4
Herrens anklagelser mot Israel
1 Hör
Herrens ord, ni Israels barn,
för Herren går till rätta
med dem som bor i landet,
för det finns ingen sanning
och ingen kärlek
och ingen kunskap om Gud
i landet.
mördar och stjäl och är otrogna.
De brukar våld
och blodsdåd följer på blodsdåd.
och allt som lever där tynar bort,
både markens djur
och himlens fåglar
och havets fiskar försvinner.
4 Ingen ska anklaga eller gå till rätta
med någon annan.
Ditt folk liknar dem som anklagar
en präst.
5 Du ska komma på fall om dagen,
även profeten ska komma på fall
tillsammans med dig om natten.
Också din mor ska jag förgöra.
av brist på kunskap.
Eftersom du har förkastat kunskap
ska också jag förkasta dig
från att vara min präst.
Du glömde
din Guds undervisning,
därför ska också jag glömma
dina barn.
7 Ju fler de blev,
desto mer syndade de mot mig.
Jag ska förvandla deras ära
till skam.
8 De lever av mitt folks synd
och längtar efter folkets
missgärning.
9 Därför ska det gå prästen
och folket lika.
Jag ska straffa dem för deras vägar
och ge dem för deras gärningar.
10 De ska äta men inte bli mätta,
begå otukt men inte föröka sig,
för de har slutat
hålla sig till Herren.
11 Otukt och vin, gammalt eller nytt,
tar bort förståndet.
12 Mitt folk frågar sin avgudabild av trä
och hämtar svar från sin stav,
för en otuktsande har vilselett dem
så att de begår otukt
och överger sin Gud.
13 På bergens toppar offrar de,
och på höjderna tänder de rökelse
under ekar, popplar
och terebinter
eftersom skuggan där är skön.
Så begår era döttrar otukt
och era sonhustrur otrohet.
14 Jag kan inte straffa era döttrar
för deras otukt
eller era sonhustrur
för deras otrohet,
för männen går själva iväg
med prostituerade
och offrar med tempelflickor.
Ett folk som inget förstår går under.
15 Om du, Israel, vill begå otukt,
så låt inte Juda dra på sig skuld.
Gå inte till Gilgal,
dra inte upp till Bet-Aven
och svär inte:
”Så sant Herren lever.”
16 Som en envis kviga envisas Israel.
Ska då
Herren låta dem beta
som lamm på en stor äng?
17 Efraim är i förbund med avgudar
– låt honom vara!
18 Deras drickande går överstyr
,
hejdlöst begår de otukt.
skamliga ting.
19 Men en stormvind ska gripa dem
med sina vingar,
och de ska få skämmas
med sina offer.