1 När nu Jesus förstod att fariseerna hade hört att Jesus gör och döper fler lärjungar än Johannes – 2 även om nu Jesus själv inte döpte, utan hans lärjungar – 3 lämnade han Judeen och gick åter bort till Galileen. 4 Men han måste gå genom Samarien. 5 Han kommer nu till en stad i Samarien som kallas Sykar, nära den marklott som Jakob gav till Josef sin son. 6 Och där fanns Jakobs källa. Jesus, nu matt av vägfärden, satt så vid källan. Timmen var ungefär den sjätte.

7 Det kommer en kvinna från Samarien för att ösa vatten. Jesus säger till henne: ”Ge mig att dricka.” 8 Hans lärjungar hade nämligen gått bort till staden för att köpa födoämnen. 9 Då säger honom den samariska kvinnan: ”Hur kan du, som är jude, be från mig om att dricka som är en samarisk kvinna?” För judar samsas inte med samarier.

10 Jesus svarade och sade till henne: ”Om du visste omGuds fria gåva, och vem det är som säger dig: Ge mig att dricka, hade du bett honom och han hade gett dig levande vatten.” 11 [Kvinnan] säger till honom: ”Herre, inte ens ett öskar har du. Och brunnen är djup. Varifrån har du då det levande vattnet? 12 Inte är du större än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv drack ur den, även hans söner och hans boskapsdjur?”

13 Jesus svarade och sade till henne: ”Var och en som dricker av detta vatten kommer åter att törsta. 14 Men den som dricker av det vatten som jag ska ge honom ska aldrig törsta till eonen. Nej, det vatten som jag ska ge honom ska bli i honom en källa med vatten som spritter upp till eoniskt liv.” 15 Kvinnan säger till honom: ”Herre, ge mig det vattnet, så att jag inte måste törsta eller gå över hit för att ösa.”

16 Han säger till henne: ”Bege dig. Ropa på din man och kom hit.” 17 Kvinnan svarade och sade till honom: ”Jag har ingen man.” Jesus säger till henne: ”Med rätta säger du att: Man har jag ingen. 18 För fem män har du haft, och den du nu har är inte din man. Detta har du sagt sant.”

19 Då säger honom kvinnan: ”Herre, jag skådar att en profet är du. 20 Våra fäder har tillbett på detta berg. Och ni säger att i Jerusalem finns platsen där man måste tillbe?” 21 Jesus säger till henne: ”Tro mig, kvinna, att det kommer en stund när det varken är på detta berg eller i Jerusalem ni ska tillbe Fadern. 22 Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen är från judarna. 23 Men det kommer en stund, och det är nu, när de sannfärdiga tillbedjarna ska tillbe Fadern i ande och sanning. För Fadern söker också sådana som tillber honom. 24 Gudär ande. Och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.” 25 Kvinnan säger till honom: ”Jag vet att Messias kommer, han som kallas Kristus. När denne kommer ska han delge oss alltsammans.” 26 Jesus säger till henne: ”Jag Är. Den som talar med dig.”

27 Och vid detta kom hans lärjungar, och de var förundrade att han talade med en kvinna. Ingen sade dock: ”Vad söker du?” eller: ”Varför talar du med henne?” 28 Då lämnade kvinnan sitt vattenkärl och gick iväg in i staden, och hon säger till människorna: 29 ”Kom, se en människa som har sagt mig allt vad jag har gjort. Inte är väl denne Kristus?” 30 De gick ut ur staden och började gå till honom.

31 Däremellan frågade honom lärjungarna och sade: ”Rabbi, ät!” 32 Men han sade till dem: ”Jag har mat att äta som ni inte känner.” 33 Då sade lärjungarna till varandra: ”Inte har någon hämtat till honom att äta?” 34 Jesus säger till dem: ”Min mat är att göra viljan hos honom som har skickat mig och fullkomna hans verk. 35 Säger inte ni att det ännu är fyra månader och så kommer skörden? Se, jag säger er: Lyft era ögon och skåda markerna, att de är vita till skörd. Redan 36 får den som skördar lön och samlar frukt till eoniskt liv, så att den som sår och den som skördar får glädjas tillsammans. 37 För i detta är ordet sannfärdigt, att en är den som sår och en annan den som skördar. 38 Jag har sänt ut er att skörda det ni inte har slitit med. Andra har slitit och ni har gått in i deras möda.”

39 Och från den staden kom många till tro på honom av samarierna, på grund av kvinnans ord när hon vittnade att: ”Han har sagt mig allt som jag har gjort.” 40 När nu samarierna kom till honom, frågade de honom om han kunde bli kvar hos dem. Och han blev kvar där två dagar. 41 Och många fler kom till tro på grund av hans ord, 42 och till kvinnan sade de att: ”Det är inte längre på grund av ditt tal vi tror. För vi har själva hört och vet att denne sannerligen är världens Frälsare.”

43 Men efter de två dagarna gick han ut därifrån till Galileen, 44 för Jesus själv vittnade att en profet inte har heder i sin egen fädernebygd. 45 När han nu kom till Galileen välkomnade honom galileerna, som hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem under högtiden. För de hade också själva kommit till högtiden.

46 Han kom nu åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. Och där fanns en kunglig ämbetsman vars son var sjuk i Kafarnaum. 47 När denne hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, gick han iväg till honom och frågade om han kunde komma ner och hela hans son, för han var på väg att dö. 48 Då sade Jesus till honom: ”Om ni inte får se tecken och under, tror ni aldrig.” 49 Den kunglige säger till honom: ”Herre, kom ner innan mitt barn dör!” 50 Jesus säger till honom: ”Gå. Din son lever.” Mannen trodde ordet som Jesus sade till honom och gick.

51 Och redan medan han gick ner, mötte honom hans fasttjänare och sade att hans gosse levde. 52 Han efterhörde då timmen från dem vid vilken han fått det bättre. De sade då till honom att: ”Igår, vid sjunde timmen, lämnade honom febern.” 53 Då förstod fadern att det var [vid] den timmen Jesus hade sagt till honom: ”Din son lever.” Och han kom till tro, han och hela hans hus. 54 [Och] detta var åter det andra tecknet Jesus gjorde sedan han kommit från Judeen till Galileen.