Apostlagärningarna
Apostlagärningarna skildrar den kristna församlingens födelse och spridning från dess ringa begynnelse i Jerusalem fram till det att Paulus når världsstaden Rom. Boken är skriven av läkaren Lukas, vän och reskamrat till Paulus (16:10f, 20:5f, Kol 4:14). Troligen tillkom den i början av 60-talet e Kr i Rom, där skildringen avslutas (28:30) och där även Petrus fanns tillgänglig som källa (1 Petr 5:13). Den utgör en direkt fortsättning på Lukasevangeliet och är ställd till samme Teofilus (se inledningen till Luk).
1
Löftet om den helige Ande
1 I min förra skrift, käre Teofilus, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde
2 fram till den dag han togs upp till himlen, efter att ha gett sina befallningar genom den helige Ande till de apostlar
som han hade utvalt.
3 Han visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem många bevis på att han levde, när han under fyrtio dagar lät dem se honom och talade med dem om Guds rike.
4 Vid en måltid
med apostlarna befallde han dem: "Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har lovat, det ni har hört av mig.
5 Johannes döpte med vatten, men ni ska om några dagar bli döpta i den helige Ande."
Jesu himmelsfärd
6 När de nu var samlade frågade de honom: "Herre, är tiden nu inne då du ska återupprätta riket åt Israel?"
7 Han svarade dem: "Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern i sin makt har bestämt.
8 Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns."
9 När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn.
10 Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos dem.
11 De sade: "Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen."
En ersättare för Judas
12 Då vände de tillbaka till Jerusalem från berget, som kallas Olivberget och ligger nära staden, en sabbatsväg
därifrån.
13 När de kom dit gick de upp till den sal på övervåningen
där de brukade vara: Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Tomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon seloten och Judas, Jakobs son.
14 Alla dessa höll enigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, Jesu mor Maria
och hans bröder
.
15 En av de
dagarna reste sig Petrus bland bröderna – omkring 120 personer var då samlade – och sade:
16 "Bröder
! Skriftens ord måste uppfyllas, det som den helige Ande genom Davids mun hade förutsagt om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus.
17 Han räknades som en av oss och hade fått del i samma tjänst.
18 För pengarna som han fick för sitt brott köpte han en åker, och han föll framstupa så att buken brast och alla hans inälvor rann ut.
19 Det blev känt för alla som bodde i Jerusalem, och åkern kallas på deras språk Akeldamak, Blodsåkern.
20 I Psaltaren står det skrivet:
Hans gård ska bli öde, ingen ska bo där, och:
En annan ska ta över hans ämbete.
21 Därför måste en av de män som har varit med oss under hela den tid då Herren Jesus gick in och gick ut ibland oss, 22 från det att han döptes av Johannes till den dag han togs upp ifrån oss, en av dem måste vara ett vittne om hans uppståndelse tillsammans med oss."
23 Man förde fram två: Josef Barsabbas, även kallad Justus, och Mattias.
24 Och de bad: "Herre, du känner allas hjärtan. Visa vem av dessa två du har utvalt
25 till att få den apostlatjänst som Judas övergav för att gå till den plats som var hans."
26 Därefter kastade de lott mellan dem. Lotten föll på Mattias, och han räknades sedan som apostel tillsammans med de elva.