32
Psalm 32 – Bekännelse och frihet!
[Psalmen beskriver tyngden av att bära på synd, men också lättnaden av att bekänna och få bli verkligt fri.
Psalmen tar upp frågor som rör synd och lidande. Inom judendomen var välgång ett tecken på Guds välsignelse och sjukdom berodde på synd. Det är viktigt att läsa hela Bibeln; summan av Guds ord är sanning, se Ps 119:160. Ibland finns det ett samband mellan synd och sjukdom, medan vid andra tillfällen gör det inte det. Paulus redogör för sambandet i 1 Kor 11:29-30. När Jesus helar den lame mannen, som hissats ner genom taket, antyds också sambandet, se Mark 2:1-12. Samtidigt säger Jesus att det inte fanns någon koppling mellan den blindfödde mannens sjukdom och hans eller hans föräldrars synd, se Joh 9:3. Job drabbas av sjukdom och Gud säger att han var en god och hederlig man, se Job 1:8. I Hebreerbrevet nämns hur kvinnor och män, just på grund av sin tro, fått lida och dö, se Heb 11:36-38. I Psaltaren finns också exempel där oskyldiga människor får lida, medan andra psalmer som denna, antyder att det kan finnas ett samband mellan personlig synd och sjukdom. Bibeln målar inte en svartvit bild, ibland kan sjukdom bero på personlig synd, vid andra tillfällen inte.
 
Bakgrund: Ingen bakgrund ges, men den skulle kunna höra ihop med Psalm 51, som uttryckligen beskriver Davids synd med Batseba, se Ps 51:2. David hade begått äktenskapsbrott och sedan mord för att dölja sin första synd, se 2 Sam 11. Under ett års tid hade David burit på denna hemlighet. Psalm 51 är hans bön om förlåtelse och Psalm 32 skulle kunna varit skriven efter detta, för att visa på Guds stora nåd och Davids lärdomar från denna händelse.
 
Citeras i NT: Vers 1-2, citeras av Paulus i Rom 4:7-8.
 
Författare: David
 
Struktur:
1. Förlåtelsens välsignelse, vers 1b-2
2. Tyngden av obekänd synd, vers 3-5
3. Inbjudan att söka och glädja sig i Herren, vers 6-7
4. Var inte tyst, vers 8-9
5. Avslutande uppmaning – var glada, vers 10-11]
______
 
Av David, en sång med visdom [Ordagrant ”maskil”].
 
[Hebreiska ”maskil” är en musikalisk eller litterär term, kan även betyda ”en välskriven sång”. Följande tretton psalmer har detta ord i sin titel, se 42:1; 44:1; 45:1; 52:1; 53:1; 54:1; 55:1; 74:1; 78:1; 88:1; 89:1; 142:1. Ordet återfinns även i Ps 47:7.]
______
 
Rikt välsignad (salig, mycket lycklig) är den
vars överträdelser (medveten rebelliskhet mot Gud) har förlåtits (lyfts av, burits bort),
vars synd (oförmåga att nå upp till Guds standard) är utplånad (övertäckt).
Rikt välsignad (salig, mycket lycklig) är den människa
som Herren inte tillräknar skuld (inre ondska, onda tankar) [skulden är helt avskriven och raderad],
som inte har falskhet (svek) i sin ande.
 
När jag var tyst [och vägrade att bekänna min rebelliskhet, inre skuld, synd och mina onda tankar]
förtorkade mina ben när jag jämrade mig (som ett lejons rytande) hela dagen lång.
För dag och natt
vilade din hand tung över mig;
min kraft försvann
som [en planta som tynar bort] under sommarens torka (perioder av extrem hetta).
 
[Det räcker med några timmar i den heta ökensolen för att kroppen ska bli uttorkad. Bilden som målas upp är hur både den inre och yttre människan dräneras på liv. Den obekända synden påverkar David både fysiskt och psykiskt.]
 
Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
 
Då bekände jag (lät jag dig veta - bli intimt förtrogen med) min synd
jag dolde inte [längre] mina fel (inre onda tankar, omoral).
Jag sade:
”Jag vill erkänna mina överträdelser (med öppna händer tacksamt lyfta upp mina rebelliska handlingar) inför Herren,”
och då, på en gång, förlät du mig min syndaskuld.
 
Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
 
Därför ska alla (varenda en av) dina trogna (fromma, lojala) följare vädja (be) till dig,
i en tid av sökande (medan du går att finna).
 
[Den sista delen är inte helt tydlig i hebreiskan och går att tolka olika beroende på vem som är subjektet. Det kan vara Herren som söker den trogne, eller den trogne som söker Herren. Det kan vara i en tid då Herren söker, eller när han går att finna, se Jes 55:6. Ytterligare ett alternativ är att se det som att det är en tid då vi söker och rannsakar oss själva. En del sätter ihop ordet söka ”metso” med nästföljande hebreiska ord ”raq”, översatt till ”ja”. Gör man det bildas det snarlika ordet ”matsoq”, som kan översättas till ”nödens tid”. Betydelsen blir då att de trogna ska vädja till Gud ”i nödens tid”. Oavsett så är det en uppmaning till att be och söka Herren. För ordet vädja se även Ps 5:3; 106:30.]
 
Ja, även om stora floder [bild på stora faror Ps 66:12 även dom] kommer,
ska de inte nå dem [de som ber och tar sin tillflykt till dig].
Du är mitt skydd (gömställe),
du bevarar mig från nöd,
med glädjejubel över befrielsen omger du mig!
 
Sela. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
 
[Följande två verser kan tolkas som Herrens ord till psalmisten. Det kan också vara Davids uppmaning individuellt till var och en som hör psalmen eller läser den. David har lärt sig vad bekännelse och förlåtelse betyder och vill nu föra den lärdomen vidare.]
 
Jag ska ge dig vishet och undervisa dig på den väg du ska gå;
jag ska vägleda (instruera) dig – mitt öga är riktat mot dig.
[Jag personligen kommer finnas med och hjälpa dig. Det finns en dubbelhet. Det kan vara Gud som ser David, eller så är det David som uttrycker hur han direkt och personligt undervisar. Uttrycket kan också betyda att hålla ett vakande öga över någon.]
Var inte som en häst eller mula,
utan insikt,
som måste prydas med töm och betsel för att kontrolleras,
annars kommer den inte nära dig.
 
[Frasen ”som måste prydas med” är det hebreiska ordet ”adiy” som egentligen är ett substantiv som betyder ”smycke”. Troligtvis är betydelsen, i nästan en ironisk ton, att hästens ”utsmyckning” är töm och betsel. Ordet är också snarlikt ett ord för galopp, och i så fall kan betydelsen vara att deras rörelse och temperament måste kontrolleras.]
 
10 [Psalmen ramas in av glädje, jämför vers 1-2 med vers 10-11. Bekännelse och förlåtelse lyfter en människa och ger sann glädje!]
 
Många är sorgerna (smärtorna, själsliga bedrövelser) som drabbar de gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla),
men den som förtröstar på Herren (Jahve) omsluts av trofast kärlek (nåd).
11 Var glada i Herren (Jahve),
jubla (ordagrant ”cirkla runt”, dvs. dansa i glädje och fröjd), ni rättfärdiga,
gläd er med sång (höj gälla jubelrop i triumferande glädje), alla ni rättsinniga (som har ärliga, uppriktiga hjärtan)!