1 För övrigt, mina syskon, gläd er i Herren! Att skriva samma till er är för mig inte motigt, och för er är det säkert.

2 Se upp för hundarna. Se upp för de onda arbetarna. Se upp för sönderskärelsen. 3 För vi är omskärelsen, vi som genom Guds Ande dyrkar och är stolta i KristusJesus och inte förtröstar genom köttet – 4 även om jag har en förtröstan också genom köttet. Om någon annan tycker sig kunna förtrösta genom köttet, kan jag det mer: 5 med åttadagars omskärelse, av Israels släkte, Benjamins stam, hebré av hebreer, efter lag farisé, 6 efter nit en som förföljer församlingen, efter rättfärdighet genom lag bliven klanderfri.

7 [Men] det som var för mig en vinning, detta har jag för Kristi skull ansett som förlust. 8 Nej, snarare anser jag också allt vara förlust på grund av den högre stående kunskapen om KristusJesus min Herre. För honom har jag mist allt och anser detsom sopor, för att vinna Kristus 9 och bli funnen i honom, och inte ha min egen rättfärdighet utifrån lag utan den genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud på grund av tron, 10 för att känna honom och kraften i hans uppståndelse och delaktigheten i hans lidanden, samgestaltad med hans död, 11 om jag möjligen ska nå fram till återuppståndelsen från de döda.

12 Inte att jag redan har fått det eller redan blivit fullkomnad. Men jag jagar, om jag då kan gripa det för vilket jag också blivit gripen av KristusJesus. 13 Syskon, jag tänker mig inte ha gripit det. Men ett: det somär bakom glömmer jag, och det somär framför sträcker jag mig mot 14 och jagar mot målet, till segerpriset i kallelsen där ovan från Gud i KristusJesus.

15 Allavi som alltså är fullvuxna, detta ska vi tänka. Och om ni tänker något annorlunda ska Gud uppenbara även detta för er. 16 Men det till vilket vi nått fram, låt oss vara i linje med det.

17 Bli mina medimitatörer, syskon, och observera dem som vandrar så som ni har en förebild i oss. 18 Många vandrar nämligen, de som jag många gånger har sagt er och nu också gråtande säger, som fienderna till Kristi kors. 19 Deras slut är fördärv, deras gud är buken och deras ära är i deras skam, de som tänker på det jordiska.

20 För vårt medborgarskap är i himlarna, varifrån vi också som Frälsare väntar HerrenJesusKristus, 21 som ska omforma vår låghets kropp samgestaltad med hans härlighets kropp, efter inverkan från honom som också kan underordna allt under sig.