftet att Gud har hört, lyssnar och kommer att gripa in är så säkert att det beskrivs som om det redan har skett, se även Ps 9:5.]