1 Och jag såg när Lammet öppnade ett av de sju sigillen. Och jag hörde en av de fyra varelserna säga, som en röst av åska: ”Kom!” 2 Och jag såg, och se: en vit häst, och han som satt på den hade en båge. Och åt honom gavs en krans, och han gick ut segrande och för att segra.

3 Och när han öppnade det andra sigillet, hörde jag den andra varelsen säga: ”Kom!” 4 Och ut kom en annan häst, en eldröd, och åt honom som satt på den gavs att ta freden från jorden och att de skulle slakta varandra. Och åt honom gavs ett stort svärd.

5 Och när han öppnade det tredje sigillet, hörde jag den tredje varelsen säga: ”Kom!” Och jag såg, och se: en svart häst, och han som satt på den hade en våg i sin hand. 6 Och jag hörde som en röst mitt bland de fyra varelserna som sade: ”En choinix vete för en denar, och tre choinix korn för en denar. Och oljan och vinet ska du inte skada.”

7 Och när han öppnade det fjärde sigillet, hörde jag rösten av den fjärde varelsen säga: ”Kom!” 8 Och jag såg, och se: en blekgrön häst, och han som satt ovanpå den, hans namn var Döden, och Hades följde med honom. Och åt dem gavs auktoritet över fjärdedelen av jorden, att döda med klinga och med svält och med död och av jordens vilddjur.

9 Och när han öppnade det femte sigillet, såg jag under altaret själarna av dem som blivit slaktade för Guds ord och för vittnesbördet som de hade. 10 Och de ropade med väldig röst och sade: ”Hur länge, helige och sannfärdige Härskare, dömer du inte och skipar rätt för vårt blod från dem som bor på jorden?” 11 Och åt dem var och en gavs en vit dräkt, och åt dem sades att vila ännu en liten tid tills också deras medtjänare och deras syskon, som skulle dödas liksom också de, hade uppfyllt sitt mått.

12 Och jag såg när han öppnade det sjätte sigillet. Och det blev en väldig jordbävning, och solen blev svart som en säck av hår, och hela månen blev som blod. 13 Och himlens stjärnor föll till jorden, som ett fikonträd kastar sina vinterfikon när det bävar av en väldig vind. 14 Och himlen skildes åt, som en bokrulle rullas ihop, och varje berg och ö flyttades från sina platser. 15 Och jordens kungar och stormännen och befälhavarna och de rika och de starka och varje fasttjänare och fri dolde sig i grottorna och i bergens klippor, 16 och de säger till bergen och klipporna: ”Fall över oss och dölj oss från ansiktet hos honom som sitter på tronen, och från Lammets vrede! 17 För kommen är deras vredes stora dag, och vem kan bestå?”