Svenska Folkbibeln Första Moseboken 11

Babels torn och språkförbistringen

1 Hela jorden hade ett enda språk och samma ord. 2 Men när människorna bröt upp och drog österut, fann de en lågslätt i Shinars land och bosatte sig där. 3 De sade till varandra: ”Kom, så slår vi tegel och bränner det!” Teglet använde de som sten, och som murbruk använde de jordbeck. 4 Och de sade: ”Kom, så bygger vi oss en stad och ett torn med spetsen uppe i himlen! Låt oss göra oss ett namn, så att vi inte sprids ut över hela jorden.”

5 Då steg Herren ner för att se på staden och tornet som människorna byggde. 6 Herren sade: ”Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter ska ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för. 7 Låt oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.”

8 Så spred Herren ut dem därifrån över hela jorden, och de slutade bygga på staden. 9 Den fick namnet Babel, eftersom Herren där förbistrade hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.

V. SEMS FORTSATTA HISTORIA 11:10-26

10 Detta är Sems fortsatta historia. När Sem var 100 år blev han far till Arpakshad, två år efter floden. 11 Sedan Sem hade fått Arpakshad levde han 500 år och fick söner och döttrar.

12 När Arpakshad var 35 år blev han far till Shela. 13 Sedan Arpakshad hade fått Shela levde han 403 år och fick söner och döttrar.

14 När Shela var 30 år blev han far till Eber. 15 Sedan Shela hade fått Eber levde han 403 år och fick söner och döttrar.

16 När Eber var 34 år blev han far till Peleg. 17 Sedan Eber hade fått Peleg levde han 430 år och fick söner och döttrar.

18 När Peleg var 30 år blev han far till Regu. 19 Sedan Peleg hade fått Regu levde han 209 år och fick söner och döttrar.

20 När Regu var 32 år blev han far till Serug. 21 Sedan Regu hade fått Serug levde han 207 år och fick söner och döttrar.

22 När Serug var 30 år blev han far till Nahor. 23 Sedan Serug hade fått Nahor levde han 200 år och fick söner och döttrar.

24 När Nahor var 29 år blev han far till Tera. 25 Sedan Nahor hade fått Tera levde han 119 år och fick söner och döttrar.

26 När Tera var 70 år blev han far till Abram, Nahor och Haran.

VI. TERAS FORTSATTA HISTORIA 11:27-25:11

27 Detta är Teras fortsatta historia. Tera blev far till Abram, Nahor och Haran. Och Haran blev far till Lot. 28 Haran dog hos sin far Tera i sitt fädernesland, det kaldeiska Ur. 29 Abram och Nahor tog sig hustrur. Abrams hustru hette Saraj, och Nahors hustru hette Milka. Hon var dotter till Haran, som var far till Milka och Jiska. 30 Men Saraj var ofruktsam och hade inga barn.

31 Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Saraj, som var hustru till hans son Abram. De drog tillsammans ut från det kaldeiska Ur för att bege sig till Kanaans land. Men när de kom till Harran bosatte de sig där. 32 Teras ålder blev tvåhundrafem år, och Tera dog i Harran.

11:1 ett enda språk Även t ex det sumeriska eposet om Enmerkar (ca 2000 f Kr) talar om ett enda ursprungligt språk.

11:3 tegel Mer praktiskt än importerad sten på det leriga mesopotamiska slättlandet. Lertegel har använts åtminstone sedan 7000-talet f Kr.

11:4 torn med spetsen uppe i himlen Påminner om en ziggurat, mesopotamiska tempelpyramider som ansågs vara trappor upp till gudarnas boning i himlen. De äldsta bevarade zigguraterna härstammar från tiden efter 3000 f Kr, men plattformstempel byggdes även tidigare.

11:9 förbistrade Hebr. balál, som anspelar på namnet ”Babel”.

11:10 1 Krön 1:17f, Luk 3:36.

11:12 1 Mos 10:24f.

11:24 Regu … Serug … Nahor … Tera Kan översättas ”vän”, ”gren”, ”frustning” och ”bergsget”. Namnen förknippas med orter i närheten av Harran (vers 31) i gränstrakten mellan Syrien och Turkiet.

11:29 Saraj … Milka Betyder ”furstinna” och ”drottning”. Namnen kan vara hämtade från den akkadiske månguden Sins hustru och dotter (jfr Jos 24:2).

11:31 Jos 24:2f, Neh 9:7.

11:31 från det kaldeiska Ur … till Harran Storstaden Ur låg vid Persiska viken i sydöstra Irak, ca 90 mil från Harran. Judisk tradition pekar ut ett nordligare, mindre Ur (dagens Urfa) strax norr om Harran. Området beboddes enligt Maritexterna från 1700-talet f Kr av amoreer (jfr ”arameer”, 25:20, 5 Mos 26:5), som även bodde i Kanaans land (10:16, 14:13).