34
Guds dom över Edom och världen
1 Träd fram, ni folk, och hör,
lyssna, ni folkslag!
Jorden och allt den rymmer
ska höra,
världen och allt som växer där.
2 För
Herrens vrede riktas
mot alla hednafolk,
hans harm
mot alla deras härskaror.
Han viger dem åt förintelse,
han utlämnar dem till slakt.
3 Deras slagna ska kastas bort,
stank stiger
från deras döda kroppar,
bergen flyter av deras blod.
4 Himlens hela härskara går under,
himlarna rullas ihop
som en bokrulle.
Hela dess härskara
faller förvissnad ner
som vissnade löv
från vinrankan,
som vissnade blad
från fikonträdet.
5 För mitt svärd
har druckit sig rusigt i himlen.
Se, det far ner över Edom,
över folket jag vigt åt förintelse
för att bli deras dom.
6 Herrens svärd dryper av blod,
det är dränkt i fett,
i lamms och bockars blod,
i talg från baggars njurar,
för Herren har ett offer i Bosra,
en stor slakt i Edoms
land.
7 Också vildoxar slaktas
liksom oxar och starka tjurar.
Deras land dricker sig rusigt
av blod,
deras jord blir dränkt av fett,
för Herrens hämnd,
ett vedergällningens år
då han utför Sions sak.
9 Då förvandlas
Edoms bäckar till tjära
och dess jord till svavel,
dess land blir till brinnande tjära.
ska den branden slockna,
ständigt ska röken av den
stiga upp.
Från släkte till släkte
ska landet ligga öde,
aldrig i evighet
ska någon vandra där.
ska ta över det,
uvar och korpar bo där.
Han ska spänna linor och lod
över det
till förödelse och ödeläggelse.
12 Av dess ädlingar finns ingen kvar
som kan utropa någon till kung.
Alla dess furstar blir till intet.
13 Dess palats fylls av törne,
nässlor och tistlar
växer i dess borgar.
Det blir en boning för ökenhundar,
ett tillhåll för strutsar.
14 Öknens djur möter där hyenor,
raggiga bockar
bräker till varandra.
Där kan tornugglan
slå sig till ro
och finna en viloplats åt sig.
15 Där ordnar pilormen
sitt bo
och lägger sina ägg,
kläcker ut ynglet och
samlar det i sitt beskydd.
Där samlas gamarna,
den ena efter den andra.
16 Sök i
Herrens bok och läs!
Inte ett enda av dem ska utebli,
det ena ska inte sakna
det andra,
för det är hans mun
som befaller det
och hans Ande som samlar dem.
17 Det är han som kastar lott för dem,
hans hand tilldelar dem
deras mark med mätsnöre.
De ska ha den till besittning
för alltid,
de ska bo där från släkte till släkte.