23
Davids sista ord
1 Dessa är Davids sista ord.
Så säger David, Ishais son,
så säger mannen
som upphöjdes högt,
Jakobs Guds smorde,
Israels ljuvlige sångare:
2 Herrens Ande har talat genom mig,
hans ord är på min tunga.
Israels klippa har sagt till mig:
”Den som regerar över människor
i rättfärdighet,
den som regerar
i vördnad för Gud,
4 han är som morgonens ljus
när solen går upp,
en morgon utan moln
då jorden grönskar
av solsken efter regn.”
med mitt hus inför Gud?
Han har slutit
ett evigt förbund med mig,
ordnat och tryggat i allt.
All min frälsning och allt jag begär
låter han växa fram.
6 Men de onda
liknar alla bortkastade törnen
som man inte tar i med handen.
rustar sig med järn
och med spjutskaft,
och de bränns upp i eld på stället.
Davids hjältar
8 Dessa är namnen på Davids hjältar: Josheb-Bashebet,
en takemonit, den främste av kämparna.
Han svängde sitt spjut över åttahundra slagna på en gång.
9 Efter honom kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahoait. Han var en av de tre hjältar som var med David när de hånade filisteerna som hade samlats där till strid. Israels män drog sig tillbaka,
10 men Eleasar höll stånd och angrep filisteerna tills hans hand var så trött att den satt som klistrad vid svärdet.
Herren gav en stor seger den dagen. Och folket vände om efter Eleasar, men bara för att plundra.
11 Efter honom kom Shamma, son till Age, en hararit. En gång hade filisteerna samlats i en skara vid en åker full med linsärter. Folket flydde för filisteerna, 12 men Shamma ställde sig mitt på åkern och försvarade den och slog filisteerna. Och Herren gav en stor seger.
13 En gång drog tre av de trettio främsta männen ner och kom vid skördetiden till David vid Adullams grotta, medan en skara filisteer hade slagit läger i Refaimdalen.
14 David befann sig då på borgen, medan en filisteisk utpost fanns i Betlehem.
15 David greps av längtan och sade: ”Tänk om någon kunde ge mig vatten från brunnen vid Betlehems stadsport!”
16 Då bröt sig de tre hjältarna igenom filisteernas läger och öste upp vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog det och bar det till David. Men han ville inte dricka det utan hällde ut det som ett drickoffer åt
Herren.
17 Han sade: ”
Herre, aldrig att jag skulle göra det där! Skulle jag dricka blodet av de män som gick ut med fara för sina liv?” Och han ville inte dricka det. Sådant gjorde de tre hjältarna.
18 Abishaj, bror till Joab, Serujas son, var den främste av tre andra.
Han svängde sitt spjut över trehundra slagna och hade ett aktat namn bland de tre.
19 Han var mer ansedd än någon annan av de tre och blev deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte.
20 Benaja,
son till Jojada från Kabseel, var en tapper man som gjorde många stordåd. Han slog de två arielerna
i Moab. Det var också han som en snövädersdag steg ner och dödade lejonet i brunnen.
21 Han dödade också en egyptier, en imponerande man. Egyptiern hade ett spjut i handen, men Benaja gick ner mot honom med sin stav och ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut.
22 Sådant gjorde Benaja, Jojadas son. Han hade ett aktat namn bland de tre hjältarna.
23 Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom över sin livvakt.
24 Till de trettio hörde:
Asael, Joabs bror,
Elhanan, Dodos son från Betlehem,
25 haroditen Shamma,
haroditen Elika,
tekoaiten Ira, Ickeshs son,
27 anatotiten Abieser,
hushatiten Mebunnaj,
netofatiten Maharaj,
29 netofatiten Heleb, Baanas son,
Ittaj, Ribajs son, från Gibea
i benjaminiternas stam,
30 Benaja, en pirgatonit,
Hiddaj från Gaashs dalar,
31 arabatiten Abi-Albon,
barhumiten Asmavet,
32 shaalboniten Eljahba,
söner till Jashen,
Jonatan,
33 harariten Shamma,
arariten Ahiam, Sarars son,
34 Elifelet, son till Ahasbaj,
maakatitens son,
giloniten Eliam, Ahitofels son,
35 Hesro från Karmel,
arabiten Paaraj,
36 Jigal, Natans son, från Soba,
gaditen Bani,
37 ammoniten Selek,
beerotiten Naharaj,
väpnare åt Joab, Serujas son,
38 jeteriten Ira,
jeteriten Gareb,
Tillsammans var de trettiosju.